Skolbibliotekariens roll när alla har varsin dator

Skolbiblioteket på Jenny Nyströmsskolan i Kalmar är väl integrerat i undervisningen och har en central plats i elevers och lärares vardag. Det spelar en stor roll i det pågående arbetet med att utveckla skolans verksamhet med it och digitala medier när alla lärare och elever har varsin dator.

Anna Andersson, Hanna Carlsson och Inga Andersson Anna Andersson, Hanna Carlsson och Inga Andersson

Jenny Nyströmsskolan i Kalmar har drygt 900 elever och är en av sju skolor i Kalmarsunds gymnasieförbund. Skolans en-till-en-satsning, som startade 2012, är en viktig del av gymnasieförbundets arbete med att utveckla medlemsskolornas undervisning och den pedagogiska personalens arbetssätt. Den har förändrat skolbibliotekets fysiska miljö och skapat nya möjligheter för skolbibliotekarierna Inga Andersson och Hanna Carlsson att samverka med lärare och elever.

Bibliotekslokalen förändras

När eleverna fick varsin dator, började de röra sig mot de öppna ytorna i skolbiblioteket där flera kan sitta tillsammans och arbeta. De stationära datorerna har därför tagits bort och det har genomförts en stor gallring bland böckerna för att kunna ta bort bokhyllor och skapa mer luft. Mitt i rummet finns sedan en tid tillbaka en smartboard som bibliotekarierna använder för att informera, visa och förklara.

Förändringarna är den första delen av det pågående arbetet med att göra om skolbibliotekets lokaler för att kunna möta de behov och möjligheter som uppstår när skolan digitaliseras, berättar Inga Andersson.

- Vi skulle egentligen behöva ett mer flexibelt rum med flyttbara hyllor, men det är förstås en kostnadsfråga. Det vore också bra om vi kunde flytta vårt arbetsrum in mot mitten av lokalen, så att vi blir mer lättillgängliga för eleverna än idag. När vi inte står vid informationsdisken finns vi längst inne i skolbiblioteket, bakom rader av bokhyllor.

Skolbibliotekarierna måste vara synliga och tillgängliga för att kunna bli en naturlig pedagogisk resurs i undervisningen. Det gäller både i det fysiska rummet och på nätet, påpekar Hanna Carlsson.

Undervisningsmaterial görs tillgängligt

- Kalmarsunds gymnasieförbund använder Google Apps for Education sedan februari 2013, och det har redan hunnit förändra mycket här på skolan. Vårt undervisningsmaterial finns tillgängligt för alla när de behöver det, det blir tydligare för alla vad vi gör och kan bidra med och samarbetet med lärare och elever utvecklas och fördjupas.

På Google Sites finns webbplatsen Jennys bibliotek, som samlar alla lektioner som de båda skolbibliotekarierna har haft för de olika klasserna. Det handlar om bokprat, informationssökning, källkritik och upphovsrätt samt tips för gymnasiearbetet. Här finns de resurser som är specifika för respektive klass. Det mer allmänna undervisningsmaterialet nås på skolbibliotekets hemsida på skolans webbplats.

Eleverna kan dra nytta av Jennys bibliotek för att repetera eller fräscha upp minnet, och de som var frånvarande ser vad som tagits upp. Lärarna får en överblick av hur undervisningen har sett ut i deras klasser, och kan enkelt, tillsammans med skolbibliotekarierna, fortsätta arbetet med att utveckla elevernas informationskompetens.

Blogger används som bokblogg tillsammans med eleverna i undervisningen i svenska och i engelska. När eleverna arbetar med enskilda uppgifter, delar de sina dokument med skolbibliotekarierna i Google Drive och får på så sätt kontinuerlig och fördjupad handledning under arbetets gång.

Anna Andersson, som är lärare i svenska, historia och religion, menar att det finns helt andra möjligheter till samarbete med skolbiblioteket när alla elever har varsin dator. Den största och viktigaste förändringen är att hon kan ägna mer tid åt personlig handledning med stöd av skolbibliotekarierna.

- Källkritik på nätet blir betydligt mer konkret och hands on än det var tidigare. Det blir också en högre kvalitet när bibliotekariekompetensen finns i klassrummet och eleverna kan få personlig vägledning. Istället för ytliga sökningar blir det ett mer fördjupat lärande där tonvikten ligger vid problemformuleringen och hur eleven kan komma vidare med sitt arbete.

Elevernas arbetsprocesser görs synliga

Alla lärare är ännu inte medvetna om det pedagogiska stöd som en skolbibliotekarie kan ge i undervisningen, säger Inga Andersson.

