De samarbetar och handleder

På Katedralskolan i Linköping får eleverna prova ett vetenskapligt förhållningssätt. Lärare och skolbibliotekarier samarbetar och hjälper eleverna under hela processen.

Lena Fogelberg Carlsson och Sofia Eriksson Lena Fogelberg Carlsson och Sofia Eriksson. Foto: Tina Johansson Lena Fogelberg Carlsson och Sofia Eriksson är bibliotekarier på Katedralskolan i Linköping. Tillsammans med några ämneslärare hjälper de eleverna att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. De tränar eleverna att söka, värdera och granska information och att utveckla sin förståelse av ämnen och teman utifrån egna problemställningar och frågor. Allt i enlighet med gymnasieskolans läroplan:

"Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta."

Tog avstamp i projekt om läsningens betydelse

Skolbiblioteksforskaren Carol Kuhlthau har under tre decennier utvecklat teori och metodik kring något som hon kallar "guided inquiry och instructional teams". Det handlar om hur lärare och skolbibliotekarier kan samarbeta och handleda elever för att utveckla deras undersökande och analytiska förmågor.

- I snart tjugo år har jag läst böcker om och av Kuhlthau, och jag har funderat på hur hennes idéer kan tillämpas i skolbibliotekets vardag, berättar Lena Fogelberg Carlsson. 2010 åkte jag på studiebesök till en skolbibliotekarie i USA som jobbat med detta i tio år. Det har haft stor betydelse för hur jag och några av mina kollegor arbetar idag.

Katedralskolan har enbart högskoleförberedande program. Det betyder att utvecklingen av ett vetenskapligt förhållningssätt har en viktig roll i undervisningen. På de teoretiska programmen ska gymnasiearbetet, som omfattar 100 poäng och genomförs i trean, visa att eleven är redo för högskolestudier. Det krävs att gymnasiearbetet är godkänt för att eleven ska få ut sin examen.

- Jag kände till Kuhlthau och blev glad när Lena ville föra in de här tankarna och idéerna i sitt arbete, berättar Britt-Marie Andersson, som är enhetschef på Katedralskolan. Hon hade många intressanta uppslag med sig hem från USA som var väl värda att testa. Lena presenterade för lärarna hur hon ville arbeta. De som ville vara med kunde anmäla sitt intresse.

Svenskläraren Christer Hällkvist var först ut hösten 2011 och drog igång ett pilotprojekt kring läsning med en etta. Eleverna fick undersöka olika aspekter av läsning utifrån sina egna funderingar och intressen. De tittade bland annat närmare på hur läsning påverkar hjärnans utveckling, vilken betydelse läsning har för hälsa och demokrati och vad eböcker kan komma att betyda för läsningen. Lärare och bibliotekarier fanns med som stöd. Under vårterminen 2013 var det sex lärare på skolan som valde att föra in guided inquiry och instructional teams i sin undervisning.

Elever får stöd under hela processen

I april 2013 fick Lena Fogelberg Carlsson möjlighet att föreläsa på en konferens som hölls på den institution där Carol Kuhlthau arbetar, Center for International Scholarship in School Libraries. På samma konferens deltog även Göran Brolund, lärare i samhällskunskap på Fyrisskolan i Uppsala. Han har arbetat med guided inquiry sedan slutet av 1990-talet.

- Poängen med Carol Kuhlthau är att hon kopplar informationssökning till hur läraren och skolbibliotekarien arbetar med eleverna i de olika faserna av sina undersökningar, förklarar Göran Brolund. Eleverna behöver hjälp och stöd när de möts av ett överflöd av information och texter med olika budskap. Lärare och bibliotekarie kan hjälpa eleverna att skaffa sig bakgrundskunskap och överblick över ämnet för att sedan kunna välja en intressant och avgränsad frågeställning. Tanken bakom arbetssättet är att eleverna skall få stöd under hela processen.

Eleverna brukar föra loggbok och ger varandra respons och hjälp i par eller smågrupper. Läraren kan också föra loggbok över sin egen arbetsprocess för att på egen hand eller med hjälp av kollegor börja reflektera kring undervisningen och hur det hela fungerar.

- Jag förde loggbok under mitt pilotprojekt, säger Christer Hällkvist. Jag antecknade vad eleverna tyckte om genomgångarna av sökteknik, hur sökningar och samtal fungerade och andra observationer som jag gjorde efterhand. När projektet hade avslutats lät jag eleverna besvara en enkät, så att jag skulle få en bättre bild av deras upplevelser och önskemål.

David Vinnersten, som är lärare i svenska och engelska, genomförde ett guided inquiry-projekt i språksociologi kort efter att Christer Hällkvist var färdig med sitt pilotprojekt.

- Det är lättare att arbeta med läsning som tema eftersom alla elever har tankar och reflektioner kring det, tycker David Vinnersten. Däremot är det många elever som inte har några ingångar till språksociologiska funderingar. Nu fungerade det ändå, men nästa gång ska jag ge dem några breda ingångar så att det blir lättare. Precis som Christer förde jag loggbok under projektets gång. Jag skrev emotionellt, ungefär som i en dagbok, om farhågor, möjliga problem och om hur det faktiskt gick. Det var väldigt nyttigt!

Lektion inför gymnasiearbetet

I början av höstterminen 2013 höll Christer Hällkvist och de båda skolbibliotekarierna en lektion med de elever som deltog i pilotprojektet. Under det kommande läsåret ska de nämligen göra svenska 3-arbetet och gymnasiearbetet. Därför behöver eleverna följa upp den vägledning och hjälp som de fått i ettan och tvåan för att kunna se vilka former av stöd som de kan behöva nu.

Sofia Eriksson inledde lektionen med att visa eleverna några bra ingångar på nätet, bland annat Libris som samlar kataloginformation om alla böcker i svenska folk- och forskningsbibliotek. Hon betonade hur viktigt det är att stanna upp och att tänka till innan arbetet dras igång på allvar. Man drar mer nytta av bibliotekskataloger och databaser om man är väl förberedd.

- Det är helt omöjligt att läsa all sekundärlitteratur som finns, säger Sofia Eriksson till eleverna. Börja med att fundera på vad ni är intresserade av och formulera problemställningar som utgår ifrån det innan ni börjar leta böcker. Välj sedan en metod med omsorg och följ den noggrant. Ett av kriterierna för vetenskaplighet är ju att de som använder samma metod ska komma fram till ungefär samma resultat i sin analys.

När eleverna ser tillbaka på hur de arbetat sedan ettan, konstaterar de att det allra svåraste har varit att avgränsa och att välja ett ämne utifrån sina egna intressen. Men det går bättre nu och de har lärt sig att börja med breda sökningar och att sedan smalna av.

Christer Hällkvist med elever Christer Hällkvist med elever. Foto: Stefan Pålsson

- Jag är glad över att eleverna resonerar så här konkret och reflekterat, säger Christer Hällkvist. Eftersom de inte har arbetat på det här sättet tidigare, måste vi ge tydliga instruktioner och visa hur arbetsprocessen kan se ut, steg för steg. Men framför allt handlar det om tillit. Eleverna måste lita på att vi kan hjälpa dem när det behövs, och vi måste lita på att de verkligen klarar av att arbeta självständigt och undersökande utifrån sina intressen och funderingar.

Ett sätt att utveckla vetenskapligt arbetssätt

På Katedralskolan är det lärarna som avgör vilka undervisningsmetoder som ska användas för att uppnå styrdokumentens mål. De som är intresserade av att arbeta med guided inquiry kan prova i sin egen takt, när de tror att det kan fungera.

- Det är viktigt att det här inte blir någon slags frälsningsmodell, säger Lena Fogelberg Carlsson. Lärarna måste själva avgöra om och när de vill arbeta så här. Det kan inte jag göra. Däremot tror jag att det krävs att guided inquiry provas i olika ämnen och av olika lärare för att det ska bli trovärdigt.

Elever som deltagit i guided inquiry-projekt börjar få ett gemensamt språk som gör det lättare för dem att reflektera, analysera och att fortsätta utvecklas i sitt lärande. De lär sig också hur de ska gå tillväga för att närma sig ett vetenskapligt arbetssätt.

- Bland det allra viktigaste är att eleverna förstår betydelsen av att ha en frågeställning som både kan ge fruktbara svar och som är möjlig att hantera, säger Monica Nilsson, rektor för IB-programmet. En uppsats kan inte enbart vara en uppräkning av fakta, utan måste baseras på egna frågor, analyser och ställningstaganden.

För att arbetet med guided inquiry ska fungera i skolan, är det nödvändigt att lärare och skolbibliotekarier först funderar på varför man gör detta och vad man tänker sig att det ska ge.

- Framför allt handlar det om att lärarna behöver skaffa sig en ordentlig bild av vad det är, säger Lars Uhlin, rektor för naturvetenskapsprogrammet. När eleverna lämnar oss, ska de ha utvecklat ett vetenskapligt förhållningssätt. Guided inquiry kan vara ett sätt att göra det på. Men det förutsätter att det lönar sig för eleverna att anstränga sig. Det måste framgå att det är hela arbetsprocessen som ska bedömas, inte enbart det färdiga resultatet.

På Katedralskolan ser man en tydlig positiv effekt av att skolbiblioteket har en växande pedagogisk roll. Samarbetet över ämnesgränserna börjar komma igång på allvar.

- Skolbiblioteket har blivit ett infotek och kan i högre grad än tidigare fungera som en slags sambandscentral för lärarna, säger Magnus Nyström, rektor för ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammet. Ämnesintegration förutsätter att alla inblandade lätt kan få tillgång till den information som behövs och att man kan kommunicera kring den. Här blir skolbibliotekarierna brobyggare och skolbiblioteket får en mer central roll i det dagliga arbetet.

2013-09-20 | Stefan Pålsson

Senast granskad: 2014-12-03
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen