Lärares och bibliotekariers språkutvecklande arbete

Hur kan man arbeta för att utveckla elevers läsförståelse? Hur kan lärare och bibliotekarier samarbeta kring uppgiften? Detta var temat för den nätverksträff som Nationellt centrum för svenska som andraspråk arrangerade i slutet av maj 2013.

Gruppsamtal i gräset. Foto: Filippa Mannerheim Gruppsamtal i gräset. Foto: Filippa Mannerheim

– När jag jobbade som lärare gick jag alltid igenom ord och meningar och ställde frågor till texten, men det hjälpte inte eleverna vid läsningen av nästa text. Jag kände att det måste finnas mer effektiva sätt att utveckla elevernas läsförståelse. Och det fanns det!

Maria Bjerregaard vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk använder forskaren Barbro Westlunds definition för läsförståelse: "En dynamisk och målinriktad process som inkluderar färdighet, strategier, tidigare kunskap och motivation där läsaren och texten interagerar för att skapa mening".

Något som är viktigt att tänka på för både lärare och bibliotekarier är att det finns många som kan avkoda text, men som ändå inte har bra läsförståelse. Och det gäller inte bara elever med annat modersmål än svenska, det kan handla om vilken elev som helst. Maria Bjerregaard lyfter den inre motivationen som något man bör bygga vidare på genom att låta de som läser få lyckas:

– En sak kan vara att inte sätta för svåra böcker i händerna på eleverna, en annan att låta eleverna diskutera sin upplevelse av boken för att förändra synen på sig själv som läsare. Elever som inte har lässtrategierna med sig utvecklas inte av tyst ensamläsning.

Forskning visar dessutom att de som har strategier på sitt modersmål ofta kan överföra dessa på sitt andraspråk, om de uppnått en viss tröskelnivå på andraspråket.

– Läsecirklar på modersmål på skolbiblioteket är en idé som ni gärna får ta med er tillbaka till era skolor, säger Maria Bjerregaard

Förkunskaper och dialog gynnar läsförståelsen

Studier har visat att man lyckas bättre om man läser om sådant man känner igen. Om till exempel ett nationellt prov handlar om skärgårdsvistelser, kommer alltså de elever som läst "Vi på Saltkråkan" att gynnas. Därför kan det underlätta att använda texter som ligger nära eleverna, lägga tid på att bygga upp ordförrådet, använda medier med både tal och text och jobba med tvåspråkiga böcker. Ytterligare en variant är att först läsa den lättlästa versionen av en bok och sedan originalet.

I boken "Att undervisa i läsförståelse" skriver Barbro Westlund om att arbeta som ”informationstjuvar”. Det är en praktisk metod som handlar om hur man kan ta sig an en bok innan man börjar läsa den. Man kan till exempel fundera över vad man tror om bokens innehåll utifrån titeln, läsa och prata om rubriker, faktarutor, bilder, diagram eller bildtexter.

Dialogisk högläsning är en annan metod som Maria Bjerregaard rekommenderar. Då lämnar man utrymme för samtal och frågor i samband med läsningen. Frågor som aktiverar lässtrategierna.

– Lässtrategier handlar om att tänka högt, diskutera vad vi tror texten ska handla om, förtydliga ord vi är osäkra på och resonera kring det vi läser.

Reciprokt lärande

Nästa talare är Monica Lindvall vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk som berättar om ett läsprojekt i Stockholm som riktar sig till studie- och läsovana vuxna som studerar svenska på grundläggande nivå.

– Syftet med vårt projekt var att ge deltagarna nya inlärningsstrategier, ökad läslust och möjlighet att reflektera över texter, säger hon.

I projektet utgick man från modellen "Reciprokt lärande" där man arbetar med och synliggör fyra utvalda lässtrategier. Tillsammans lär man av varandra genom att ställa frågor till texten, sammanfatta det man läst, reda ut oklarheter och förutspå textinnehåll – en aktiv läsning!

– Resultatet håller på att sammanställas men redan nu vet vi att majoriteten är mycket positiva, säger Monica Lindvall. Vi ser hur betydelsefullt det är att läraren modellerar läsandet så att eleverna kan använda det som förebild under eget läsande.

Skolbibliotekariens roll i flerspråkig skola

Cilla Dalén jobbar som skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola, en skola som har elever med många olika modersmål. Under nätverksträffens tredje programpunkt delar hon med sig av pedagogiska tips från nätet och berättar om hur man kan nätverka för att hitta dem. Hon tipsar om Facebook-grupper som "Svenska som andraspråk" och "Språklyftet Skolbibliotek". Att följa aktiva skolbibliotekarier och pedagoger på twitter är också givande, menar hon.

Ett tips hon fått via skolbibliotekariernas diskussionslista (skolbiblistan) är från bibliotekarien Liselott Drejstam vid Hjulsbroskolan i Linköping, som beskriver ett lyckat samarbetsprojekt där bibliotekarien går in i klasserna och högläser. Sedan får eleverna samtala i grupp enligt modellen från Aidan Chambers "Böcker inom oss" och det hela avslutas med en diskussion i helklass. Här leder skolbibliotekarien arbetet medan läraren lyssnar och bistår.

– Det tyckte jag lät spännande och föredömligt, säger Cilla Dalén.

Cilla Dalén tipsar också om bibliotekarierna Rebecca Borg och Eric Haraldsson som twittrar och bloggar om hur de arbetar med läsförståelse i kombination med informationskompetens. Även Martin Widmarks stora lässatsning "En läsande klass" kan man hålla ögonen på, tycker hon.

En läsande klass

Att arbeta vid en skola där majoriteten elever har annat modersmål än svenska gör uppdraget som skolbibliotekarie annorlunda.

– Jag måste i högre grad arbeta med lättlästa resurser, både på svenska och engelska, säger Cilla Dalén. En annan skillnad är att bibliotekslokalen är oerhört viktig. En del av våra elever är trångbodda. Några kanske måste dela på familjens dator med syskon och föräldrar. Det måste vi tänka på vad gäller bemanning och öppettider.

Fokusera läsaktiviteter redan under planeringsstadiet

En av deltagarna på plats är Anna Kaya, prisbelönt lärare och själv mycket aktiv i sociala medier. Hon driver frågan om vikten av språkutveckling bland annat i sin blogg "Ny i svenska skolan".

– Det viktigaste är att man inte lämnar eleverna ensamma i sin läsning, säger hon. Att man har fokus på läsaktiviteter och redan under planeringsstadiet vet vilka strategier man vill att eleverna ska utveckla. Jag utgår själv från "Cykeln för undervisning och lärande" som jag tycker är en bra modell för elever som inte är så avancerade läsare. (Se faktaruta)

Skolbibliotekariens roll ser hon som mycket viktig för lärarens arbete med språk-, läs- och skrivutveckling.

– Det jag behöver som lärare är hjälp och stöd av en litteraturpedagog som kan lotsa mig rätt och ge mig stöd och råd. Vill jag ha ett rum med böcker kan jag ju lika gärna gå till ett vanligt folkbibliotek.

Utbyten inspirerar

Under nätverksträffens eftermiddagspass blir det grupparbete i det strålande solskenet. Nu utbyts erfarenheter kring arbetet med läsförståelse och om utvecklings- och samarbetsområden mellan lärare och skolbibliotekarier. Läraren Christina Aronsson och skolbibliotekarien Valborg Guttorp vid Rodengymnasiet i Norrtälje har fått idéer under dagen och diskuterar nu hur ett kommande samarbete dem skulle kunna se ut.

– Det är bra för mig att vara med i klassrummet när eleverna arbetar med böckerna jag tipsat om, menar Valborg Guttorp. Men det är viktigt att inte klampa in på lärarens profession. Samtidigt har vi ett gemensamt uppdrag, vilket är roligt. Jag vill gärna samarbeta mer!

När dagen börjar lida mot sitt slut får grupperna delge sitt erfarenhetsutbyte till de övriga. Flera tipsar om hur lärare och skolbibliotekarier kan samarbet: Bokläsning i klassrummet kan inledas med högläsning i biblioteket och istället för traditionella bokcirklar kan biblioteket anordna högsläsningscirklar.

Till hösten planeras ännu en nätverksträff på temat "Text", berättar Maria Bjerregaard.

– Då ska vi titta på textfaktorer som påverkar läsförståelsen och som man kan ha i åtanke när man matchar en text med läsare och vad som gör en text lättläst eller svårläst. Vi hoppas och tror att den kommer att bli lika uppskattad och lyckad som den här dagen.

2013-06-18 | Filippa Mannerheim

Faktaruta med länkar

Nationellt centrum för svenska som andraspråk har till uppdrag att vara en länk mellan forskning, skola och samhälle i frågor som rör flerspråkiga elever, språkutveckling och lärande i alla skolformer.

Nationellt centrum för svenska som andra språk
Här hittar du länken till twitterflödet för träffen

Twitterflöde från nätverksträffen

Facebookgruppen Språklyftet skolbibliotek, om skolbibliotekets roll för elevernas språkutveckling:

Språklyftet skolbibliotek

Anna Kayas blogg om undervisning i svenska som andraspråk:

Ny i svenska skolan

Cykeln för undervisning för undervisning och lärande innebär att man bygger upp kunskap om ämnesområdet, studerar texter inom genren, skriver en gemensam text och slutligen en individuell text. (Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008)
Läs mer om Cykeln för undervisning och lärande i Mikael Olofsson (red.), Symposium 2009: Genrer och funktionellt språk i teori och praktik, (Stockholm, 2010)

Senast granskad: 2014-06-18
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen