Makerspace i skolbiblioteket

Kreativt skapande med digital teknik utvecklar elevernas språk och ökar deras motivation att lära sig. Skolbibliotekarien i Grindtorpsskolan i Botkyrka har provat makerspace där elever lär tillsammans genom att lösa konkreta uppgifter.

Tülay Gürgün Tülay Gürgün Språk, skolbiblioteket och it i undervisningen

Grindtorpsskolan är en F-9-skola i Botkyrka kommun med ungefär femhundra elever och många har en bakgrund i ett annat land. På skolan finns förberedelseklasser och man tar även emot nyanlända elever. Språkutveckling och modersmålsundervisning är därför viktiga grundstenar i den dagliga undervisningen.

Tülay Gürgün arbetar halvtid som modersmålslärare i turkiska och ansvarar under den andra hälften av sin tjänst för Grindtorpsskolans Lärcenter, som är skolans bibliotek. Verksamheten på biblioteket, som är en självklar del av skolans undervisning, ska både främja elevernas läs- och skrivförmåga och utveckla deras medie- och informationskunnighet.

− Det är en viktig del av mitt arbete att få in it och digitala medier i undervisningen på ett bra sätt. Jag har grupper av elever som kommer till mig varje vecka. Vi läser ofta digitala texter tillsammans och de använder pedagogiska spel som tränar och utvecklar olika språkliga förmågor. Deras eget digitala skapande är också värdefullt.

Tülay Gürgün berättar att hon alltid lagt stor vikt vid att undervisningen ska utveckla elevernas kreativa förmågor. Innan datorerna kom in klassrummet, gjorde eleverna till exempel egna böcker. Efter datorernas och plattornas intåg kändes det självklart att fortsätta stimulera skapandet. Hon är även mediepedagog, och här kommer den kompetensen väl till pass.

Elever skapar och lär i makerspace

Ett makerspace är ett öppet rum där alla som är intresserade samlas för att samarbeta, dela med sig av sina idéer och skapa med den teknik som finns tillgänglig. Ofta handlar det om bibliotek, skolor eller museer. Inspirationen kommer från USA, men även i Sverige har vi en hantverks- och gör det själv-tradition som bidrar till att skapa en solid grund.

− För min del började det med att jag upptäckte Stockholm 3D Printing och Stockholm Makerspace. Jag började gå på deras meetups och insåg snabbt vilka möjligheter som den här sortens skapande kan ge undervisningen.

För några månader sedan fick Tülay Gürgün och Xenter Botkyrka, som både är gymnasium och yrkeshögskola, medel från Kreativa fonden Botkyrka för att arrangera ett makerspace för barn och ungdomar under höstlovet. Xenter Botkyrka har bland annat en yh-utbildning till 3D-tekniker. Lärare och elever därifrån byggde upp en skapande verkstad med 3D-skrivare och annan digital teknik.

− Det var verkligen spännande och vi är nöjda med resultatet. Under tre dagar kunde pojkar och flickor mellan tio och femton år utforska de digitala möjligheterna och bland annat få hjälp med att programmera robotar, skapa egna spel och designa figurer som skrevs ut på 3D-skrivare. En ny och spännande värld öppnade sig.

Detta var Botkyrkas första makerspace, och det blev en plats där alla lärde av varandra och drog nytta av den samlade kunskapen. Både barn och vuxna tränade sin språkliga uttrycksförmåga, lärde sig att samarbeta och utvecklade sin kreativitet genom att använda den digitala tekniken i sitt skapande.

− Det viktiga med den här sortens skapande verkstäder är att ges möjlighet att uttrycka sig och att få förverkliga sina idéer. Makerspace är ett roligt och kraftfullt sätt att få utveckla idéer och att få igång den språkliga förmågan. Man måste ju förstå varandra för att kunna samarbeta och skapa tillsammans! Här får eleverna bevis på vad deras kunskaper kan användas till i praktiken.

Kreativt skapande ger mening och motivation

I ett makerspace är eleverna aktiva och känner att de gör riktiga saker, säger Tülay Gürgün. Det uppstår ett konkret sammanhang som ger mening, skapar motivation och stimulerar lusten att lära mer. Skapandets kraft är stor och den måste tas tillvara på bättre sätt i skolans undervisning, tillägger hon.

