Skolbibliotek 2012 - 2

Skolbibliotekarie i kompetensteam

Tre representanter för Digiteket i Staffanstorp inledde den andra dagens på konferensen Skolbibliotek 2012. De berättade om sin arbetsplats, som är en nystartad kommunal satsning. Här finns en skolbibliotekarie, en specialpedagog, en it-pedagog och en digital kommunikatör som står för den tekniska kunskapen. Tillsammans hjälper de kommunala skolor och friskolor med omvärldsbevakning, råd, stöd och kompetensutveckling inom sina specialområden.

- Målet med Digiteket är att se till att alla skolor kan få tillgång till de kompetenser som de behöver för att utvecklas, berättade Maria Heimer, skolbibliotekarie som nu arbetar som utvecklingspedagog på Digiteket. Förhoppningen är att verksamheten både ska bli mer kostnadseffektiv och dra nytta av synergin när vi förenar kunskaperna och samordnar insatserna.

I Staffanstorp strävar man efter att skolbiblioteket ska bli en integrerad del av lärandet och fungera som navet i skolornas pedagogiska verksamhet. Det handlar om att vara en resurs som främjar läs- och skrivundervisningen och underlättar tillgången till relevanta och kvalitativa informationsresurser för lärare och elever. Andra viktiga mål är att erbjuda lärarna fortbildning inom informationssökning och läsfrämjande aktiviteter, och att uppmuntra till samarbete mellan lärarna.

- Vi vill skapa en dela-kultur, påpekade Anders Erenius, it-pedagog på Digiteket. Detta är något som vi generellt sett är dåliga på i Sverige, men det blir allt viktigare för att vi tillsammans ska kunna hantera de utmaningar som skolan står inför. Vi måste också bli bättre på att förena teknik och pedagogik. Sverige hör till de länder som snabbt hakat på den digitala utvecklingen. Det märks i vardagen och nu måste det även bli synligt i skolan!

Digiteket vill öka elevernas läslust genom att uppmuntra skolbiblioteken till en rad olika åtgärder. Det gäller bland annat att bygga upp ett uppdaterat mediebestånd, att öka skolbibliotekariens lästid och att se till att eleverna blir delaktiga, till exempel genom ett biblioteksråd. Alla åtgärder som kan bidra till att stimulera utvecklingen av de språkliga färdigheterna är av betydelse.

- Skolbiblioteket ska vara anpassat till alla elevers behov, menade Anne Liljeberg, specialpedagog som på Digiteket har titeln utvecklingspedagog. Alternativa verktyg som exempelvis talsyntes har en central roll, och det gäller att se till att de är lätt tillgängliga för alla som behöver dem. Det är också viktigt att komma ihåg att skolbibliotekarien är ett stöd för lärarna såväl som för eleverna.

Alla tre betonade att utveckling av skolbibliotekets verksamhet är detsamma som skolutveckling. Det händer mycket på skolan och man ser vägar och möjligheter som tidigare inte var synliga. I Staffanstorp kom initiativet till Digiteket underifrån, men goda kontakter med kommunens ledning var en förutsättning för att planerna skulle gå i lås och bli en permanent satsning.

Ungas medievanor påverkar skolbiblioteken

Ulrik Simonsson, vd för Ungdomsbarometern, resonerade kring vad ungdomars mediekonsumtion, idag och i framtiden, kommer att betyda för skolbiblioteket. Numera är i stort sett alla ungdomar uppkopplade, sociala medier är en naturlig del av umgänget med vänner och bekanta, datorspel fyller en viktig funktion och allt fler skaffar sig smarta telefoner.

- Det finns en tydlig skillnad om man jämför tiden före och efter genomslaget för smarta telefoner, konstaterade Ulrik Simonsson. Numera kan medieanvändningen ske överallt, hela tiden, och är inte längre lika bunden vid tid och plats. Dagens unga mediekonsumenter blir i allt högre grad sociala, feedback-drivna och medskapande. Och just medskapandet och det aktiva deltagandet är förstås viktigt ur ett demokratiperspektiv.

De senaste åren har böcker och läsning varit populära bland ungdomar i stora delar av världen, och det mesta pekar på att det kommer att förbli så den närmaste framtiden. Ulrik Simonsson hänvisade bland annat till en undersökning från Pew Internet & American Life Project, som visar att ungdomar numera har tagit över som bokköpare i USA. En förklaring till detta är att det kommit många ungdomsböcker som fängslar de unga, till exempel "Hunger Games" och "Twilight", böcker som tar fasta på de mekanismer som präglar dagens samhälle.

Dagens generation ungdomar är sannolikt mer omvärldsvan än någonsin. Sannolikt kan det även leda till att studiemotivationen börjar öka, menade Ulrik Simonsson. För många är det viktigt att hålla sig uppdaterade kring vad som händer i världen och mediekonsumtionen är viktig för skapandet av en personlig identitet och image. Ungdomar har tidigt fått lära sig att sålla bland källorna och att bedöma informationen kritiskt, men detta är fortfarande svårt för de allra flesta, liksom för vuxna och även för lärare.

- Jag tror att skolbiblioteket har en stor roll att spela för att göra alla ungdomar delaktiga i det digitaliserade samhälle som växer fram, sade Ulrik Simonsson. Alla har inte egen dator, smartphone eller hundra vänner på Facebook. De som inte har det riskerar på sikt att marginaliseras. Skolbiblioteket har också ett ansvar när det gäller ungdomars förmåga att söka och hantera information. Det är en djungel där ute, och det behövs både hjälp, stöd och mängder av träning för att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs idag.

Det lättlästa skolbiblioteket är det demokratiska skolbiblioteket

Camilla Batal och Malin Elgborn, som arbetar på den statliga stiftelsen Centrum för lättläst, berättade om hur de gör för att underlätta för barn och ungaatt börja läsa. LL-förlaget, 8 sidor och Lättläst-tjänsten hör till kärnverksamheten, liksom kurser och läsombudsverksamhet.

Camilla Batal och Malin Elgborn från Centrum för lättläst

Litteraturutredningen, som kom i september, visade att den allmänna läsförmågan är långt ifrån så bra som den borde vara. Det ser ungefär likadant ut i de andra nordiska länderna, men i Sverige märks en tydlig nedåtgående trend. Pedagogikprofessorn Karin Taube har sagt att en fjärdedel av 15-åriga pojkar läser på en nivå som är så låg att det inverkar på inhämtandet av andra kunskaper i skolan. Därför är detta en avgörande demokratisk fråga.

- Lättläst vänder sig inte bara till personer med funktionsnedsättningar, sade Camilla Batal. Här gäller det att ha ett betydligt bredare perspektiv, inte minst i skolan. Sociala faktorer har fått en större betydelse än tidigare, och då får skolan en ännu mer utjämnande funktion.

Skolinspektionen visade i sin rapport "Läsundervisningen inom ämnet svenska för årskurs 7–9" (2012) att skolbiblioteket och bibliotekarierna är viktiga. Det är avgörande att de texter som eleverna ska läsa i skolan anpassas till elevernas intressen, erfarenheter, förmågor och behov. Det märks också tydligt att de skolbibliotek som är framgångsrika med läsundervisningen får in lättläst samt tal- och ljudböcker som naturliga delar i alla sammanhang.  

- Tyvärr har det överlag inte hänt särskilt mycket ute i landet sedan 2011, då vi gjorde en undersökning tillsammans med Lärarförbundet, hävdade Camilla Batal. Här kunde vi se att 36 % av skolorna saknar handlingsplan för att hjälpa elever med lässvårigheter. Men det som saknas mest är specialkunskap kring läsning och kunskap om lämplig litteratur som kan passa för olika behov. Här kan bemannade skolbibliotek vara närmast avgörande.

Åtgärder för att underlätta för läsovana att hitta i skolbiblioteket ska inte heller underskattas. Det ska helt enkelt vara enkelt för alla att hitta något som kan passa.

- Det kan handla om att ställa böckerna på hylla med framsidan utåt, så att det är lätt att få syn på intressanta böcker, menade Malin Elghorn. Tydliga rubriker vid böckerna kan också vara en bra idé, till exempel "Lättläst om verkligheten" eller "Lättlästa berättelser". En annan passande åtgärd kan vara att placera lättlästa tidningen 8 sidor både bland de vanliga tidningarna och i den lättlästa avdelningen.

I de allra flesta fall är lättlästa texter en inkörsport till läsning som behövs under en period. Det gäller att hjälpa barnen och ungdomarna att utvecklas så att de kan gå vidare. Idag är det inte lika svårt som tidigare, eftersom det finns ett ganska stort utbud av intressanta böcker. "Jag är Zlatan" är ett aktuellt exempel.

- Det allra viktigaste är att hitta texter som den lässvage kan ta sig igenom, sade Malin Elghorn. Det gäller att texterna är lagom svåra, så att läsningen samtidigt innebär en utveckling och ett steg vidare. Både Mats Myrberg professor i specialpedagogik, och neurofysiologen Martin Ingvar brukar peka på det stora värdet av att hitta passande ingångar som kan lyfta läsningen.

Skolbibliotek ur Skolinspektionens perspektiv

Kjell Ahlgren, Skolinspektionen, avslutade konferensen med att lyfta fram det stora värdet med att skolbiblioteket numera nämns i skollagen, och att det är alla elevers rätt att ha kontinuerlig tillgång till ett skolbiblioteks tjänster och verksamhet. Nu gäller det att se till att alla kommuner och friskolor faktiskt uppfyller det som lagen säger.

Kjell Ahlgren, Skolinspektionen

- Skolbiblioteket är verkligen en resurs att vara rädd om, eftersom det kan spela en avgörande roll för en del elever, påpekade Kjell Ahlgren. Därför är det förstås väldigt negativt om den resursen kan väljas bort. Om vi tittar på läget idag, går det inte att se någon röd tråd bland de kommuner och på de skolor där man inte har något skolbibliotek. Det tycks närmast vara slumpen som avgör.

Skolbiblioteket fanns tidigare med i bibliotekslagen och verksamheten reglerades i stor utsträckning med förordningar. Då fanns det inte heller någon tillsynsmyndighet. Nu, när skolbiblioteket hör till skollagen, handlar det mer om lagtexter och mindre om förordningar. Med andra ord är det riksdagen som står bakom beslutet, och det är en markering som visar att det fanns en tydlig vilja att nå en överenskommelse över partigränserna.

Förarbetena till skollagen visar hur lagstiftaren har tänkt, och de är viktiga för Skolinspektionen när lagen ska tolkas. Skolinspektionen har tagit fram ett PM som beskriver vad som bedöms vid inspektionerna. Här sägs bland annat att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek i den egna skolans lokaler, eller på rimligt avstånd från skolan, som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av utbildningen och bidra till målen.

- Det är viktigt att komma ihåg att Skolinspektionen är elevfokuserad, menade Kjell Ahlgren. Det innebär att vi vill sätta oss in i hur verksamheten uppfattas av eleverna. Kommunens och skolans planer är därför inte intressanta för oss. Vi vill veta hur processerna ser ut och undersöka de nuvarande elevernas förutsättningar att uppnå målen i styrdokumenten.

Men vad har hänt sedan skollagen trädde i kraft och skolbiblioteket blev obligatoriskt?

- Ett antal skolor har fått kritik för att de inte uppfyller lagen, sade Kjell Ahlgren. Vi använder en sanktionstrappa med och utan vite, där vi ställer krav på att vidtagna åtgärder ska redovisas inom tre eller sex månader. Det finns egentligen inga formella krav på bemanning, men det krävs att det finns någon som tar ansvar för verksamheten. Skolbiblioteket ska kunna fungera som en aktiv och stödjande del i elevernas dagliga kunskapande.

Konferensen Skolbibliotek 2012 arrangerades av Teknologiskt institut. En konferens med liknande tema gick av stapeln också 2011.

2012-11-27 | Text: Stefan Pålsson Foto: Christer Holmqvist