De samarbetar för skolbiblioteksutveckling

Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bask studerade samtidigt på bibliotekarieutbildningen och började arbeta vid ungefär samma tidpunkt, för fem år sedan, på Backa- och Lovisaskolan respektive Fäladsgården. Eftersom de kände varandra väl sedan tidigare, föll det sig naturligt att samarbeta och dela idéer och erfarenheter.

SMiLE lade grunden

2006 deltog Norra Fäladens skolområde i första omgången av SMiLE (Skolbibliotekets möjligheter i lärande för eleven), en nationell satsning på kompetensutveckling för skolbibliotekarier i arbetslag. Tanken med projektet var att stärka skolbibliotekets roll i undervisningen, vilket i förlängningen skulle vara att sätt att hjälpa eleverna att stärka sina läs- och skrivfärdigheter och sin förmåga att hantera information.

- Det var en avgörande fördel att både skolledare, lärare och skolbibliotekarier deltog i SMiLE, säger Lotta Davidson-Bask. Vi gick gemensamt på studiebesök, seminarier och föreläsningar och vi upplevde, reflekterade och lärde tillsammans. Man kan nog säga att SMiLE lade grunden för den verksamhet som vi har idag.

När SMiLE hade avslutats skrev Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bask en lokal handlingsplan för skolbiblioteken inom hela skolområdet, från förskolan till och med år 9. Det är en handfast plan som på ett konkret och tydligt sätt beskriver vilken verksamhet som ska bedrivas, vilka resurser som ska användas och vad eleverna förväntas lära sig.

På Norra Fäladens skolområde har man som övergripande mål att hela verksamheten ska knytas samman och ses som en helhet. Fritidspedagogerna på fritidshemmen arbetar även i klassrummen och i skolbiblioteksrådet ingår representanter från skolans alla yrkeskategorier.

- Vi har hela tiden känt ett starkt stöd från skolledningen på våra skolor, säger Klara Önnerfält. Skolbiblioteket ligger direkt under chefen för skolområdet och det underlättar förstås både samverkan och integrationen av vårt arbete i den pedagogiska verksamheten. Det är alltså inte nödvändigt att förankra på lägre nivåer, men allting blir förstås enklare om rektor och lärare är med på tåget.

Deltar i planeringen

De båda skolbibliotekarierna deltar ibland, var och en på sitt håll, i lärares planering av olika teman eller moment i undervisningen. Detta är dock beroende av lärarnas vilja att samarbeta, och den kan vara ganska varierande. Erfarenheten visar att samarbetet i regel fungerar bättre med yngre lärare som inte har vant sig vid ett bestämt sätt att arbeta, utan gärna vill prova nya vägar.

En allmän introduktion av hur effektiv informationssökning går till är en viktig del av arbetet. De ägnar också en hel del tid åt att visa hur tryckta och digitala källor kan komplettera varandra när man söker efter information.

Marknadsför skolbiblioteket

Det är viktigt att marknadsföra skolbiblioteket och att knyta kontakter. Det är också nödvändigt att tankar och idéer är väl förankrade hos skolledningen om man vill integrera skolbiblioteket i den dagliga pedagogiska verksamheten. Men för att det hela verkligen ska fungera, är det viktigt att skolbibliotekarien gör sig synlig och demonstrerar värdet i att samarbeta.

- Som skolbibliotekarie gäller det hela tiden att vara på hugget, påpekar Lotta Davidson-Bask. Jag måste berätta vad jag kan göra för att utveckla och fördjupa undervisningen. Det handlar om allt ifrån bokprat till informationssökning. Varje tisdag har vi ett informationsmöte för all personal på skolan. Då brukar jag bjuda på två internettips som jag visar med dator och kanon. Det är ett bra sätt att väcka uppmärksamhet och intresse.

Vid sidan om marknadsföringsarbetet på skolan är det en bra idé att knyta kontakter och hitta samarbetspartners utanför skolan.

- Lotta och jag samarbetar en hel del med skolbibliotekscentralen, stadsbiblioteket och med andra skolbibliotekarier i Lund, säger Klara Önnerfält. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är någon framgångsfaktor att vara ensam i det här yrket. Du måste helt enkelt vara intresserad av att knyta kontakter och att samverka med andra för att kunna göra ett bra jobb.

Visar på vägar till informationskompetens

Informationssökning och informationskompetens kan föras in i undervisningen på flera olika sätt. Ett intressant exempel är hur Lotta Davidson-Bask arbetar med poesitemat i åttans svenskundervisning.

Hon kommer till klassrummen med en vagn full av diktsamlingar, läser dikter och pratar poesi. Tillsammans med eleverna resonerar och reflekterar hon kring syftet med poesi och vilken roll den kan spela i tillvaron. Därefter är det dags för eleverna att arbeta med varsin poet, och det handlar både om att analysera dikter och att skriva författarporträtt.

- Jag visar uppslagsverk som Alex Online och Nationalencyklopedin, och tar fram relevanta böcker kring författarskap och textanalys, säger Lotta Davidson-Bask. En viktig poäng är att visa att det inte alltid är enklast att googla, utan att man behöver känna till och kunna dra nytta av de bästa källorna inom området. Ibland finns källorna online och ibland finns de i tryckt form.

Bland det allra viktigaste är att eleverna får hjälp med att söka lugnt och metodiskt och att de lär sig hur olika söktjänster fungerar. Det är också avgörande att de förstår betydelsen av att tänka och reflektera kring innehållet och att granska och förstå vad som sägs.

Ett annat bra exempel är den årliga temaveckan där eleverna tillsammans arbetar och reflekterar kring problem och frågeställningar som rör ett bestämt tema. Föra året handlade det om friskvård samt alkohol, narkotika och tobak. I det här sammanhanget är det viktigt att eleverna lär sig att analysera olika budskap kritiskt och att de börjar tänka igenom det bakomliggande syftet. När det gäller choklad kan det till exempel vara intressant att jämföra vad som står på Marabous, Viktväktarnas och Folktandvårdens webbplatser.

Läsfrämjande, informationssökning och lärande hör ihop

Klara Önnerfält och Lotta Davidsson Bask betonar att det är en central arbetsuppgift att verka för att biblioteket används och fyller en naturlig plats i skolans vardag. Det är lika viktigt att se till att nätets möjligheter till informationssökning och kommunikation tas tillvara, som att väcka intresse för läsning och litteratur.

Målet är att väcka och stimulera läslusten och att hjälpa eleverna utveckla den informationskompetens de behöver för att delta i dagens medieverklighet.

- Läsfrämjande, informationssökning och lärande hör bestämt ihop, säger Klara Önnerfält. När eleverna lär sig om andra världskriget används både fack- och skönlitteratur i undervisningen. Och samma sak gäller i andra ämnen och teman, inte minst när eleverna lär sig hur tillvaron ser ut i andra länder. Man kan lära sig på många sätt och det gäller för bibliotekarien att hjälpa läraren att förena olika källor och medier till en innehållsrik och intresseväckande helhet.

Text: Stefan Pålsson | 16 december 2009