När elever börjar jobba kan de ha nytta av att kunna skapa, samarbeta och dra nytta av varandras kunskaper. Detta kräver inte minst mod, nyfikenhet och initiativkraft samt förmågan att förverkliga idéerna, att kunna omsätta tanke till handling. Att föra in makerkulturen i skolan är ett bra sätt att utveckla de här förmågorna, menar Tülay Gürgün.

− "Learning by doing" är den röda tråden! Det här sättet att tänka och arbeta kan användas i många ämnen och även bli en del av skolbibliotekets verksamhet. Man lär och jobbar kreativt för att göra sina tankar och idéer till verklighet. Men det är inte bara något som man gör i ett särskilt rum, utan detta kan man göra överallt. I skolan kan man till exempel göra det genom att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och genom att skapa lämpliga utmaningar för eleverna, som utvecklar deras lärande och förståelse.

En övergripande förståelse för hur internet och datorer fungerar, är redan en viktig del av allmänbildningen. Kunskaper i programmering är också viktiga, men målet är inte att alla ska bli programmerare, betonar Tülay Gürgün. Istället handlar det om att alla behöver utveckla förmågan till datalogiskt tänkande: att kunna formulera problem, tänka logiskt, granska och analysera frågeställningar kritiskt, och så vidare.

Den industriella revolutionen tog sin början hemma hos folk för ett par hundra år sedan. Med makerkulturen är cirkeln sluten! Nu kan alla skapa och utveckla med avancerad teknik utan att ha tillgång till dyra verkstäder eller fabriker. Vi behöver inte längre bara vara konsumenter, utan kan i högre grad också skapa själva.

Eleverna utvecklar sin språkliga förmåga

Tülay Gürgün påpekar att arbetet med programmering, makerspace och eget skapande ibland ger nya uttrycksmöjligheter för elever som inte lyckats i den vanliga undervisningen. Eleverna blir uppmärksammade och får visa sina styrkor. De får släppa loss sin fantasi, de blir bekräftade och de får ett större självförtroende och en bättre självkänsla. Samtidigt utvecklar de kunskaper och förmågor som är centrala i läroplanen och i kursplanerna.

− När eleverna arbetar med digitala verktyg och vi skapar tillsammans i ett makerspace, utvecklar de många sidor av sin språkliga uttrycksförmåga. Barn med olika etnisk bakgrund möts, de samarbetar och lär av varandra genom att visa och genom att ställa frågor. Det blir tydligt att man måste kunna läsa för att följa instruktioner och man måste kunna uttrycka sig klart och tydligt för att kunna ge instruktioner.

Just nu händer det mycket kring makerkultur, och Tülay Gürgün använder bland annat grupper på Facebook för att hänga med och för att upptäcka nya möjligheter. Skaparbibblan och Teacherhack är exempel på svenska grupper. MakerSpaces and the Participatory Library är en grupp som ger ett internationellt perspektiv på hur man kan tänka och arbeta.

Tülay Gürgün gör vad hon kan för att hålla sig á jour med vad andra lärare och skolbibliotekarier. Hon delar också med sig i sociala medier av vad hon hittar och hur hon arbetar i sin undervisning. Det handlar både om att sprida lästips och om att dokumentera elevernas skapande. Hon fick delat andrapris i tävlingen Guldäpplet 2015, bland annat för sitt stora engagemang.

− Jag önskar att det uppstår en permanent rörelse inom skolans värld där man möts, lär och utvecklas, och där det ges en plats åt makerkulturen. Vi behöver både undervisa mer ämnesövergripande och lägga större vikt vid det kreativa skapandet. Detta krävs för att vi ska kunna fånga upp elever som vi annars riskerar att tappa. Men det är också viktigt att alla elever får arbeta så här för att utveckla kunskaper och förmågor som de behöver. Det skapar också nya pedagogiska möjligheter för skolbiblioteket!

2015-12-15 | Text: Stefan Pålsson Foto: Tülay Gürgün

Senast granskad: 2015-12-15