Informationskompetens - nyckeln till lyckade studier

Dagens barn och ungdomar har vuxit upp med internet, datorer och digitala medier. De är "digitala infödingar" som ofta är bättre på att använda den nya tekniken än vad många av "de digitala invandrarna" är. Men det betyder inte att de också är bättre på att hantera och att dra nytta av informationsöverflödet på internet.

Den brittiska rapporten Information behaviour of the researcher of the future, som kom i mitten av januari, redovisar en undersökning som har genomförts av forskargruppen CIBER på uppdrag av JISC och British Library. Enligt forskarna är ungdomarna duktiga datoranvändare som i hög grad söker information på internet, såväl i skolan som på fritiden. Däremot finns det knappast något som tyder på att ungdomar har högre informationskompetens än andra. De har ofta svårt att definiera sitt informationsbehov och många kan inte lägga upp lämpliga sökstrategier. Dessutom har de i regel problem med att värdera källorna, att granska dem kritiskt och att dra korrekta slutsatser av informationen. Forskarna pekar därför på att skolan måste ta ett större ansvar för att lära dem detta.

– Allt det här stämmer väl överens med mina erfarenheter, säger Louise Limberg, professor i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, som har genomfört en rad forskningsprojekt kring informationssökning och lärande i den svenska skolan. Ett undersökande och problemorienterat arbetssätt blir allt vanligare i skolan, men det fungerar inte om eleverna tvingas sköta det hela på egen hand. Vi kan inte utgå ifrån att deras informationskompetens växer fram automatiskt.

Den traditionella undervisningen i skolan gick ut på att läraren presenterade och förmedlade ett bestämt innehåll, och att eleverna lärde sig att återge det så bra som möjligt. Nu handlar det istället om att eleverna ska utveckla samma typ av kunskaper och färdigheter som kännetecknar en forskare – och en stor del av arbetet sker online, på internet.

– Skolans undervisning har länge byggt på kvalitetssäkrat innehåll, vanligen i form av läroböcker. Men nu är det helt andra villkor som gäller, säger Jon Hoem, som undervisar och forskar på Mediesenteret vid Høgskolen i Bergen. Därför måste eleverna lära sig att värdera informationen kritiskt. Fast egentligen är det nog allra viktigast att börja avmystifiera informationssökningen på internet. Grundprinciperna är ju desamma som när vi letar bland böckerna på biblioteket! Vi ska helt enkelt hitta pålitliga källor som kan besvara våra frågor så bra som möjligt.

Samtidigt är det nödvändigt att se till att sökprocessen inte stelnar i statiska procedurer, där allt måste göras i en viss ordning och själva innehållet hamnar i skymundan.

– Det är viktigt att undervisningen både handlar om att eleverna ska förstå ämnesinnehållet och att de ska lära sig att söka och använda information på ett kritiskt sätt, säger Louise Limberg. Annars finns det risk för att det mesta istället handlar om procedurer kring informationssökning som sortering, textflytt och redovisning. Det gäller att eleverna lär sig värdera information, att de förstår innehållet och att de kan analysera och dra slutsatser.

Louise Limberg visar i sin forskning att det är avgörande att läraren deltar aktivt i elevernas arbetsprocess, att de utmanar deras förförståelse av ämnet, ställer kritiska frågor och ger konstruktiv feedback. Det är också viktigt att uppmärksamma och att ge återkoppling på elevernas informationssökning, på deras urval av källor och deras sätt att använda informationen för att bilda meningsfull kunskap.

– Eleverna måste lära sig att se detaljer och helheter i större sammanhang. Det är alltså användningen av information snarare än sökandet efter den som avgör kvaliteten på vad eleverna lär sig, påpekar Louise Limberg. Både läraren och bibliotekarien spelar naturligtvis en viktig roll för att detta ska fungera.

Under de senaste åren har framväxten av Webb 2.0 börjat bli allt tydligare. internet är på väg att förvandlas från ett ganska traditionellt medium till ett socialt nätverk som präglas av öppenhet, delaktighet och samarbete. Gränsen mellan producent och konsument börjar suddas ut och det uppstår ständigt nya tjänster där deltagarna delar med sig av sina kunskaper och insikter. Den explosiva tillväxten av bloggar är ett exempel på detta, liksom framgången för uppslagsverket Wikipedia, där allt innehåll skapas gemensamt av användarna.

– Wikipedia används väldigt ofta som källa i skolan, säger Jon Hoem. Men det är sällan som eleverna refererar till den version av texten som man har använt som källa. Wikipedia innehåller en funktion som gör det möjligt att se hur författarna diskuterar beskrivningen av varje uppslagsord. Det går också att följa hur texten förändras och vilka som har ändrat innehållet. Lärarna borde därför kräva av eleverna att de visar vilken version som använts och att de diskuterar hur innehållet har förändrats. Det är ett utmärkt sätt att träna källkritik!

Louise Limberg och hennes kollegor i LinCS beviljades nyligen medel av Vetenskapsrådet för att titta närmare på hur Wikipedia och bloggar används i gymnasieskolan och hur detta påverkar elevernas förståelse av källvärdering och källkritik.

– Vi är intresserade av hur eleverna förhåller sig till källkritik när de använder den här typen av tjänster, säger Louise Limberg. Men vi vill också ta reda på hur auktoritet omskapas, nu när vem som helst kan publicera sig och gränsen mellan konsument och producent suddas ut. Funktionen som gör det möjligt att följa förändringarna i Wikipedia är ett exempel och kommentarsfunktionen på bloggarna är ett annat. Utvecklingen av webben ändrar i många avseenden förutsättningarna för elevernas lärande. Det vill vi veta mer om!

Text: Stefan Pålsson | 25 februari 2008