Lyckad satsning på samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier

Den snabba utvecklingen av digitala medier ställer högre krav på läs- och skrivförmågan och riktar intresset mot frågor som rör informationskompetens. Detta innebär en utmaning för skolan och för undervisningens form och innehåll. Därför är det viktigt att lärare och skolbibliotekarier kan kombinera sina perspektiv för att tillsammans hitta nya vägar.

Nationella satsningar för att stärka skolbibliotekets pedagogiska roll

Under drygt tio år har det genomförts flera nationella satsningar för att stödja utvecklingen av kreativa språkmiljöer och nya arbetssätt i skolan. Här har man särskilt betonat värdet av att kunna dra nytta av bibliotekariers kunskaper och färdigheter i undervisningen. Den senaste satsningen påbörjades 2006 och är nu avslutad. Myndigheten för skolutveckling fick i uppdrag av regeringen att arbeta med kompetensutveckling av lärare och bibliotekarier tillsammans med de regionala högskolorna. Syftet var att stärka skolbibliotekens pedagogiska roll för att ge alla elever större möjligheter att uppnå de språkliga förmågor som anses nödvändiga i dagens samhälle.

Högskolan Kristianstad och Malmö högskola genomförde tillsammans projekten SökaSpråkaLära och Skolbibliotekets möjligheter i lärande för eleven (SMiLE). Projekten vände sig till arbetslag i grundskola och gymnasium och sträckte sig över flera län och ett antal kommuner i södra Sverige. Malmö stad och Pedagogiska centralen ansvarade för den lokala satsningen Många SMiLE, som särskilt betonade möjligheterna för flerspråkiga barn.

Utvecklingsarbetet skedde på de lokala skolorna

Till vardags skedde större delen av utvecklingsarbetet i arbetslag på de olika skolorna. Mentorer från de båda högskolorna kom på regelbundna besök, följde upp verksamheten, gav råd och stöd och skapade möjligheter för konstruktiva samtal. Högskolorna arrangerade regelbundet seminarier och workshops med forskare från biblioteks- och utbildningsvärlden. Vid dessa tillfällen uppmuntrades diskussioner i tvärgrupper där bibliotekarier och lärare från olika ämnesområden och skolor kunde dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

- Samverkan mellan lärare och bibliotekarier i arbetslag var en viktig utgångspunkt för oss, säger Bibi Eriksson, Malmö Högskola, projektledare för SökaSpråkaLära. Tanken var att skapa förutsättningar för ett gemensamt språk och en samsyn, så att de kunde börja samarbeta kring pedagogisk utveckling. På gymnasiet sågs det här närmast som en revolutionerande förändring, men på grundskolan har man redan börjat vänja sig vid det här sättet att arbeta.

Informationskompetens i centrum

Projekten i de lokala arbetslagen hade en varierande inriktning. Det som förenade dem var att frågor om informationskompetens stod i centrum och att det fanns ett tydligt biblioteksperspektiv. Bland annat handlade det om att utveckla elevernas studieteknik med stöd åt olika lärstilar, eller att hitta nya sätt att använda IT i undervisningen där bibliotekariernas kunskap kunde komma till nytta. I Många SMiLE, som var det projekt som avslutades senast, arbetade flera arbetslag med bloggar och wikier i undervisningen. Här kunde man även dra nytta av att PIM genomfördes samtidigt.

- Ibland får man intryck av att lärare tror att språkutveckling och informationskompetens växer fram på ett naturligt sätt, efterhand som eleverna mognar och blir äldre, säger Helle Barrett, 1:e skolbibliotekarie på Pedagogiska centralen och projektledare för Många SMiLE. Men det handlar om en rad olika kunskaper och färdigheter som man inte kan förvänta att eleverna lär sig på egen hand. Därför är det nödvändigt att de kan få undervisning som både ger dem teoretisk förståelse och möjligheter till praktisk tillämpning i de olika ämnena. Och det ställer förstås krav på både lärare och bibliotekarier!

Traditionellt synsätt på språkutveckling dominerade

Högskolan i Borås arbetade med projektet Stöd till skolbiblioteksutveckling (StilBib), där ett tydligt mål var att omsätta aktuella forskningsresultat i praktisk yrkesverksamhet. I likhet med de andra projekten, arbetade man både med mentorstödda arbetslag på skolorna och större samlingar vid Högskolan för seminarier, föreläsningar och diskussioner. Projektet omfattade ett tjugotal grundskolor i elva kommuner, spridda över flera län.

De allra flesta arbetslagen arbetade med lässtimulans på ett traditionellt sätt, med utgångspunkt i skönlitterära böcker. Några få lokala projekt var inriktade på att lära eleverna att hantera informationssökning och källkritik på internet, men generellt sett spelade IT-användningen en högst begränsad roll. Ett viktigt skäl till detta är att många skolbibliotekarier inte har någon bibliotekarieutbildning, utan är lärare.

- Tyvärr sker det ofta en ryggmärgskoppling till skönlitteratur när man talar om barn och språkutveckling, säger Louise Limberg, professor i biblioteks- och informationsvetenskap och projektledare för StilBib. Lärarutbildningarna tycks fortfarande betona skönlitteraturens roll i sin undervisning. Därför ses facklitteratur i regel enbart som kunskapskälla, trots att forskningen visar att den kan ha en stark förmåga att väcka läslust, inte minst hos pojkar. Man tänker inte heller på webbens möjligheter i det här avseendet, eller hur de sociala medierna kan utveckla skrivandet.

Stort steg från forskarvärld till skolvardag

Både inom biblioteksforskningen och inom lärandeforskningen betonas ofta att skolbiblioteket har stor betydelse för den pedagogiska IT-användningen i skolan. De interaktiva medierna är i sin tur viktiga för utvecklingen av de språkliga kunskaper och färdigheter som krävs. Men det finns även mycket forskning som visar på att det kan vara ett stort steg från forskarvärlden till yrkeslivet, inte minst i skolans värld. Brist på tid och ovana att ta del av och att använda aktuell forskning är några av de förklaringar som brukar lyftas fram.

- Lärarna är nöjda med seminarierna, men de har haft svårt att omsätta de nya kunskaperna i praktiken, säger Louise Limberg. Det skulle behövas en inbyggd struktur ute på skolorna och ett djupare samarbete med högskolan för att verkligen kunna ta sig an detta på ett bra sätt. I det här fallet var det för många skolor som medverkade, samtidigt som de geografiska avstånden var alldeles för stora. Detta måste vi förstås dra lärdom av.

Grunden lagd för fortsatt utveckling

På högskolorna i Kristianstad och Malmö konstaterar man att grunden nu är lagd för ett fortsatt utvecklingsarbete. Med undantag för Många SMiLE finns det dock inga resurser att arbeta vidare med projekten.

- Numera pratar både skolbibliotekarier och lärare mycket om lärandets förutsättningar och om hur eleverna skapar kunskap, säger Maria Gunnarsson Contassot, projektledare för SMiLE på Högskolan Kristianstad, numera verksam på Malmö högskola. De har också fått en bättre förståelse för värdet av att kunna ge ett ordentligt och behovsanpassat stöd till eleverna. Bibliotekarien har förvandlats från bokperson till resursperson, och det är uppenbart att bibliotekskulturen kan bryta den rådande skolkulturen.

Skolbiblioteken kan alltså spela en avgörande roll för att anpassa skolans verksamhet till den pågående samhällsutvecklingen. Det kräver dock att det finns professionella bibliotekarier som kan leda och ta tag i förändringsarbetet.

- De frågeställningar kring informationskompetens och digitala medier som nu är aktuella för skolan, har man arbetat med i biblioteksverksamhet och i forskning 10-15 år, säger Louise Limberg. Skolbibliotek och lärande blir ett allt hetare ämne. Den här terminen har Högskolan i Borås startat den fristående kursen Utveckla skolbiblioteket, som bygger direkt på tidigare forskning och från erfarenheter från StilBib. Vi funderar också på att skapa en spetsutbildning på masternivå för skolbibliotekarier, som både skall rikta sig till lärare och bibliotekarier. Det kan vara ett bra sätt att få fart på utvecklingen av elevernas språkförmåga i skolan!

Text och foto: Stefan Pålsson | 27 februari 2009