Introduktion till upphovsrätt

Upphovsrätten innebär att tonsättare, kompositörer, konstnärer, författare och andra kreativa skapare har rätten att bestämma hur deras verk får användas. Men det finns undantag. Mathias Klang, fil.dr. i informatik, ger en introduktion till svensk upphovsrättslag.

Böcker. Foto: Anette Holmqvist

Vad innebär upphovsrätten?

Reglerna inom upphovsrätten ger tonsättare, kompositörer, konstnärer, författare och en hel rad andra kreativa skapare, i lagen kallas de upphovsmän, rätten att bestämma hur deras verk får användas. Detta innebär att en upphovsperson ensam har rätt att bestämma om, när eller hur verket ska användas och spridas.

Upphovspersonens rätt att ensam bestämma över sitt verk uppkommer, utan formaliteter, helt automatiskt i samma ögonblick som verket skapas. Detta innebär att copyrightsymbolen © som ofta används saknar rättslig betydelse i Sverige, men den kan ändå tjäna ett syfte genom att påminna andra om att upphovsrättens regler finns.

Vad skyddar upphovsrättslagen?

Upphovsrätten skyddar litterära eller konstnärliga verk. Eftersom upphovsrätten skapar en stark, och ibland lönsam, ensamrätt leder detta till en viktig definitionsfråga om vad litterära och konstnärliga verk innebär. Lagen listar skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk, fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst, kartor, beskrivande verk i grafik, teckning eller plastisk form som skyddade av upphovsrättslagstiftningen.

Vad skyddar inte upphovsrättslagen?

Trots listan av verk som upphovsrätten omfattar finns verk som utesluts från upphovsrättens skydd. Det som inte omfattas är författningar, myndigheters yttranden och beslut samt officiella översättningar av dessa tre. Men för att komplicera det hela lite mer finns det undantag även från detta undantag. Kartor, bildkonst, dikter och musikaliska verk omfattas av upphovsrätt även när de är författningar, myndigheters yttrande eller beslut. Ytterligare ett viktigt undantag gäller då en handling ingår som bilaga till ett beslut om rätten att ta del av den allmänna handlingen. I dessa fall omfattas fortfarande bilagan av upphovspersonens upphovsrätt.

Andra exempel på sådant som inte omfattas av skyddet är alltför enkla skapelser, till exempel enkla texter eller blanketter. Dessutom skyddas inte de fakta eller idéer som verket innehåller utan endast upphovspersonens personliga sätt att uttrycka idéerna genom verkets innehåll.

Hur länge är ett verk skyddat?

Skyddstiden för ett verk gäller intill utgången av sjuttionde året efter upphovspersonens dödsår. Detta innebär att om en författare avled i mars 2000 är hela dennes produktion (oavsett utgivningsår) skyddad till utgången av 2071. För anonyma verk är skyddet 70 år från offentliggörandet. Efter det att skyddstiden utgått är verket fritt att använda.

Vilken är skillnaden mellan ideella rättigheter och ekonomiska rättigheter?

Det finns två typer av rättigheter: de ideella rättigheterna och de ekonomiska rättigheterna.

De ideella rättigheterna innefattar rätten för upphovspersonen att bli namngiven i samband med att verket nyttjas, samt rätten att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som kan upplevas som kränkande för upphovspersonens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. Detta innebär att när exemplar av ett verk framställs eller görs tillgängligt ska upphovspersonen erkännas i enlighet med god sed kräver. Såhär står det i lagtexten om namngivning:

"3 § Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver."

De ekonomiska rättigheterna innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod det sker och oavsett om hela verket eller bara delar av det framställs. Detta innebär rätten att tillåta eller förbjuda varje form av kopiering (mångfaldigande) samt rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten.

De ideella rättigheterna kan inte överlåtas eller licensieras men upphovspersonen kan ingå ett avtal om att avstå från dem. De ekonomiska rättigheterna däremot kan överlåtas eller licensieras till annan.

Vad innebär det att överföra ett verk till allmänheten?

Formuleringen ”att göra verket tillgängligt för allmänheten” återkommer som synes gång på gång i det här sammanhanget. Detta kan ske på fyra olika sätt:

(1) När verket överförs till allmänheten. Detta sker när verket på trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring till allmänheten innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
Exempel: När en bild eller text publiceras på internet.

(2) När verket framförs offentligt. Offentligt framförande innefattar endast sådana fall då verket görs tillgängligt för allmänheten med eller utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av verket.
Exempel: Ett musikverk framförs i ett konserthus eller en film visas i en offentlig miljö.

(3) När exemplar av verket visas offentligt. Offentlig visning innefattar endast sådana fall då ett exemplar av ett verk görs tillgängligt för allmänheten utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av exemplaret. Om ett tekniskt hjälpmedel används är det i stället ett offentligt framförande.
Exempel: När målningar eller foton ställs ut på ett museum

(4) När exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten.

Vad gäller när det är flera upphovspersoner till ett verk?

Ofta skapas verk av flera användare eller genom att skaparen använder redan existerande verk för att skapa något nytt. Om flera upphovspersoner är ansvariga tillsammans för att ett verk skapas på ett sådant sätt att deras enskilda bidrag inte kan särskiljas, har de gemensamt rättigheter till verket.

Verk kan även skapas genom att någon sammanställer olika verk eller delar av verk. Den som skapar ett sådant samlingsverk har upphovsrätt till själva samlingen, men de rättigheter som han eller hon erhåller kan inte begränsa de rättigheter som de ursprungliga skaparna har till sina delar av samlingen.

Vad får kopieras för privat bruk?

Lagen tillåter att enskilda personer kopierar upphovsrättsligt skyddade verk för privat bruk utan att be upphovspersonen om tillstånd. Privat bruk innebär kopiering för sitt eget, sin närmaste familjs och vänkrets privata bruk. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk, men rätten kan även i vissa fall innefatta kopiering för att utföra en arbetsuppgift.

Endast mindre omfattande verk eller begränsade delar av verk får kopieras för privat bruk. Definitionen av vad som ska anses som begränsad skiljer sig naturligtvis från fall till fall, men att kopiera hela böcker eller större mängder av en dikt är inte tillåtet.

Rätten att framställa exemplar för privat bruk bygger på att verken har offentliggjorts i enlighet med upphovsrättslagstiftningen. Detta innebär att om ett verk har offentliggjorts i strid med upphovsrättslagstiftningen, i vardagligt tal ”piratkopierats”, finns det inte någon rätt att framställa kopior för privat bruk.

Vad får inte kopieras för privat bruk?

Det finns dock undantag från rätten att producera enstaka exemplar för privat bruk. Rätten till privat bruk omfattar inte rätt att uppföra byggnadsverk, framställa exemplar av datorprogram, eller framställa exemplar i digital form av sammanställningar i digital form. Inte heller ger den rätt att för privat bruk låta en utomstående framställa exemplar av musikaliska verk eller filmverk, framställa bruksföremål eller skulpturer, eller genom konstnärligt förfarande efterbilda andra konstverk.

Skyddar upphovsrätten innehåll eller form?

Upphovsätten skyddar formen, inte innehållet. Du har rätt att använda idéer från till exempel en bok, men du får inte plagiera eller skriva av boken, utan måste uttrycka idén på ditt eget sätt. Du har rätt att, på ditt eget vis, skriva en roman om en flicka med flätor som bor ensam i ett hus, men du har inte rätt att plagiera Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump.

Självklart får du använda faktauppgifter som du hittar i en uppslagsbok eller databas, men inte kopiera hela uppslagsboken eller databasen.

Textruta med ett citat.

Hur får man citera?

Texter får citeras muntligt och skriftligt. I lagen står inte exakt hur långt ett citat får vara – utan att det skall ske ”i enlighet med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet”. Det vanliga är att citera en eller ett par meningar, för att illustrera eller understryka något i den egna texten.

Tänk på, när du citerar, att:

 

  • använda den exakta ordalydelsen.
  • berätta varifrån du har hämtat citatet (författare/titel/webbsida).
  • använda citat för att belysa något, inte för att förbättra din egen text.
  • du har rätt att referera en text, det vill säga att med egna ord berätta vad texten handlar om, men du får inte skriva av hela texten och kalla det citat.

2009-08-25 | Mathias Klang

*Mathias Klang är fil.dr i informatik och forskar på olika former av digitala rättigheter och intresserar sig bland annat för upphovsrätt, det fria uttrycket, demokrati, open access, censur, etik, sociala medier, användarrättigheter, licenser och creative commons.

Senast granskad: 2015-02-11