Skolbibliotek kan bli nyckelfaktor

Medieutvecklingen skapar nya förutsättningar för lärande

Louise Limberg, professor emerita i biblioteksvetenskap vid Högskolan i Borås, inledde samtalet med att slå fast att de senaste årens medieutveckling har skapat helt andra förutsättningar för läsande, lärande och undervisning. Det handlar inte längre enbart om böcker och text, utan även om bilder, multimedia och digitalt, interaktivt innehåll.

Vi lever i ett enormt informationsöverflöd, vilket innebär att informationshantering och källkritik är viktigare än någonsin. Limberg menar därför att den ytliga faktainlärningen och informationsredovisningen i skolan måste ersättas av en undervisning där den kritiska förståelsen av innehåll och sammanhang är avgörande. Och här gäller det att kunna dra nytta av lärarens och skolbibliotekariens skiftande perspektiv och kunskaper.

- Det är tydligt att undervisningens form och innehåll redan har förändrats, säger Louise Limberg. Undersökande arbetssätt börjar bli en del av vardagen och det är inte längre ovanligt att man rör sig utanför lärobokens ramar. Här kan skolbibliotekarien komplettera lärarens undervisning med resonemang kring informationssökning och källkritik, som utvecklar elevers lärande och förståelse.

Skolbibliotek till skollagen

Skolbibliotekens villkor varierar dock kraftigt över landet. I våras publicerade Kulturrådet en undersökning som visar att var tredje skola helt saknar skolbibliotek. Det är naturligtvis allvarligt, uttryckte flera i panelen. Många elever både går miste om ett bra stöd i sitt skolarbete och en viktig hjälp i utvecklingen av sin föreställningsförmåga och förståelsen av tillvaron och världen.

Nu har regeringen föreslagit att skolbiblioteken skall skrivas in i den nya skollagen. Det kommer även att anslås medel till kommunerna under de närmaste åren, så att det blir möjligt att bygga upp fungerande bibliotek på fler skolor.

- Jag tycker att det är på tiden att vi med hjälp av skollagen ser till att skolbiblioteket blir en obligatorisk verksamhet, säger Cecilia Wikström, europaparlamentariker och tidigare vice ordförande i riksdagens kulturutskott. På många håll har man byggt upp väldigt bra verksamheter, men det är viktigt att se till att de inte blir personberoende. Alla elever måste få samma möjligheter att utveckla sitt tänkande och sin kritiska förmåga.

Kjell Ahlgren, undervisningsråd på Skolinspektionen, arbetar med att undersöka och bedöma hur skolors undervisning ser och fungerar i förhållande till styrdokumentens krav och regler.

- Lagförslaget om skolbibliotek har ett stort symbolvärde, säger Kjell Ahlgren. I och med att skolbibliotekets betydelse lyfts fram, blir det tydligt att både bildning och utbildning är viktigt. Men för att vi ska kunna bedöma hur det hela fungerar, måste vi ta fram lämpliga kriterier. Där tänkte vi i så fall ta hjälp av skolbibliotekarier, för att veta vad det är vi skall mäta.

Skolbiblioteket måste få en naturlig roll i undervisningen

Lars Rejdnell, barn- och ungdomschef i Linköping, menar att det är avgörande att de resurser som tilldelas skolan används på ett förnuftigt sätt, för att se till att skolbiblioteket ges en naturlig roll i undervisningen.

Skolbiblioteket behöver bemannas med bibliotekarier och lärarbibliotekarier för att eleverna ska kunna få det stöd som de har rätt till, säger Lars Rejdnell. Det handlar bland annat om att lära eleverna att söka och hantera information, att arrangera samtal kring böcker och litteratur och att finnas till hands när eleverna behöver hjälp.

Johanna Pettersson är skolbibliotekarie på Ekdalaskolan i Härryda, och har varit verksam i yrket under tio år. Hon understryker betydelsen av att skolbibliotekarien ingår i en tradition av fri förkovran, och därför är mer intresserad av att hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse än av att bedöma deras prestationer.

- I mitt arbete möter jag ofta elever som vill veta mer eller vill diskutera något som man hittat på nätet eller i en bok, säger Johanna Pettersson. Det är viktigt att jag kan hantera detta på ett konstruktivt sätt. Eftersom jag är mer intresserad av processen än av produkten kan jag göra detta på ett mer öppet och fritt sätt.

Skolbiblioteket kan ha en central funktion i skolans arbete, men det krävs en bättre förståelse för detta, för att möjligheterna ska kunna tas tillvara på ett bra sätt, ansåg Kjell Ahlgren.

- Varje år läser jag flera hundra kvalitetsredovisningar från skolorna, men det är sällan som det skrivs något om skolbibliotekets betydelse i det sammanhanget. Skolbibliotekarien borde kunna ses som lika viktig för skolans kvalitetsarbete som specialpedagogen och kuratorn, fast det är fortfarande en lång väg dit. Idag är det nödvändigt att kunna hantera och förstå information för att kunna klara sig i samhället. Men utan ett väl fungerande skolbibliotek blir det svårare för elever att utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs, avslutade Kjell Ahlgren.

Text: Stefan Pålsson | 19 oktober 2009