- En alltför stor del av vårt arbete är fortfarande källorienterat. Det handlar om att lära eleverna att hitta och att värdera källor kritiskt. Men vi kan även hjälpa till med problemlösning och förklara hur eleverna bör tänka innan de inriktar sig på en specifik frågeställning. Undervisningen får inte fastna i elevernas informationssökning, utan borde istället handla mer om att problematisera!

Vi vill gärna betona att vi handleder eleverna i hur de ska tänka och vad de ska tänka på innan de börjar söka. Det är en avgörande del av arbetsprocessen, tillägger Hanna Carlsson.

- Mindmaps är till stor hjälp när eleverna strukturerar och formulerar hur de tänker och vad de vill ha reda på. Det handlar helt enkelt om att göra processerna tydligare och att underlätta det fortsatta arbetet. Vi använder en rad olika analoga och digitala verktyg tillsammans med eleverna, både enskilt och i grupp. Eleverna är ibland tveksamma till att släppa in oss i arbetet. Men när vi hjälper dem att visualisera och klargöra, kommer de mycket längre än vad de annars skulle ha gjort. 

Skolbibliotekarierna undervisar och bidrar med kunskaper

Jenny Humala Jenny Humala Jenny Humala, lärare i samhällskunskap och svenska, betonar att det är värdefullt när skolbibliotekarierna deltar i undervisningen och bidrar med sina kunskaper inom olika områden.

- När eleverna arbetar med fördjupningar behöver skolbibliotekarierna vara med kontinuerligt i de olika momenten. Om eleverna till exempel läser en svår text, kan de sitta i mindre grupper och diskutera den tillsammans. Skolbibliotekarierna växlar mellan grupperna och ger hjälp, stöd och inspel. Det handlar om allt från analys av textens ämnesinnehåll till källkritik och upphovsrätt.

Det råder knappast någon tvekan om att en skolbibliotekarie har stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling under gymnasietiden, säger Inga Andersson. Däremot är det svårt att mäta och det syns inte alltid i kursutvärderingarna eller i elevernas självvärderingar.

- Hanna och jag har nyligen genomfört ett projekt kring källkritik tillsammans med en lärare och en av gymnasieförbundets it-pedagoger. Vi fanns med och gav stöd under hela processen, och det blev naturligt för eleverna att dela sina dokument med oss. Här blev det tydligt vilket värde som vår medverkan kan ha. Nästa steg blir att börja arbeta med guided inquiry tillsammans med några lärare och hjälpa eleverna att börja utveckla ett vetenskapligt arbetssätt som de kan ha glädje av i högre studier.

Kollegialt och kollaborativt lärande driver på utvecklingen

Kollegialt och kollaborativt lärande är en viktig del av det fortsatta arbetet med att digitalisera Jenny Nyströmsskolan och de andra medlemsskolorna i Kalmarsunds gymnasieförbund. Webbplatsen Kollegieblocket används för att dela erfarenheter, planeringar och genomförda projekt bland medlemsskolorna, ungefär på samma sätt som Google Sites används på Jenny Nyströmsskolan. Det blir ett fönster till undervisningen på de olika skolorna som ökar synligheten och underlättar kunskapsdelning och samarbete.

Fortbildningsdagarna används ibland för workshops där alla lär av varandra och delar med sig av sina erfarenheter. Konceptet pedagogisk pub, där lärare och skolbibliotekarier pratar om och diskuterar sitt pedagogiska arbete, har också provats med gott resultat.

De fyra it-pedagoger som arbetar för Kalmarsunds gymnasieförbund har även de en stor betydelse för att de digitala och pedagogiska möjligheterna ska utnyttjas så bra som möjligt. Det är viktigt att det finns vision och strategi bakom vår en-till-en-satsning och en insikt om att det krävs ett hårt och målmedvetet arbete för att komma framåt, säger Hanna Carlsson

- Skolbiblioteket är sedan länge en integrerad del av undervisningen, men det handlar om ett utvecklingsarbete som ständigt pågår och förbättras. Nu i höst kommer vår undervisning för eleverna som börjar ettan att integreras i naturkunskapen. Då kan vi koppla informationssökningen tydligare till lärandet, källkritiken kommer in direkt som en naturlig del och vi kan behandla hur man bäst tar sig an ett stort ämne. Det skapar intressanta möjligheter för den fortsatta kvalitetsutvecklingen!

2014-08-15 | Text och bild: Stefan Pålsson

Senast granskad: 2014-08-15
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen