Skolbibliotek för alla ämnen

Det handlar om att stimulera till läsning

Seminariet, som arrangerades av DIK Bibliotekarieförbundet, Författarcentrum och Nationella Skolbiblioteksgruppen, inleddes med att Bibi Eriksson, Malmö högskola, pekade på betydelsen av att kunna se skolbibliotekets funktion ur ett mer övergripande perspektiv. I grund och botten handlar det om att stimulera till läsning och att hjälpa barn och ungdomar utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver för att lära om och lära nytt genom hela livet. Det är dock inte alldeles enkelt, eftersom det krävs att lärare och skolbibliotekarier kan förena sina synsätt och tillsammans börja utveckla undervisningen.

- Skolbiblioteket kan inte bara ägna sig åt skönlitteratur, utan facklitteraturen måste vara en lika viktig del av verksamheten, anser Bibi Eriksson. Det gäller att kunna möta elevers olika intressen och behov och att motivera dem till att läsa och utveckla sitt lärande. Men för att det ska fungera, måste skolbiblioteket bli en integrerad och naturlig del av den dagliga undervisningen.

Skolan ska möta elevers intresse och nyfikenhet

Marie Rådbo, författare och astronom på Göteborgs universitet, vet sedan länge att det finns ett stort intresse för rymden och för astronomi bland barn och ungdomar. Under 1970- och 80-talen, när hon var ute i skolor och berättade om sitt arbete, fick hon ofta frågor om tips på lämpliga böcker. När hon inte kunde hitta några böcker som tog ungas intresse för rymden på allvar, började hon själv att skriva.

- De böcker som fanns på marknaden innehöll mängder av fakta staplade på varandra, men de svarade egentligen inte på barnens frågor, säger Marie Rådbo. Jag uppfattade det närmast som om författarna och barnen befann sig i skilda världar. Därför tog jag själv tag i saken och skrev först en berättande bok om rymden och därefter en lärobok för låg- och mellanstadiet. Det räcker inte med djupa kunskaper för att kunna möta barns intresse och nyfikenhet, utan man måste också ha ett genuint intresse.

Skolbiblioteket kan stödja alla ämnen

Jan-Anders Andersson är numera verksamhetsområdeschef i Tjörns kommun. För knappt tio år sedan var han som rektor med om att starta projektet Helvetesgapet i Göteborgsregionen, för att öka medvetenheten om skolbibliotekets pedagogiska funktion. Han betonar värdet av att skolbiblioteket kan spela en stödjande roll i alla ämnen, inte enbart i svenskan.

- Visst finns det lärare som använder facklitteratur i lästräningen, men det räcker inte på långa vägar, tycker Jan-Anders Andersson. En del motiverar detta med att det saknas bra material för barn. Men om elever får skriva egen facklitteratur om sådant som de är intresserade av, utifrån sitt perspektiv och som kan användas i skolan, börjar man inte om från noll varje år. Samtidigt lär de sig med hjälp av läraren och skolbibliotekarien att söka, sortera och värdera information, och de tränar och utvecklar sin språkliga uttrycksförmåga.

Intresset är en viktig faktor för att öka läs- och skrivförmågan

Marie Rådbo lyfter fram värdet av att kunna stimulera barn och väcka deras intresse när de ska utveckla sin läs- och skrivförmåga.

- Det är många som hävdar att elever kan ha svårt att hantera stora textmängder och inte klarar av att reflektera över innehållet, säger Marie Rådbo. Men det är egentligen inte så konstigt, om man aldrig ges möjlighet att fördjupa sig i frågeställningar och problem som upplevs som viktiga och intressanta. Jag vet att mina böcker ibland används för lästräning, och det är jag både glad och tacksam över. Det är också ett tydligt bevis på att facklitteraturen kan komma till god nytta i det avseendet.

Tony Melander är skolbibliotekarie på friskolegymnasiet Grafiskt Utbildningscenter i Uppsala. Han har genom sitt arbete upplevt hur viktigt det är att koppla samman facklitteratur, läsning och skrivning i undervisningen. Men det är inte alldeles enkelt att arbeta på det här sättet, eftersom alla inte är överens om arbetssättet.

- Jag frågade nyligen en matematiklärare varför hon inte använder skolbiblioteket i sin undervisning, säger Tony Melander. Genom att använda facklitteratur kan matematiken bli mer konkret och sättas i ett större sammanhang, både när det gäller historia och användningsområden. Svaret blev att eleverna i regel tycker att ämnet är svårt och abstrakt och att hon därför lägger fokus på läroboken. Med andra ord är det tydligt att det krävs nytänkande och andra perspektiv för att kunna arbeta på nya sätt.

Samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier kan göra nytta

Den internationella forskningen visar tydligt att ett systematiskt samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare både kan förbättra elevers lärande, öka intresset och fördjupa förståelsen. Ross Todds och Carol Kuhlthaus arbete med The Ohio Research Study är ett bra exempel på detta. Men det visar också att det krävs att man arbetar aktivt och medvetet för att bryta gamla invanda mönster och kunna hitta nya, mer fruktbara vägar.

- En genomarbetad satsning på samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier är utan tvekan det bästa sättet att utveckla och förnya skolans undervisning, avslutar Jan-Anders Andersson. På så vis kan det äntligen bli möjligt för skolan att hjälpa alla elever utveckla den språkförmåga och informationskompetens som de behöver för att klara sig i samhället. Och det krävs för att skolan ska kunna försvara sin existens i framtiden.

Text: Stefan Pålsson | 21 oktober 2009