Skolbibliotek som naturlig del av vardagen

Hagalidskolan är en 6-9-skola som medvetet satsar på att integrera skolbiblioteket i undervisningen. Målet med detta är bland annat att utveckla elevernas informationskompetens, förbättra deras skrivförmåga och inspirera till läsning. Och man har lyckats väl: 2008 utsågs skolbibliotekarien Maria Heimer till Årets skolbibliotekarie och 2009 fick skolan pris som Årets skolbibliotek.

Försämrad läs- och skrivförmåga väckte intresset

Det hela tog sin början för ungefär fem år sedan, när skolledning och lärare konstaterade att elevernas läs- och skrivförmåga gradvis blivit allt sämre. Man ansåg att ett viktigt skäl till detta var att intresset för litteratur och läsning sjunkit och att barn och ungdomar sällan skrev längre sammanhållna texter. En mer framskjuten position för skolbiblioteket sågs som ett möjligt sätt att lösa problemet.

När Maria Heimer, ämneslärare i svenska och tyska, blev intresserad av att vidareutbilda sig till skolbibliotekarie på Malmö högskola, bestämde sig skolledningen för att satsa.<br />

Skolbiblioteket stödjer ämnesundervisningen

- Vi ville att skolbiblioteket skulle vara en kommunikativ språkmiljö som aktivt tar del i arbetet med att utveckla undervisningen i de olika ämnen, säger Gert-Ingvar Karlsson, rektor på Hagalidskolan. I det sammanhanget skulle Maria kunna spela en stor och viktig roll. Skolan hade lediga lokaler som vi använde till att skapa en lugn miljö som både fungerar i skolarbetet och lockar till spontan läsning. Idag har vi ett stort och luftigt skolbibliotek med avdelningar för skönlitteratur och informationssökning och en datasal.

Hagalidskolan deltog under åren 2006 till 2008 i SMiLE, ett nationellt projekt för kompetensutveckling av lärare och bibliotekarier med syfte att stärka skolbibliotekets roll. Detta hade man stor nytta av och skolbiblioteket är numera väl integrerat i ämnesundervisningen. Maria Heimer knyter ofta an med litteraturtips och träning i informationssökning och källkritik, såväl med tryckta som digitala källor. Hon arbetar också mycket med skönlitteratur och boktips tillsammans med svensklärarna.

Undervisning i informationssökning och källkritik knyts till ämnena

Skolan har en it-ansvarig lärare som är på plats en dag i veckan för att se till att skolans datorer fungerar som de ska. Han har även hand om de delar av undervisningen som handlar om hur program och nätbaserade tjänster används och hanteras. Maria Heimer har tillsammans med honom utarbetat en handlingsplan för informationssökning som är till stor nytta i det dagliga arbetet.

- Det är absolut nödvändigt att eleverna lär sig att gå tillväga på ett metodiskt sätt, säger Maria Heimer. Annars blir det bara slöseri med tid och ingen lär sig egentligen något. Det är viktigt att de börjar med att tänka igenom vad de redan vet, var informationen kan tänkas finnas och hur de bäst ska gå tillväga för att hitta den information som de behöver för att lösa sin uppgift. De måste också vara noggranna med att ange alla källor för att kunna visa varifrån informationen kommer.

Undervisningen i informationssökning och källkritik är alltid tätt knuten till det ämnesområde eleverna arbetar med. En av grundstenarna är att se till att de kan snäva in sin sökning, så att de inte söker alltför vitt och brett. De ska också lära sig hantera träfflistan och bland annat fundera på om de resurser som kommer överst alltid är de bästa. Dessutom måste de kunna ta reda på vem eller vilka som ligger bakom en webbplats för att kunna bedöma trovärdigheten.

Vore bra om undervisningen startade tidigare

Det gäller även att se till att eleverna inte reducerar informationssökningen till att skriva sökord i Googles formulär. I Länkskafferiet är det ofta enklare att hitta bra resurser och de kan ha stor nytta av lexikon som NE, Landguiden och Alex.

Förutsättningen för att det här ska fungera är att de uppgifter som ska lösas ligger på en hanterbar nivå och att de varken är för svåra eller för enkla. Kunskapsnivåerna kan skilja sig mycket åt i en klass, och det måste tas med i beräkningen. Det är också väsentligt att eleverna kan få den hjälp de behöver för att komma vidare när de kört fast.

Mitt och lärarnas arbete skulle förenklas betydligt om eleverna fick börja träna informationssökning redan när de är små, påpekar Maria Heimer. När eleverna kommer hit och börjar sexan har ett oreflekterat förhållande till sitt sätt att söka och att använda information. En god informationskompetens är nödvändigt för att kunna hantera dagens medieverklighet. Därför är det viktigt att detta inte försummas i skolan.<br />

Bloggar och wiki är på gång

Digitala medier börjar sakta men säkert bli en del av undervisningen. Bland annat har åttorna använt bloggar för att recensera och tipsa om deckare som de har läst. Eleverna behöver träna sig i att skriva, men det krävs ett tydligt syfte för att få fart på engagemanget och skrivglädjen. Bloggar är ofta ett bra sätt, eftersom inte bara läraren blir mottagare, utan det som skrivs kan läsas och kommenteras av vem som helst. Och i det här fallet kan även andra elever ha nytta av tips och recensioner.

Att blogga var något helt nytt för både eleverna och för den ansvarige läraren. Men det fungerade bra och nu funderar Maria Heimer på att försöka initiera ett wikiprojekt med några lärare framåt vårkanten.

När man använder digitala medier krävs det att man förklarar tydligt vad det går ut på och vad som förväntas av eleverna, säger Maria Heimer. Det gäller också att gå igenom ordentligt och att ge konkreta exempel så att alla kan förstå. Grundförutsättningen är att lärarna har en god digital kompetens som innebär att de både kan hantera datorn och förstår hur nätet ska hanteras. Här finns det tyvärr fortfarande stora brister och det gör det svårare att utveckla undervisningen i rätt riktning.

Spontana och tematiska bokprat ökar läsintresset

Att prata om böcker i klasserna är också en betydelsefull del av Maria Heimers arbete. En del av bokpraten är tematiskt upplagda medan andra är mer spontana. För att det här verkligen ska ge resultat måste hon vara uppmärksam på vad eleverna läser och tycker om. Därför är det också viktigt att själv läsa mycket ungdomslitteratur. Ofta ger eleverna själva tips på sådant som de är intresserade av, och hon tycker förstås att det är roligt och inspirerande att eleverna är engagerade.

- Än så länge har bokpraten varit helt inriktade på skönlitteratur, säger Maria Heimer. Men jag kommer snart också att böja prata om facklitteratur. Trots att mycket finns på nätet, spelar böckerna fortfarande en stor roll. Enklare innehåll med illustrationer är ofta svårt att hitta digitalt, så här är böckerna viktiga. Och tryckt och digitalt material utesluter naturligtvis inte varandra, utan fungerar snarare som komplement.

Idag är det enkelt att se att satsningen på skolbiblioteket har satt fart på läsintresse och läsförmåga hos eleverna. Även de som inte tidigare varit intresserade av litteratur har börjat läsa, eftersom de har fått hjälp med att hitta böcker som handlar om sådant som de är intresserade av. Då väcks lusten och de vill ofta fortsätta att läsa.<br />

Arbetet går vidare

Arbetet med att utveckla elevernas informationskompetens går också framåt. Här kan det ibland vara svårt att komma igång, eftersom eleverna tror att de kan. Efterhand brukar de dock förstå att de har en del att lära och att de behöver hjälp med att hantera överflödet av information. Samarbetet med lärarna i de olika ämnena är en nyckelfaktor för att det här ska kunna ros i hamn.

- Alla är måna om att stödja skolbiblioteket, säger Gert-Ingvar Karlsson. Ämnesföreträdarna gör inte längre slut på sina pengar, utan satsar istället på att köpa böcker. De diskuterar med Maria och man beställer tillsammans. Just nu funderar vi på att göra skolbiblioteket till en möjlighet i elevens val. Många elever är intresserade av att läsa, recensera böcker, ge tips och att diskutera med andra. Tyvärr har de ofta svårt att hinna med eftersom skolarbete och läxor tar för mycket tid. Det här kan vara ett bra sätt att ge dem möjlighet till detta samtidigt som det kan öppna nya vägar för hur skolbiblioteket ser ut och fungerar.

Text: Stefan Pålsson | 22 februari 2010