Skolbibliotekens bidrag till skolans digitalisering

Skolbiblioteken och skolbibliotekarierna är en viktig och ovärderlig resurs när skolorna digitaliseras. Trots det saknas skolbibliotek på många ställen i landet och även om de finns utnyttjas inte deras fulla potential. Men det finns också exempel på kommuner och skolor där skolbibliotekens kapacitet erkänns och integreras i den pedagogiska verksamheten.

Ett väl fungerande skolbibliotek utmärks av att det är förankrat i skolans ledning och har en given pedagogisk roll i skolans organisation. Via skolbiblioteket får eleverna tillgång till databaser och ett brett utbud av texter i olika format och anpassade till åldersgrupp, ämne och individuella behov. I det läsfrämjande och lässtimulerande arbetet är skolbibliotekarien en tillgång för skolan och ett stöd för eleverna. Det gäller också arbetet med medie- och informationskunnighet, eftersom skolbibliotekarien har dokumenterade kunskaper i informationssökning och källkritik och kan hjälpa eleverna att navigera i och kritiskt granska informationsflödet. En förutsättning för att skolbiblioteksverksamheten ska fungera optimalt är att lärare och skolbibliotekarier samarbetar och respekterar varandras kompetens. När varje elev får en egen dator kommer skolbibliotekariens kunskaper till extra stor användning.

Tillgång och bemanning

Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta regleras i skollagen, men det finns också skrivningar om skolbibliotek i bibliotekslagen eftersom skolbiblioteken räknas till det allmänna biblioteksväsendet. Det ges dock inte någon närmare precisering i någon av lagarna av vad ett skolbibliotek är. I skollagspropositionen sägs att med skolbibliotek ”brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande”. Av bibliotekslagen framgår att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning och åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska.

Varken skollagen eller bibliotekslagen ställer krav på att skolbiblioteket ska vara bemannat eller att bemanningen ska skötas av en utbildad bibliotekarie. Inför 2015 års biblioteksstatistik definierade dock Kungliga Biblioteket för första gången skolbibliotek som en organisation med minst 20 timmars bemanning per vecka. Myndigheten menar att detta krävs för att verksamheten ska leva upp till lagen och lagstiftarens intentioner.

Enligt den här definitionen har endast knappt 900 av totalt cirka 4000 grundskolor och gymnasier, eller ungefär hälften av landets elever, tillgång till ett skolbibliotek. På dessa skolor är den som ansvarar för skolbiblioteket i regel en utbildad bibliotekarie. Cirka 2300 skolor har någon typ av bemanning.

2016 satsar regeringen 15 miljoner kronor 2016 för att förstärka bemanningen på landets skolbibliotek. Under de kommande åren dubbleras satsningen till 30 miljoner kronor per år. Satsningen är en del av det pågående arbetet med att skapa en jämlik och likvärdig skola.

Plats i skolans organisation

Redan på 1980-talet klargjorde David Loertscher med sin taxonomi att skolbiblioteket kan fylla en rad olika funktioner i skolan, alltifrån en passiv roll, där biblioteket närmast är ett lagerutrymme, till en aktiv roll, där bibliotekarien är en kollega till lärarna och deltar i pedagogisk planering och undervisning. Taxonomin kan med fördelas användas för att definiera det egna bibliotekets placering i skolans pedagogiska organisation.

Taxonomi för skolbibliotekets roll Enligt läroplanerna är skolbiblioteket en del av rektors ansvar. Det finns dock kommuner som tar ett samlat ansvar för verksamheten för att främja likvärdigheten och den pedagogiska utvecklingen. Jönköping, med satsningen Idébibliotek 2.0, och Linköping, som sedan 2009 arbetar med fokusbibliotek, är två exempel.

I båda fallen rör det sig om en politiskt förankrad satsning, inskriven i den kommunala biblioteksplanen. Det övergripande syftet är att integrera skolbiblioteket i undervisningen och förena bibliotekariens och lärarens yrkesperspektiv för att underlätta uppfyllandet av målen i läroplanen. Idébibliotek 2.0 rör alla nivåer, från förskola till och med gymnasium. Fokusbiblioteken omfattar grundskolan.

Arbetet med fokusbibliotek i Linköping, som pågår sedan 2009, visar tydligt att en bibliotekarie i skolan behöver en annan kompetensprofil än en bibliotekarie på ett folkbibliotek. Det rör sig om olika yrkesroller och olika uppdrag.

Skolbibliotekarien ska, i likhet med läraren, arbeta för att uppnå de mål som anges i läroplan och kursplaner. Det förutsätter att skolbibliotekarien är intresserad av att undervisa och kan anta en undervisande och vägledande roll i sitt arbete. Skolbibliotekariens yrkeskompetens  kompletterar lärarens inom viktiga områden, bland annat läsutveckling och medie- och informatuonskunnighet. För att det här verkligen ska få genomslag, måste det bli en fullskalig samverkan som innefattar planering, genomförande och utvärdering.

I läroplanen för gymnasiet sägs att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt och att de ska närma sig ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Detta förutsätter att skolbibliotekarien och ämnesläraren samarbetar och förenar sina kunskaper och perspektiv.

Krav på digital läsförståelse och MIK

Läroplanerna för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan lyfter fram att läsning, språkutveckling, informationssökning och källkritik är viktiga förmågor som alla elever behöver för fortsatta studier, i arbetslivet och som medborgare i samhället. Detta är områden som alla lärare i någon mån måste behärska och integrera i sin undervisning, men med en bibliotekarie på skolan går det att få extra stöd i detta arbete. Genom sin utbildning har skolbibliotekarien fått goda kunskaper i informationssökning och källkritik och kan därför komplettera lärarnas ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kompetens.

Digital läsförståelse och medie- och informationskunnighet är också centrala punkter i den internationella debatten kring vilka förmågor som är nödvändiga i en alltmer digital medieekologi och i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Digital läsförståelse innebär ett vidgat perspektiv på läsförståelsen som kompletterar den traditionella läsförmågan med de färdigheter och förmågor som krävs när informationen är digital: generella it-förmågor, navigation, multimodal läsförmåga samt förmågan att hantera information och att kunna förhålla sig kritiskt granskande.

Medie- och informationskunnighet är ett samlingsbegrepp och ett ramverk som tagits fram av Unesco för att fånga kunskaper och färdigheter som alla behöver för att kunna vara aktiva medborgare i dagens samhälle. Hit hör att kunna söka information, att bedöma den kritiskt, att förstå hur medier fungerar, att förstå journalistens roll, att inse censurens negativa kraft, att själv kunna publicera sig, att kunna delta i de demokratiska processerna och kunna ta plats i det offentliga rummet. Det inkluderar tidigare begrepp som digital kompetens och informationskompetens. I Sverige har begreppets lanserats av Statens medieråd i samarbete med Nordicom på Göteborgs universitet och andra aktörer. Folk- och skolbibliotek är en uttalad målgrupp för satsningen och det finns idag cirka 400 så kallade MIK-bibliotek.

Mycket återstår dock att göra överlag innan skolan klarar att leva upp till de krav som ställs i ett digitaliserat samhälle. International Computer and Information Literacy Study, som genomfördes 2013 bland åttondeklassare och deras lärare i tjugo länder, däribland Danmark och Norge, visar tydligt att det är en lång väg att gå innan kritisk och kreativ hantering av digitala medier är en naturlig och integrerad del av skolans undervisning.

OECD:s rapport Students, Computers and Learning: Making the Connection, som kom i september 2015, pekar i samma riktning. För att kunna integrera it i undervisningen på ett framgångsrikt sätt, är det nödvändigt att beslutsfattare, skolledare och lärare har den vision och de kunskaper som krävs för att koppla samman elever, datorer och lärande.

