Bild på liten pojke framför dator

På väg mot framtidens skolbibliotek

Den digitala utvecklingen och den pågående reformeringen av skolan förändrar också villkor och möjligheter för skolbiblioteket och dess pedagogiska verksamhet. På Mötesplats Skola i Göteborg den 2 november, berättade skolbibliotekarierna Cecilia Bengtsson och Fredrik Ernerot om hur man hanterar detta i Ekerö kommun och i Göteborgsstadsdelen Tynnered.

De digitala förändringarna av medier och samhälle påverkar förutsättningarna för skolbibliotekets verksamhet. Det är därför viktigt att ha ett bredare perspektiv och att försöka förstå vart samhället är på väg. Annars är det svårt att anpassa skolbiblioteket och dess roll i skolan till tidens krav.

I den nya skollagen står det att eleverna i grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola skall ha tillgång till skolbibliotek. Det innebär att Skolinspektionen kommer att utöva tillsyn över skolbiblioteken.

Förändringar tar tid och kräver en helhetssyn

Just nu pågår en rad möten och processer där bland annat Skolverket och Nationella Skolbiblioteksgruppen deltar. Syftet är att göra tydligt vad ett skolbibliotek egentligen är idag, och att visa hur det kan bidra till skolans pedagogiska förnyelse.

- Allt det här ställer väldigt stora krav på skolbibliotekarierna, säger Cecilia Bengtsson, skolbibliotekarie och skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun. Alltför ofta är det deras eget ansvar att omvärldsbevaka, att sätta sig in i vad som står i styrdokumenten och att fortbilda sig. Men det krävs ett samlat grepp för att kunna möta förändringarna på ett bra sätt.

Fredrik Ernerot, skolbibliotekarie och ordförande i Skolbibliotek Väst, påpekar betydelsen av att förstå att förändringar tar tid, och betonar att det krävs en helhetssyn på skolan för att lyckas.

- Skolledare och beslutsfattare måste inse att det krävs olika kompetenser för att förbereda eleverna för verklighetens krav, menar Fredrik Ernerot. Lärare och skolbibliotekarier är två yrkesgrupper som båda spelar viktiga pedagogiska roller i skolan. Skolbiblioteket handlar inte främst om att låna ut böcker, utan är en pedagogisk verksamhet som har stor betydelse för utvecklingen av elevernas informationskompetens, lärande och förståelse.

Cecilia Bengtsson och Fredrik Ernerot. Foto: Anette Holmqvist

Ekerö utvecklar skolbiblioteken

Ekerö är ett exempel på en kommun som arbetar kommunövergripande och målinriktat med sina skolbibliotek. För ungefär tio år sedan blev alla skolbibliotek bemannade av bibliotekarier, och under de senaste fem åren har kommunen satsat på kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. I våras fick Ekerö kommun ett utvecklingsbidrag från Svensk biblioteksförening som har öppnat nya vägar. Det har bland annat arrangerats workshops kring konkreta frågor som rör skolbibliotek, informationskompetens och lärande och man har diskuterat hur texter på internet och i multimedia förändrar synen på läsning och läsförståelse.

- Skolbibliotekarierna i Ekerö kommun har länge diskuterat skolbibliotekets roll och funktion i undervisningen, säger Cecilia Bengtsson. Under ett par år har nätverket arbetat fram gemensamma dokument som beskriver hur skolbiblioteket utvecklar viktiga kompetenser hos eleverna genom läsfrämjande åtgärder och med stöd av en pedagogiskt medveten it-användning. Det var viktiga steg!

En stor del av arbetet har handlat om att skolbibliotekarierna ska börja reflektera kring och förstå sin pedagogiska roll, och att våga ta initiativ för att bli mer delaktiga i skolans undervisning. Det handlar, kort sagt, om att synliggöra sin kompetens och att resonera kring hur man kan samarbeta med lärarna för att tillföra nya perspektiv. För att lyckas med det, är det nödvändigt att få igång dialogen med rektor och andra skolledare. Och det är ett långsiktigt arbete som kräver mycket tid.

Skollag och biblioteksplan inspirerar i Tynnered

Stadsdelen Tynnered i Göteborg har nyligen startat ett projekt för att höja kvaliteten på skolbibliotekens verksamhet. Den nya skollagen har haft stor betydelse för det här initiativet, liksom Göteborgs stads kommande biblioteksplan, som betonar skolbibliotekets pedagogiska roll.
Enligt planen ska Center för skolutveckling ansvara för skolbiblioteken och samordna förändringsarbetet ute på skolorna.

Efter årsskiftet genomförs en stadsdelsreform i Göteborg, så att man istället för tjugoen stadsdelar får elva. Tynnered kommer då att slås samman med grannen Älvsborg, samt nuvarande stadsdel Södra Skärgården och bilda storstadsdelen Västra Göteborg. Detta skapar sannolikt både möjligheter och fördelar för projektet.

- Efter sammanslagningen kommer vi att ha två stadiga ben att stå på, konstaterar Fredrik Ernerot. I Tynnered har vi länge arbetat med läs- och skrivutveckling och i Älvsborg har det nyligen satsats framgångsrikt på varsin dator och en genomtänkt integration av it i undervisningen. Även Tynnered går mot införandet av varsin dator. Jag tror därför att vi kan få igång en verksamhet som kan fungera som modell för det fortsatta arbetet i Göteborg.

I våras tillsatte stadsdelen en fristående utredare som tog fram ett underlag som beskriver dagsläget och föreslår vilka åtgärder som krävs för att projektet ska fungera. Bland annat undersöktes de tekniska förutsättningarna, man tog reda på lärarna och skolbibliotekariernas behov av kompetensutveckling och det gjordes en kartläggning av hur framtidsvisionerna ser ut.

- Jag tror att det var betydelsefullt att beslutsfattarna tog reda på hur det faktiskt ser ut innan projektet drogs igång, säger Fredrik Ernerot. Då vet man vad som gäller och kan planera på ett genomtänkt sätt, precis som i Ekerö kommun. Samtidigt är det viktigt att ansvaret ligger hos kommunen och att man ser till att planen verkligen genomförs.

Nya arbetssätt är målet

Tidigare skolbiblioteksprojekt på andra håll, som exempelvis Helvetesgapet och SMiLE, visar vilken betydelse det har att planera i förväg, att ta fram tydliga måldokument och att följa upp hur de används och vad detta leder till. Det krävs både ordentliga underlag för vad som ska göras och en organisation som ger det stöd åt medarbetarna som är nödvändigt för att förändra perspektiven och få fart på utvecklingen.

- Den största utmaningen är att få skolbibliotekarier och lärare att arbeta på nya sätt med hjälp av it, säger Cecilia Bengtsson. Det gäller att skapa en skola som engagerar och motiverar betydligt mer än idag, och där man ser eleverna som delaktiga i skapandet av en kreativ och utvecklande lärmiljö. Skolbiblioteken i Ekerö kommun och på andra håll börjar bli väl rustade för att klara av detta, så snart kan vi förhoppningsvis få rejäl fart på förändringsarbetet!

Text: Stefan Pålsson

Senast granskad: 2011-02-07
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen