Läsutveckling och lärande - fokus för Årets skolbibliotek 2011

Verksamheten på Norra Fäladens skolområde sträcker sig från förskolan till årskurs nio och omfattar totalt ungefär 1700 barn. Sedan flera år tillbaka är skolledning och personal igång med ett konsekvent och målinriktat utvecklingsarbete. 

En viktig inspirationskälla för skolområdet är den pedagogik som har utvecklats på skolorna i den norditalienska staden Reggio Emilia. Det är en pedagogisk filosofi där barnens olikhet inte betraktas som ett hinder, utan snarare som en tillgång. Den fäster också stor vikt vid värdet av att lyssna, reflektera och att dokumentera lärandet i dess olika former. En satsning på skolbibliotek var ett naturligt steg i det sammanhanget.

- Vi tog helt enkelt tag i möjligheterna när de dök upp, konstaterar Kerstin Fors, chef för Norra Fäladens skolområde. För några år sedan var en ombyggnad på gång och antalet elever växte. Vi anställde först Klara Önnerfält och kort därefter anställde vi Lotta Davidson-Bask. Redan från början var vår tanke att bibliotekarierna skulle vara ett pedagogiskt stöd till lärarna och hjälpa barnen att utveckla viktiga förmågor.

Det visade sig redan efter en kort tid att satsningen fungerade. 2009 delade Lotta Davidson-Bask på Fäladsgården och Klara Önnerfält på Backa- och Lovisaskolan på utmärkelsen Årets skolbibliotekarie för sitt arbete med att integrera skolbiblioteket i den dagliga undervisningen. Med andra ord fanns det goda skäl att sprida idéer och arbetssätt vidare.

Skolbibliotek som resurs i elevers språkutveckling

Medel från regeringens Läsa-skriva-räkna-satsning har kommit väl till pass för utvecklingsarbetet på Norra Fäladens skolområde. Den här satsningen startade 2008 och vänder sig till skolor som behöver förstärka arbetet med att utveckla elevernas basfärdigheter.

- När jag började arbeta som rektor för två och ett halvt år sedan hade vi ett skolbibliotek, men vi saknade bibliotekarie, berättar Britt Markusson, rektor på Svenshögsskolan. Vi är en av de mest mångkulturella och flerspråkiga skolorna i Lund, så för oss är det extra viktigt att arbeta aktivt med elevernas språkutveckling och förståelse. Att anställa en bibliotekarie hade därför hög prioritet för mig.

Under den första tiden hade Svenshögsskolan en skolbibliotekarie på plats en dag i veckan. Numera har man en deltidstjänst, och biblioteket och undervisningen är på god väg att kopplas samman. Skolbiblioteket har ökat elevernas läsintresse samtidigt som det börjar bli ett fungerande komplement och stöd till undervisningen i de olika ämnena.

Annelie Carlsson, som nyligen avslutade sin utbildning, arbetar sedan en tid tillbaka som skolbibliotekarie på Svenshögsskolan.

- Under utbildningen vikarierade jag ibland på skolbibliotek i andra kommuner, säger Annelie Carlsson. Jag minns till exempel att i en kommun fanns det ett väl utvecklat samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare. I en annan kommun var det däremot väldigt nytt och ovant och hade precis kommit igång. Här på Svenshögsskolan känner jag tydligt att samarbetet börjar bli en inarbetad del av verksamheten. Men man måste vara medveten om att det kan ta tid och att det krävs både kontinuitet och ihärdighet innan allt faller på plats.

Skolbiblioteket - mötesplats och frirum

Håkan Wollmark, som är rektor på Fäladsgården, lyfter fram betydelsen av att det finns mötesplatser på en skola som är öppna och har plats för alla.

- Skolgården och matsalen tas i regel för givna i den här kategorin, men hit hör även skolbiblioteket, säger Håkan Wollmark. Skolan har ett ansvar att se till att eleverna blir intresserade av att läsa, men det förutsätter också att vi har en öppen och välkomnande inställning och verkligen lyssnar till elevernas önskemål och behov.

Klara Önnerfält håller med och menar att det gäller att värja sig mot revirtänkandet för att lyckas.

- Ibland frågar lärarna och eleverna mig om de får vara i mitt bibliotek, men det är ju inte någon plats som jag bestämmer över helt på egen hand, säger Klara Önnerfält. Det är en gemensam plats och jag planerar användningen av rummet tillsammans med lärarna, så att vi kan ta vara på möjligheterna så bra som möjligt.

Samarbetet med folkbiblioteket adderar ytterligare en dimension. Skolbiblioteket är inte bara en del av skolan, utan också en plats som ger möjlighet till en mer informell samvaro.

- Biblioteket kan vara ett frirum som ger eleverna en stunds paus och vila, säger Lotta Davidson-Bask. Även om eleverna ibland kan se mig som lärare, så är jag ju inte det. Det innebär att vi kan ha en mer avslappnad relation som inte nödvändigtvis kopplas samman med skolarbetet. Och för mig som bibliotekarie är det viktigt att ha kontakt med kollegor som inte arbetar i skolan. Jag kan reflektera kring min yrkesroll och fundera på hur jag kan utveckla mitt sätt att arbeta.

Elevers måluppfyllelse i centrum 

En av skolbibliotekets främsta roller är dock att tillsammans med lärarna öka elevernas måluppfyllelse i skolans olika ämnen. Bibliotekarierna har en gemensam handlingsplan som formar arbetet, och den är ett levande dokument som ständigt utvärderas, utvecklas och förändras. Ansvaret för att följa kursplanerna ligger dock i första hand hos lärarna. Skolbibliotekets uppgift är att komplettera och att ge ytterligare hjälp och stöd för att arbetet ska kunna nå ända fram.

- Skolbibliotekariens plats i arbetslagen är avgörande för att det här ska gå i lås, säger Annelie Carlsson. Det blir enklare att se vad jag kan bidra med, var min kompetens och skolbibliotekets resurser passar in och vilken nytta eleverna kan ha av detta. Vi får helt enkelt ett mer systematiskt och effektivt arbetssätt som bygger på ett helhetstänkande. Och det finns möjligheter för mig att bidra i alla ämnen. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser!

Heléne Christiansson är lärare i svenska och svenska som andraspråk på Fäladsgården sedan drygt ett år tillbaka. Hon är van vid att samarbeta med skolbibliotekarien och ser det som en självklar del av sitt arbete som ingår i planeringen redan från början.

- För det mesta börjar jag kursplaneringen med att resonera med kollegorna kring vad styrdokumenten säger och vilka ingångar som är lämpliga, säger Heléne Christiansson. Nästa steg blir att kontakta skolbibliotekarien för att se hur och var hon kan komma med i bilden. Hon kan till exempel prata med eleverna som källkritik, sätta igång en diskussion kring betydelsen av olika berättarperspektiv eller organisera samtal kring böcker i en bokcirkel eller i en blogg.

Elever får snabb återkoppling

Bloggar som handlar om böcker, litteratur och läsning är en viktig del av det allmänna läsfrämjande arbete som pågår på Norra Fäladens skolområde. Klara Önnerfält driver bland annat bloggen "Barnen på Norra Fäladen läser", där alla elever som går i trean är välkomna att recensera böcker och att berätta om sina läsupplevelser. Lotta Davidson-Bask har liknande bloggar för varje årskurs på sin skola.

- Vi ska ge respons till eleverna direkt när de har skrivit något, betonar Lotta Davidson-Bask. Eleverna behöver snabb återkoppling, så att de ser att deras texter blir lästa och att det arbete som de lägger ner verkligen har en mening. De ska veta att det finns någon som lyssnar, som resonerar vidare kring det de säger och ger dem lust att läsa mer och att dela med sig av sitt läsande till andra.

Inspirationen från Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn på barn, kunskap och lärande är en avgörande faktor som inte får glömmas bort. Utgångspunkten är att alla barn har en lust att lära och att deras utgångspunkter och perspektiv lägger den avgörande grunden för lärprocesser och kunskapsutveckling.

- Framför allt handlar det om att visa att jag inte är någon allvetare som ska förklara allt, säger Klara Önnerfält. Därför är det viktigt att skapa en biblioteksmiljö som är så attraktiv och lättillgänglig som möjligt, så att barnen både trivs och enkelt kan hitta det som de söker efter. I Reggio Emilia säger man att rummet är den tredje pedagogen, och det är något som vi tar fasta på här på Norra Fäladen. När barnen kommer in i skolbiblioteket ska de direkt känna att det är en miljö som de kan känna sig hemma i, där de kan utveckla sin förståelse av världen och tillvaron.

2012-01-19 | Stefan Pålsson