En till en-forskningen och skolbiblioteken

Även på hemmaplan har det gjorts undersökningar som visar liknande resultat. I september släppte SKL Skolans digitalisering. Hur långt har vi kommit? Rapporten baserar sig på svar från närmare 900 rektorer som använt självskattningsverktyget LIKA för att mäta digitaliseringsmognaden på sin egen skola. Arbetet med den digitala infrastrukturen har gått ganska bra, men däremot återstår det mycket att göra när det gäller ledning, kompetens och användning. Detta är en bekymmersam slutsats, konstaterades på det webbinarium kring sammanställningen som SKL arrangerade i samband med publiceringen. Dessutom anger endast 15 % av rektorerna i SKL:s undersökning att skolbiblioteket används som resurs i skolans arbete med informationssökning och källkritik.

Skolans digitalisering, LIKA-läget 23 september 2015

Slutrapporten för forskningsprojektet Unos uno visar att ledning, kompetens och användning är nyckelfaktorer för att digitaliseringen och det pedagogiska utvecklingsarbetet ska lyckas. Unos uno pekar också på att skolbibliotekets pedagogiska funktion är något som både lärare och skolbibliotekarier behöver ta fasta på i det dagliga arbetet:

"För att få igång utvecklingen av skolan så att den blir digitalt kompetent måste rektor kratta manegen för lärarna och den övriga pedagogiska personalen, exempelvis skolbibliotekarier som har en nyckelposition när skolan digitaliseras".

Att förändra skolan med teknik - bortom "en dator per elev"

Forskaren Håkan Fleischer har också visat att skolbibliotekarien har en avgörande roll och funktion när eleverna får varsin dator och undervisningen utvecklas i en digital riktning. Ett skäl till detta är att skolbibliotekarien och läraren kompletterar varandra på ett bra sätt när läroböckerna i hög grad ersätts av nätbaserat material, och förmågan att söka, hantera och värdera information blir avgörande.

Skolbibliotekarien hjälper även eleverna att utveckla ett bredare spektrum av sökbeteenden som ger dem ett mer moget förhållande till källkritik, menar Håkan Fleischer. Dessutom kan skolbibliotekarien engagera föräldrarna och visa nyttan och värdet med att integrera it och digitala medier i undervisningen. När omvärldens intresse väcks, ökar lärarnas och elevernas motivation och satsningen får bättre förutsättningar att lyckas.

SKL har länge pekat på skolbibliotekets centrala roll när samhället och skolan digitaliseras. 2012 tog man fram rapporten Det moderna skolbiblioteket - en framtidsskiss. Här konstateras att det behövs ett samspel mellan traditionell och digital läsning, mellan traditionella och digitala biblioteksmiljöer, samt en mer aktiv roll för bibliotekarien i både undervisning och hantering av digitala lärresurser.

Det moderna skolbiblioteket - en framtidsskiss (SKL 2012)

Enligt rapporten uppstår skolbibliotekets "rum" i de situationer och sammanhang som bibliotekskompetensen blir en del av eller interfolieras med den pedagogiska kompetensen. Ett exempel på detta är när skolbibliotekarien deltar i undervisningen i klassrummet eller i andra sammanhang utanför bibliotekets lokaler. Verksamheten ska utgå ifrån pedagogiken och fokusera på elevernas kunskapsutveckling och lärande.

Bra exempel kan bli fler

Svensk biblioteksförening hävdar att de olika slags bibliotek som finns i samhället fungerar som ett rikstäckande nätverk av kunskapscentraler som kan möta dagens behov av medie- och informationskunighet hos befolkningen. I skolan har skolbiblioteket och skolbibliotekarien resurser och kunskaper som kan spela en avgörande roll för den fortsatta utvecklingen.

Danmark är ett exempel på hur det kan gå till. I Danmark har skolbibliotek varit obligatoriska på grundskolan sedan 1995, och har bemannats av en utbildad skolbibliotekarie som vanligen har en bakgrund som lärare. Uppgiften har varit att ge tillgång till läromedel för undervisningen och böcker för elevernas fritidsläsning samt att ge råd och vägledning inom de här områdena. Nu har man tagit ytterligare ett steg. 2014 ändrades skollagen och skolbiblioteket ersattes av ett pedagogiskt lärcentrum. Skolbibliotekarien ska ta aktiv del i undervisningen och fungera som katalysator i det pedagogiska utvecklingsarbetet när it och digitala medier blir en del av vardagen. Vad kan Sverige lära av detta?

Det finns naturligtvis många exempel på bra skolbiblioteksverksamhet i vårt eget land. Skolbibliotekarier som arbetar långsiktigt med elevers språk-,  läs- och språkutveckling tillsammans med lärarna. Ytterligare andra arbetar kreativt och inspirerande med att ge eleverna medie- och informationskunnighet i nivå med det moderna samhällets krav. Inte minst gäller detta de skolor som nominerats till eller fått utmärkelser som Årets skolbibliotek och Skolbibliotek i världsklass.

Jenny Nyströmsskolan i Kalmar, Katedralskolan i Linköping och Celsiusskolan i Uppsala är exempel på skolor som bland annat utgår ifrån den amerikanska skolbiblioteksforskaren Carol Kuhlthaus teori och metodik kring "guided inquiry och instructional teams". Det handlar om hur lärare och skolbibliotekarier kan samarbeta och handleda elever för att utveckla deras undersökande och analytiska förmågor. Med andra ord rör det sig om en processinriktad undervisning som baseras på formativ bedömning.

På samtliga tre skolor är skolbibliotekarierna väl synliga och deltar ofta i undervisningen. I allt högre grad ses de som likvärdiga med läraren i arbetet med att utveckla elevernas kunskaper och lärande. Undervisningen i informationssökning och källkritik blir konkret och nära kopplad till lärarnas och elevernas vardag. Men undervisningen fastnar inte där, utan går i riktning mot ett fördjupat lärande kring problematisering och hur eleven bäst kan komma vidare med sitt arbete.

Samarbetet underlättar ämnesintegreringen och skolbiblioteket fungerar som knutpunkt i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Det är uppenbart att lärarens arbete underlättas och skolbibliotekarien kan ibland även hjälpa till med bedömningen, till exempel när det gäller informationssöknings- och källkritiksdelen i elevernas uppsatser och analyserna i deras bokrapporter.

Skolbibliotekets nyckelroll för elever med någon form av läsnedsättning får inte heller glömmas bort. Här kan de få hjälp att hitta till den lättlästa litteraturen och de kan också få digital tillgång till det stora utbudet av talböcker som finns i Legimus, Myndigheten för tillgängliga mediers (MTM) bibliotek för talböcker och böcker med punktskrift. Det betyder att elever med läsnedsättning kan tillgodogöra sig samma böcker som resten av klassen. Eftersom talbokstillståndet, som ger rätt att ladda ner talböcker, tillhör skolbiblioteket, förutsätts ett samarbete med bibliotekarien och läraren. Sedan några år finns också tjänsten Egen nedladdning, även där spelar skolbibliotekarien en roll när elever ska registreras för och introduceras i tjänsten. Över 1800 skolbibliotek har registrerat konto hos MTM. Ett exempel på en skola som arbetar aktivt med talböcker är Malmslättsskolan Tokarp i Linköping

Talböcker i ett skolbibliotek för alla

Användningen av e-böcker har inte riktigt kommit igång på skolbiblioteken, kanske beroende på att e-boksläsningen än så länge inte är någon succé i Sverige. Bara 15 procent av befolkningen har någon gång läst en e-bok. Men det finns några exempel på skolor och skolbibliotek som provat använda e-böcker i det läsfrämjande arbetet. En del har gjort det på eget initiativ, andra som deltagare i projekt.

Erfarenheter från dessa projekt har visar att e-böckerna kan komplettera den tryckta litteraturen på ett bra sätt. Eftersom alla elever kan läsa samma bok samtidigt när den är tillgänglig digitalt, öppnas nya möjligheter för arbetet med lässtrategier, klassläsning och textsamtal.

Elevernas tankar och reflektioner kring sina läsupplevelser får även en ytterligare dimension när de kan jämföra mellan läsning av tryckta böcker och e-böcker och mellan textläsning och ljudböcker. Perspektiven vidgas när eleverna upptäcker att det finns olika sätt att ta till sig innehållet och att detta kräver olika förmågor.

E-böcker i skolbiblioteket

Ett gott samarbete mellan lärare och bibliotekarie ökar förutsättningarna för att arbetet med e-böcker ska lyckas och ge ett mervärde i undervisningen. Skolbibliotekarien har kunskaper och överblick över utbudet av böcker, men deltar även i det pedagogiska läsfrämjande arbetet med såväl e-böcker som tryckt litteratur.

Den tysta kunskapen

I den mediala debatten om skolbiblioteken, även i skolbibliotekariernas egna bidrag, är det en kunskap som ofta glöms bort: Skolbibliotekens uppgift att bygga upp ett bibliotek, eller skolans samling av analoga och digitala resurser. Skolbibliotekarierna har goda kunskaper och överblick över titlar, bokmarknad och bokutbud, de har koll på användbara länkar och digitala lärresurser på nätet. Detta och den nyckelroll som skolbiblioteken kan ha för skolans samlade läromedel, uppmärksammas också i den tidigare nämnda rapporten från SKL och det blir väldigt tydligt när man följer det som skrivs i skolbibliotekariernas egen diskussionslista, skolbiblistan.

[Skolbib] någon som vet ...? – rapport om Skolbiblistan 2008-2015 (3,6 MB)

Kopplat till kännedom om utbud och användbart material är också kunskaper om upphovsrätt, det vill säga vad man får göra och inte göra med materialet. Det är en kunskap som är oumbärlig när lärare och elever hämtar material från nätet för att använda i sitt eget arbete. Skolbibliotekarien är ofta den person på skolan som har bäst kunskaper i upphovsrätt, inte bara vad gäller användning av text och bild utan också kunskaper om de regler som gäller för att visa film i skolan och vilka möjligheter som finns.

Framtiden?

I regeringsbeslutet om Skolverkets uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolan sägs att den snabba digitaliseringen av samhället ställer stora krav på huvudmän och skolor att utveckla undervisningen. Det krävs ett mer strategiskt inriktat arbete för att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som arbetslivet och samhället kräver.

Den förstudie som Regionbibliotek Östergötland publicerade i november 2015 kring skolbiblioteken i regionen kan ge hjälp i det arbetet. Här understryks betydelsen av att landets regioner och kommuner tar ett helhetsgrepp kring skolbiblioteksverksamheten. I förstudien föreslås också en regional analysgrupp som fäster blicken på vad den digitala samhällsutvecklingen innebär för skolbibliotekets roll och funktion i skolan.

Skolbiblioteken i Östergötland

I juni 2015 gav regeringen KB ett flerårigt uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi som främjar samverkan och kvalitetsutveckling. En del av uppdraget består i att analysera hur skolbibliotekens verksamhet behöver utvecklas för att stimulera till läsning och för att ge ett ökat stöd åt elevernas språkutveckling. Analysen ska utföras i samråd med bland annat Skolverket och andra berörda myndigheter och skolhuvudmän.

En fördjupad delredovisning ska lämnas senast 1 oktober 2017. Det samlade förslaget ska slutredovisas senast 1 mars 2019.

SKL:s tidigare nämnda rapport från 2012, Det moderna skolbiblioteket - en framtidsskiss, ger också några ledtrådar. Här konstateras att skolbiblioteket inte främst ska ses som en samlingsplats för information. Istället gäller det att lägga fokus på skolbibliotekariens yrkeskompetens och att få igång ett nära samarbete med lärarna i den konkreta undervisningen. Elevernas lärande ska både vara utgångspunkt och mål för skolbibliotekets verksamhet och för skolbibliotekariens arbete. Det gäller att utnyttja de resurser som finns.

2016-01-13 | Stefan Pålsson (redigerad av Anette Holmqvist)

Senast granskad: 2016-06-21