KB och skolbiblioteken

Kungliga biblioteket (KB) är en statlig myndighet som fungerar som nationalbibliotek och är ansvarig för samordning och utveckling av hela det svenska biblioteksväsendet. Här arbetar Elin Lucassi som handläggare för frågor som rör bibliotek i utbildning och lärande.

Elin Lucassi, handläggare på Kungliga biblioteket (KB) Elin Lucassi, handläggare på Kungliga biblioteket (KB) - Vår uppgift är att lyfta fram goda exempel och att beskriva åtgärder och lösningar som visat sig fungera. Vi har inte mandat att lösa de problem vi ser, utan det är upp till regering och riksdag att fatta de beslut som kan behövas.

Statistiken pekar på brister

Den senaste sammanställningen av statistik för Sveriges skolbibliotek gjordes 2012. Nästa undersökning kommer att genomföras under 2015 och omfatta verksamheten under 2014.

Statistiken från 2012 pekar på en rad brister i landets kommuner. Bland annat saknar en av sex elever helt tillgång till skolbibliotek, trots att skolhuvudmännen, enligt skollagen, är skyldiga att se till att de har det. Hälften av landets elever har inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Många skolbibliotek saknar viktiga funktioner och kan därför inte utgöra den pedagogiska resurs som de är avsedda att vara.

Få aktörer har mandat

- För några månader sedan genomförde KB och Malmö stadsbibliotek en gemensam kartläggning av de intressenter och aktörer som finns inom skolbiblioteksområdet, berättar Elin Lucassi. Vi gick tillsammans igenom vad beslutsfattare, myndigheter, intresseorganisationer, fackförbund samt lärar- och bibliotekarieutbildningar säger om skolbibliotek. Vårt syfte var både att få en bild av hur de ser på verksamheten och att klargöra i vilken mån de kan påverka situationen.

Kartläggningen visade att alla i stort sett var överens och utsagorna kunde sorteras under ett fåtal rubriker: skolbiblioteket som en del av den pedagogiska verksamheten, läsfrämjande verksamhet, tillgänglighet och bemanning. Men varför går då utvecklingen så långsamt?

- Det är framför allt skolhuvudmännen som har mandat att fatta och genomföra beslut. KB har ett visst begränsat mandat. Det har även SKL, eftersom de är samlingsorganisationen för kommunerna. Andra aktörer kan ha åsikter, däremot kan de inte göra så mycket i praktiken.

En viktig del av problematiken är att skolbiblioteket på många håll inte har någon klar plattform. Skolbiblioteken hör inte alltid till utbildningsförvaltningen, utan ibland ingår verksamheten i kultur- och fritidsförvaltningen. Det finns de som arbetar på tre, fyra olika skolor och alla skolbibliotekarier har inte rektor som chef.

- När förutsättningarna skiljer sig så mycket åt inom och mellan kommunerna, blir det svårt att få en helhetssyn över skolbiblioteken och deras verksamhet, menar Elin Lucassi.

Lärarutbildningarna och skolbiblioteken

Under 2013 har Elin Lucassi arbetat med en undersökning av hur lärarutbildningarna hanterar skolbiblioteket och dess roll i skolan. Den inleddes med en enkät till de 28 lärosäten som har lärarutbildningar och avslutades med en rapport. Fyra lärosäten besvarade inte enkäten.

Undersökningen genomfördes för att det finns frågeställningar som ständigt återkommer när skolbibliotekets pedagogiska roll diskuteras. Skolbibliotekarier upplever inte alltid att lärare förstår hur de kan dra nytta av skolbiblioteket i sin undervisning. Därför ville Elin Lucassi ta reda på hur lärarutbildningarna förhåller sig till att skolbiblioteket numera finns i skollagen. Har de funderat på vad det betyder för framtidens lärare? Undervisas blivande lärare i hur de kan använda skolans bibliotek?

- Tyvärr har de allra flesta inte alls har tänkt på det här. Det mest intressanta var nog att flera lärosäten berättade om hur lärarstudenterna använde högskolebiblioteket och att de alltså helt missförstod frågorna. I nuläget är det inte någon av lärarutbildningarna som examinerar skolbibliotekskunskaper, men en handfull sade efter enkäten att de ska börja ta tag i det nu.

Ska rikta insats mot skolhuvudmän

Under 2014 ska KB rikta en allmän insats mot landets skolhuvudmän. Den ska ta upp sådant som aktörerna anser att det finns utmaningar kring och som måste hanteras. Det kan till exempel handla om hur samarbetet mellan skolan och folkbiblioteket kan se ut, hur man arbetar under olika förutsättningar, vilken typ av avtal som fungerar bäst, med mera.

- Jag börjar med att samla in vilka områden som uppfattas som utmanande och vilka behov som finns. Det gör jag bland annat genom att be om tankar och inspel på diskussionslistor som Biblist och Skolbiblistan eller på olika konferenser. När jag vet hur önskemålen ser ut, fortsätter jag med att leta reda på bra exempel. Nästa steg blir att sammanställa informationen och sprida den till alla berörda och intresserade.

Expertgrupper som stöd

Som en del av arbetet med att utveckla och samordna biblioteksväsendet har KB tillsatt expertgrupper med olika inriktningar. Elin Lucassi är sekreterare för Expertgruppen för utbildning och lärande, som bland annat hanterar livslångt lärande, informationskompetens, digital kompetens och frågor som rör distans- och nätstuderandes behov av biblioteksstöd.

- Medlemmarna i expertgruppen ger mig ett breddat nätverk och fungerar som min förlängda arm ut i samhället. De ger mig en inblick i vad som är på gång, beskriver hur läget ser ut på högskolan, i regionerna, i kommuner och på skolor och ger förslag på vad KB kan göra. Expertgruppen hjälper mig också att gå igenom projektansökningar och de föreslår vilka som bör beviljas och hur medlen ska fördelas.

Elin Lucassi konstaterar att expertgruppen ger ett bra stöd i hennes verksamhet. Hon är ensam om att arbeta med lärandefrågor på KB och expertgruppen skapar det större sammanhang som hon behöver. Det finns även andra expertgrupper på KB som hon kan ha nytta av, till exempel den grupp som arbetar med kvalitet och utvärdering.

Utmaningar framöver

- En viktig utmaning framöver är att arbeta för att skolbibliotekarie ska bli ett attraktivt yrke, tycker Elin Lucassi. Idag finns det risk för att yrket nedvärderas, eftersom skolbibliotekarier ofta får höra att de ska marknadsföra sig och sin verksamhet till kollegorna. Det är inget man förväntar sig att till exempel matematikläraren ska göra, tillägger hon.

Hon vill att skolbiblioteket etableras som en integrerad del av skolans verksamhet och menar att det mest effektiva är att gå den formella vägen. Om skolbiblioteket finns inskrivet i skolans planer och dokument, skapas bättre förutsättningar för utveckling på längre sikt. Det minskar också risken att verksamheten blir personberoende.

-  Skolbiblioteket måste vara organisationsbundet, avslutar Elin Lucassi. Allt får inte stå och falla med en viss rektor eller skolbibliotekarie, utan verksamheten måste fungera även efter ett personalbyte. Det är en förutsättning för att golvarbetet ska kunna utföras och för att det ska bli fart på verksamheten.

2014-01-08 | Stefan Pålsson

Senast granskad: 2014-12-04
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen