Samhällsutvecklingen förändrar skolbiblioteken

Carol Gordon är forskningsansvarig på Center for International Scholarship in School Libraries vid Rutgers University. Hon har länge intresserat sig för hur barn och ungdomar söker och hanterar information, samt vad som krävs för att de ska kunna tillgodogöra sig innehållet och utveckla sitt lärande. Detta är frågeställningar och kunskapsområden som blir allt viktigare, och som undervisningen i skolan måste kunna hantera på ett sätt som både är kreativt och i takt med tiden.

Medieutvecklingen kräver att vi kan förstå och att vi kan delta

- Skolan har länge utgått ifrån att eleverna utvecklar sin läsförmåga på egen hand om de läser skönlitteratur, säger Carol Gordon. Därför har skolbibliotekariens arbete i hög grad gått ut på att presentera författare och böcker för att väcka elevernas läsintresse. Men den läsförmåga som nöjeläsningen ger räcker inte långt i dagens informationstäta och digitala samhälle. Dessutom är vi inte längre enbart konsumenter, utan börjar bli producenter av nyheter och annan information i olika sociala medier.

Elever måste både kunna granska och förstå samhällsdebatten, och själva delta och göra sig gällande i den. Det ställer förstås helt andra krav på deras kunskaper och färdigheter – och på undervisningen i skolan. Carol Gordon anser därför att undervisningen inte enbart kan gå ut på att förmedla kunskap, utan på att eleverna även ska lära sig genom att undersöka och att lösa problem, både på egen hand och i grupp. Internetanvändningen måste förstås vara en integrerad del av detta.

Förmågan att tolka och förstå är avgörande

Carol Gordon menar att skolbibliotekarier och lärare tillsammans kan hjälpa elever att utveckla den språkförmåga som behövs för att klara de utmaningar de ställs inför i sin vardag. Inte minst handlar det om att utveckla strategier för att förstå och fånga det viktiga i stora mängder text och att kunna tolka information kritiskt. Elever måste också kunna presentera och argumentera för sin egen förståelse på ett övertygande och allsidigt sätt.

- För att det här ska fungera, är det viktigt att ta reda på elevers förkunskaper, säger Carol Gordon. Forskningen visar nämligen att det inte är någon skillnad på vad goda och dåliga läsare kan greppa när förkunskaperna är desamma. Det här steget spelar alltså en stor roll för att förbättra läsförståelsen och utveckla lärandet. Ett bra sätt kan vara att strukturera och visualisera vad hela gruppen vet och att utgå från detta i undervisningen.

Vad lär sig eleverna när de söker på internet?

Beslutsfattare, opinionsbildare och föräldrar undrar emellanåt vad elever egentligen lär sig när de söker information på internet. De pekar bland annat på att det mest handlar om att klippa och klistra och att mer eller mindre okritiskt kopiera befintlig information. Carol Gordon menar att den typen av argument skjuter bredvid målet. Uppgifterna ska inte gå ut på att presentera fakta eller besvara enkla frågor. Då riskerar undervisningen att bli både ytlig och meningslös.

- Skolbibliotekarier och lärare måste understryka betydelsen av att elever verkligen förstår vad de läser, säger Carol Gordon. För att kunna samla och analysera information på ett genomtänkt sätt, är det helt enkelt ofrånkomligt att förstå innehållet. Jag säger som den svenska biblioteksforskaren Louise Limberg: det räcker inte att eleverna transporterar text, utan de måste även transformera den!

Hjälp att skapa mening och sammanhang

Med andra ord är det nödvändigt att elever kan få det stöd de behöver när de söker, sammanställer och tolkar information från olika källor, både tryckta och digitala. Det kan också vara viktigt att skolbibliotekarien hjälper dem att hitta texter och annat material som de kan förstå på egen hand, och som knyter an till deras erfarenhet och verklighet. Undervisningen måste uppfattas som meningsfull för att barn och ungdomar verkligen ska engagera sig och lära sig på djupet.

Det är fortfarande alltför många i skolans värld som är teknikfientliga och hindrar den pedagogiska utvecklingen, säger Carol Gordon. Dagens skola är fortfarande fixerad vid det tryckta ordet, medan elever är betydligt mer visuellt orienterade. De är också djupt engagerade i olika populärkulturer, och detta är något som både skolbibliotekarier och lärare tyvärr ofta har svårt att knyta an till.

Förändrad undervisning förändrar skolbiblioteken

Elever måste lära sig att tänka kritiskt, att tänka nytt och att kunna arbeta på ett problemlösande och undersökande sätt. För att klara det måste de både vara tekniskt kompetenta och digitalt kompetenta, och det förutsätter en helt annan undervisning än den traditionella.

Carol Gordon poängterar att forskning och erfarenhet visar att elever lär sig detta bäst genom en autentisk, situerad undervisning där de ska lösa verkliga problem och tillämpa sina kunskaper i praktiken. Det kan till exempel handla om rollspel där elever ska fungera som undersökande journalister som ifrågasätter, analyserar och presenterar sina resultat.

I ett sådant arbetssätt spelar naturligtvis skolbibliotekarien en helt annan roll än i den traditionella skolan. Och det handlar om betydligt mer än att inspirera till läsning för nöjes skull, även om det naturligtvis också har ett stort värde.

Den digitala samhällsutvecklingen och den ökade betydelsen för sociala medier ställer helt andra krav på läs- och skrivförmågan, säger Carol Gordon. Därför är det viktigt att skolbibliotekarien kan följa med i utvecklingen och ge elever den hjälp och det stöd som de behöver i undervisningen. Men det gäller att våga tänka utanför ramarna och att inte låta sig begränsas av av tradition.

Text: Stefan Pålsson | 14 maj 2009