Jönköping utvecklar skolbiblioteken

Idébibliotek 2.0 är ett långsiktigt utvecklingsprojekt som drivs av Skolbibliotekscentralen i Jönköpings kommun sedan 2011. Målet är att skolbiblioteket ska bli en självklar pedagogisk resurs i alla ämnen och att verksamheten ska utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov.

Elisabeth Fridsäll Emilsson Elisabeth Fridsäll Emilsson Tar vara på de pedagogiska möjligheterna

Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek och läroplanerna tar upp biblioteket som en del av rektors ansvar. Synen på vad som är ett bibliotek varierar dock mellan kommuner och skolor och det är inte ovanligt att skolbiblioteket främst betraktas som ett rum med böcker. De pedagogiska möjligheterna som den digitala utveckligen öppnar för tas därför inte alltid tillvara – men det vill Idébibliotek 2.0 börja ändra på i Jönköping.

- Tanken med Idébibliotek 2.0 är att på olika sätt ge hjälp och stöd åt de kommunala skolor som vill utveckla sina skolbibliotek i en pedagogisk riktning, berättar Elisabeth Fridsäll-Emilsson, utvecklingsstrateg och 1:e skolbibliotekarie i Jönköpings kommun. Skolan behöver ett nytänkande kring skolbiblioteket som tar avstamp i dagens medielandskap, det vidgade textbegreppet och det växande behovet av medie- och informationskunnighet.

Det centrala projektet beräknas pågå under åtta år, och under de fem första åren kan skolorna ansöka om att delta med delprojekt. Högst fem skolor kan beviljas medel varje läsår och varje delprojekt varar i tre år. Just nu deltar tio skolor och tre står på väntelistan för att komma med. Samtliga kommunala skolor, från förskolan till gymnasiet, kan delta i Idébibliotek 2.0, och varje skola börjar där den befinner sig.

Ser bibliotek som en väg att nå målen

Förhoppningen är att skolbiblioteket ska fungera som ett nav för kunskapsutvecklingen i skolan. Att utveckla skolbiblioteken ses som ett sätt att hjälpa eleverna att nå målen i olika ämnen. Eleverna ska ges möjlighet att upptäcka, undersöka, tänka, fantisera, tolka och lära med hjälp av såväl tryckta som digitala medier.

- Vi bygger vidare på tankar och erfarenheter från projektet Idébibliotek, som startade 2008, och som genomfördes på ett drygt tjugotal skolor i kommunen, säger Elisabeth Fridsäll-Emilsson. I grunden har vi ett uppdrag att stödja läs- och skrivutvecklingen, och för att genomföra det utgår vi ifrån skollagen, läroplanerna och resultaten från aktuell internationell forskning.

Skolbibliotekscentralen finns med som stöd åt skolorna under hela projektperioden. Stödet består till exempel av handledning under utvecklingsarbetet och man bistår även med organisering och samordning av olika utbildningsinsatser. Skolbibliotekscentralen fungerar också som bollplank för tankar och idéer och hjälper till med omvärldsbevakning.

Bibliotekarier, lärare och skolledare utvecklar tillsammans

Tack vare ett samarbete mellan Jönköpings kommun och Linköpings universitet finns en skräddarsydd kurs på 7.5 hp som projektdeltagarna kan gå: Skolbibliotekets roll - undervisning på vetenskaplig grund. Kursen ger bland annat en inblick i hur skolbiblioteket kan fungera som pedagogisk resurs, vilken roll sociala medier och informellt lärande spelar för ungas utveckling och hur man handleder och undervisar i informationssökning och källkritik.

- Lärare och bibliotekarier är en viktig grundsten i arbetet med att utveckla skolbiblioteket, konstaterar Elisabeth Fridsäll-Emilsson. För att kunna genomföra förändringar i verksamheten, är det nödvändigt att nya tankar och idéer tar fäste bland dem som faktiskt arbetar med frågorna. Varje projekt startar därför med fortbildning och pedagogiska diskussioner, och efterhand tar vi tag i det konkreta utvecklingsarbetet.

Det räcker inte att formulera visioner och mål, utan skolan måste också se till att de kan bli verklighet. Därför gäller det att ta tag i den fortbildning som är nödvändig och att se till att arbetet i skolbiblioteket organiseras och bedrivs på bra sätt. Diskussioner, gemensam planering, kollegialt lärande och en löpande kritisk uppföljning är viktiga delar. Invanda rutiner och mentala spärrar måste överges och överskridas för att verksamheten ska kunna utvecklas och förändras.

Det handlar bland annat om att göra skolbiblioteket mer synligt i skolans vardag, att få igång ett pedagogiskt samarbete med lärarna, att arbeta med elevernas medie- och informationskunnighet och att främja ett elevaktivt tänkande och lärande.

I det här arbetet är rektor en avgörande nyckelperson som behöver inspiration, hjälp och stöd. Det tar Idébibliotek 2.0 och Skolbibliotekscentralen fasta på.

- Utan stöd från rektor har lärare och skolbibliotekarier små möjligheter att förverkliga sina tankar och visioner, påpekar Elisabeth Fridsäll-Emilsson. Rektorn är med andra ord en avgörande nyckelperson som både kan behöva inspiration, hjälp och stöd. Och det ägnar vi en hel del tid åt. En rektor kan göra värdefulla insatser för att utnyttja bibliotekets pedagogiska möjligheter fullt ut, men det det gäller att förstå, vilja och våga!

Skolbiblioteksplanen lägger grunden

En annan viktig del i genomförandet av Idébibliotek 2.0 är den nya skolbiblioteksplan för Jönköpings kommun som antogs av barn- och utbildningsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i september 2012. Här betonas det stora värdet av skolbibliotekets pedagogiska funktion, och resonemangen knyter bland annat an till styrdokumenten, UNESCOs skolbiblioteksmanifest och till aktuell forskning.

Planen är Skolbibliotekscentralens främsta arbetsverktyg under de närmaste åren, och Elisabeth Fridsäll-Emilsson och hennes kollegor har således ett starkt politiskt stöd för sitt arbete. De har också fått i uppdrag att kartlägga det utvecklingsarbete som pågår på skolbiblioteken, bland annat inom ramen för Idébibliotek 2.0. Just nu genomförs en nulägesbeskrivning, och om två år är det dags att redovisa utvecklingen och vad den har resulterat i.

- Jag ser ett stort behov från rektorerna att diskutera hela det pedagogiska tänkandet med skolbiblioteket som skolans hjärta och nav, säger Elisabeth Fridsäll-Emilsson. Det handlar om att betrakta skolan ur ett helt annat perspektiv än det traditionella och att se skolbiblioteket som en samlad resurs i alla ämnen och för alla åldrar. En spännande utveckling är på gång och jag hoppas att vi får möjlighet att fortsätta!

2013-04-16 | Stefan Pålsson

Senast granskad: 2013-12-18
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen