Skolbiblioteket som en oas för elevernas lärande

Skola i centrala Malmö med ämnesöverskridande undervisning

Möllevångsskolan är en F-9-skola i centrala Malmö med ungefär fyrahundrafemtio elever och sjuttio lärare. Skolan invigdes för fem år sedan och såväl personal som föräldrar deltog i planerings- och projekteringsarbetet för att påverka verksamheten i önskad riktning.

- Jag tycker att det här är en väldigt rolig och dynamisk skola, säger Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie på Möllevångsskolan. Vi slipper resonemang av typen "så har vi alltid gjort" och det är även högt i tak. Lärarna är lätta att samarbeta med och vill gärna försöka arbeta tematiskt och ämnesöverskridande för att nå målen i styrdokumenten.

Skolbiblioteket mitt i verksamheten

Innan Elisabet Niskakari bestämde sig för att bli bibliotekarie, arbetade hon under några år som barnskötare. Pedagogiska centralen i Malmö gav henne hjälp och stöd att bygga upp skolbiblioteket på Möllevångsskolan i dialog med lärare och föräldrar samtidigt som hon studerade på bibliotekarieutbildningen. Några av föräldrarna var bibliotekarier, och det resulterade i spännande synvinklar och intressanta diskussioner kring skolbibliotekets verksamhet och funktion i skolan.

- Vi inspirerades av den danska bifrostmodellen som bygger vidare på barns intresse och nyfikenhet, säger Elisabet Niskakari. Skolbiblioteket ska finnas mitt i verksamheten och fungera som en mötesplats för inspiration, skapande och lärande. De estetiska ämnena spelar en stor och viktig roll, liksom elevernas samarbete och skapande. Och jag spelar lugn musik och serverar te på morgonen för att få till en välkomnande och avslappnad stämning.

Språkutvecklande arbetssätt

En grundläggande uppgift för skolbiblioteket är att öka elevernas måluppfyllelse. De allra flesta eleverna är födda i Sverige, men en övervägande del har utländsk bakgrund. Den som har ett starkt språk, lär sig i regel svenska snabbt. Tyvärr har många av eleverna bristande kunskaper både i svenska och i sitt modersmål

- Skolan ligger i en mångkulturell stadsdel och därför är ett språkutvecklande arbetssätt oerhört viktigt för att eleverna verkligen ska lyckas med sitt lärande, säger Karin Rosén, rektor på Möllevångsskolan. Detta försöker vi både ta tag i på egen hand och genom att samarbeta med skolor i andra stadsdelar, i andra städer och i andra länder.

En av hörnstenarna i skolbibliotekets arbete med elevernas kunskapsutveckling är att se till att eleverna blir intresserade och börjar tränga in i litteraturens värld och i det svenska språket. Elisabet Niskakari påpekar att högläsning och muntligt berättande i klassen sannolikt spelar en avgörande roll i det avseendet. Ett skäl är att det ofta är betydligt svårare att återkoppla elevernas enskilda, tysta läsning och att få till ett engagerande och utvecklande samtal bland eleverna.

Elevernas perspektiv och intressen tas på allvar

Eleverna är delaktiga i planeringen av skolbibliotekets aktiviteter och ger förslag på böcker och annat material som kan köpas in till samlingarna. Elisabet Niskakari är noga med att betona värdet av att lyfta fram elevernas intressen och synpunkter när det gäller skolbibliotekets verksamhet. Det är viktigt att lära dem att de kan påverka och att deras synpunkter verkligen tas på allvar.

- Skolbiblioteket kan också fånga upp och bygga vidare på enskilda elevers och gruppers intressen, säger Karin Rosén. Häromåret konstaterade vi till exempel att mangaböckerna är flitigt utlånade och att en hel del elever är fascinerade av det här populärkulturella fenomenet. Vi beslöt därför att bilda en mangagrupp på skolbiblioteket och kopplade även in bildläraren för att hjälpa oss att utforma ett särskilt mangarum. Här kan eleverna även bidra med egna bilder och texter.

Genom att förstå och knyta an till elevernas intressen utanför skolan, kan skolbiblioteket bli det som det egentligen alltid borde vara: ett ställe att söka kunskap och att träffa likasinnade. Eleverna kan börja sitt lärande där de befinner sig och gradvis söka sig vidare med hjälp av skolbibliotekarien, lärarna och kamraterna.

- Skolbiblioteket är redan från början en integrerad del i undervisningen här på skolan, säger Elisabet Niskakari. Men det känns ändå tryggt att kunna vila verksamheten på aktuell forskning och på styrdokument. Nästa låsår, när skolbiblioteket lyfts fram i den nya skollagen, finns det ett klart och tydligt stöd för att ständigt försöka hitta nya arbetssätt i undervisningen.

Elevernas multimediala skapande ett bedömningsunderlag

Elevernas eget skapande är en betydelsefull del av skolbibliotekets verksamhet, och här handlar det i hög grad om att utveckla elevernas förmåga att hantera det vidgade textbegreppet. "Underjorden", ett multimediaprojekt för år sex till nio, som Elisabet Niskakari driver tillsammans med skolans it-pedagog och dramapedagog, är ett exempel på detta. Här skapar eleverna bland annat filmer som sedan fungerar som bedömningsunderlag i ämnen som svenska och samhällskunskap.

Hittills är det här sättet att arbeta mer integrerat i språken och de samhällsorienterande ämnena, men det är på väg att förändras. Under det förra läsåret arbetade några klasser med ett no-projekt där eleverna gjorde filmer om kroppens organ istället för att skriva ett traditionellt skriftligt prov.

- Det är viktigt att eleverna ges möjlighet att visa sitt lärande genom att använda olika medier och uttryckssätt, säger Elisabet Niskakari. Då blir det möjligt för oss att möta dem där de befinner sig kunskapsmässigt och de får en bättre chans att ge en mer allsidig bild av vad de kan och förstår. Det här är också ett utmärkt sätt att öka det lustfyllda lärandet och att göra undervisningen mer inspirerande och motiverande.<br />

Viktigt synliggöra elevernas sökprocesser

Det är också meningen att "Underjorden" ska säkerställa att eleverna börjar arbeta med it i undervisningen i alla ämnen. Redan idag ägnar Elisabet Niskakari en hel del tid åt att hjälpa eleverna att arbeta med informationshantering och digitala källor. Hon har även tagit fram lathundar för att hjälpa eleverna att söka och förhålla sig till information på nätet. De yngre eleverna utgår ofta från Länkskafferiet och NE Skola, medan de äldre eleverna i regel har Google och Wikipedia som utgångspunkt.

- Jag kopplas ofta in i pågående projekt och synliggör för eleverna hur deras sökprocesser ser ut, säger Elisabet Niskakari. Då brukar jag bland annat resonera med dem om hur sökfrågorna kan formuleras och förklara hur de bör tänka kring källornas innehåll och trovärdighet. Ibland kan nog eleverna tycka att jag är jobbig, men det är viktigt att de verkligen lär sig att jobba undersökande och att hantera informationsöverflödet på Internet.<br />

Skolbibliotekarien - en sammanhållande länk för utvecklingsarbetet

Efterhand som den tematiska och ämnesöverskridande undervisningen blir allt viktigare på Möllevångsskolan, blir Elisabet Niskakari en allt viktigare sammanhållande länk i det dagliga arbetet. Både lärare och elever behöver hjälp och stöd för att arbetssätten ska fungera och för att man tillsammans ska kunna hitta nya vägar.

- Det kan aldrig bli aktuellt att dra in skolbibliotekarietjänsten om vi behöver spara pengar, säger Karin Rosén. Förutom att det vore likvärdigt med att säga nej till att förbättra undervisningen, skulle det hindra eleverna från att utveckla många av de kunskaper och färdigheter som krävs för att möta morgondagens utmaningar.

Text: Stefan Pålsson | 15 november 2010<br />