Skolbibliotek 2011 - dag 2

Lyckat samarbete med it-pedagoger

I början av 2004, under en period med personalnedskärningar, beslutade skolledningen på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm sig för att utveckla biblioteksverksamheten genom att anställa en skolbibliotekarie. Sofia Malmberg och Monika Staub-Halling var två av dem som blev kallade på intervju. Ingen av dem tyckte att det räckte med en skolbibliotekarie! De hade, var för sig, högt ställda planer och lyckades övertyga skolledningen om att istället anställa två bibliotekarier på deltid och det blev de båda.

Sofia Malmberg

Vid den här tiden betraktades biblioteket som ett rum med böcker, utan någon större pedagogisk funktion. För att ändra på detta försökte Sofia Malmberg och hennes kollega Monika Staub-Halling på olika sätt att skapa kontakter med lärarkollegiet, som dock till en början förhöll sig avvaktande. När arbetet i skolbiblioteket väl hade kommit igång insåg bibliotekarierna att de delade intresset för informationssökning och källkritik med skolans båda it-pedagoger. Genom att samarbeta med it-pedagogerna kunde diskussionen kring dessa frågor vidgas. Dessutom kunde Sofia och Monika dra nytta av att it-pedagogerna var populära och efterfrågade på skolan. Tillsammans bildade de fyra BIKT-gruppen (Bibliotek, Informations- och Kommunikations Teknologi).

Idag är biblioteket på Adolf Fredriks musikklasser ett skolbibliotek som bedriver en aktiv pedagogisk verksamhet i form av ämnesintegrerade lektioner i källkritik och informationssökning. Biblioteket har en verksamhetsplan som, med utgångspunkt i Lgr11, preciserar vad BIKT-gruppen anser att eleverna i varje årskurs ska få i form av lässtimulans, informationssökning, källkritik och dataundervisning. Planen är formellt förankrad hos skolledningen och lärarkår.

– It-pedagogerna ser vad vi gör och vilka projekt vi driver. De ser också vad lärarna gör och har kommit att fungera som en länk mellan oss och lärarna. Numera kommer påfallande många lärarkollegor till skolbiblioteket och vill samarbeta med oss kring undervisningen. Utan it-pedagogerna hade vi knappast fått till ett så bra samarbete, avslutade Sofia Malmberg.

Sociala medier utgångspunkt för källkritiska diskussioner

Hanna Johansson är bibliotekarie vid Enskilda Gymnasiet i Stockholm och tidvis anlitad som skribent på Kolla källan. Hennes föreläsning handlade om sociala medier, hur de kan användas i undervisningen och hur det kan gå när diskussionerna på nätet hamnar i gränslandet mellan skämt, samhällskritik och ren mobbning. Hanna Johansson tog utgångspunkt i händelser som hade ägt rum för några år sedan på den egna skolan, då elever hade använt sig av Facebook för att skämta med en lärare, men skämtet fick snart övertoner av mobbning. Tack vare att flera lärare var aktiva på Facebook kunde skolan agera mot gruppen, och dess moderatorer. Hanna Johansson, i egenskap av skolans bibliotekarie, såg då en möjlighet att öppna en diskussion om källkritik och etiskt förhållningssätt. Hon skrev ett material om sociala medier och källkritik, ett material som idag finns publicerat på Kolla källan.

Hanna Johansson

Efter den här inledningen gjorde Hanna Johansson en exposé över de viktigaste sociala medierna, hur de fungerar och vad de kan användas till. Själv använder Hanna Johansson sociala medier både som arbetsredskap i biblioteket och som privatperson och ser det i grunden som något mycket positivt, men det gäller naturligtvis att vara källkritisk och uppmärksam här, precis som i mötet med andra medier. Hanna visade flera exempel från Facebook, YouTube och Twitter där det var oklart huruvida det rörde sig om skämt, smutskastning eller konstruktiv samhällskritik.

- När många personer samtidigt hånar en fotomodells utseende, är det kritik mot kommersialism eller lyteskomik, var en fråga som Hanna Johansson väckte.

Avslutningsvis tipsade Hanna Johansson om vad som står att läsa om källkritik och informationssökning i de nya kursplanerna och på Kolla källans webbplats och wiki.

Den skönlitterära bokens betydelse för språkutveckling

Det är lätt att tro att moderna diskussioner om skolbibliotek bara handlar om internet och datorer, men Annika Löthagen tog oss tillbaka till böckernas värld. I sitt arbete som utvecklingspedagog i Botkyrka har hon envist och med stor framgång arbetat för en effektiv språkutveckling bland kommunens elever. Detta har gjorts bland annat genom Läskampanjen i Botkyrka, som under mer än tio års tid inspirerat pedagoger på förskolor och skolor till att sprida läslust bland barn och elever. Läsandet, menade hon, ger modeller för det egna språket och i en kommun med över hundra nationaliteter och mängder av olika modersmål är läsning av skönlitteratur en nyckel till utvecklandet av ett rikt och varierat språk.

Annika Löthagen

- Att läsa skönlitteratur ger ett rikt inflöde av språk som ger alternativ till vardagsspråket. Det finns många synonymer till ordet gå: traska, promenera, ströva. De barn som läser utökar sitt ordförråd, men stärker också sin empatiska förmåga, hävdade Annika Löthagen.

Hon visade oss flera exempel på hur den skönlitterära boken på ett medvetet sätt kan användas som läromedel, något som också uppmuntras i de nya kursplanerna för grundskolan. Det viktiga blir då att arbeta kring boken vi läser, både för, under och efter läsningen. Före läsningen gäller det att väcka nyfikenhet och ge förförståelse, vilket kan göras genom att visa upp föremål som har med boken att göra, läsa en bit av texten och låta eleverna gissa vad det handlar om eller visa bilder och kanske filmer. Under själva läsningen kan eleverna diskutera starka meningar och citat, reflektera över problem som huvudpersonerna stöter på, anknyta till olika teman eller skriva läslogg.
Efterarbetet handlar om att bearbeta, återberätta och gestalta. Arbetet kring boken före, under och efter syftar till att väcka läslust och fördjupa läsupplevelsen med det mer långsiktiga målet att stärka elevernas språkutveckling.

Skolbibliotekariers roll vid en-till-en-satsning

Håkan Fleischer är forskare och doktorand i pedagogik vid Högskolan i Jönköping. I inledningen till sitt tal på Skolbibliotek 2011 bekände han sig omedelbart och utan omsvep som teknikromantiker. Det hindrar honom dock inte från att förespråka en kritisk hållning till teknik i skolsammanhang. Håkan Fleischer skriver på en doktorsavhandling som har titeln Always access - always learning? Knowledge Qualities in One-to-One Computer Schools.

Avhandlingsarbetet har inspirerat honom till att fundera också kring skolbibliotekariens potentiella roll när varje elev får en egen dator. Han menade att bibliotekarier är proffs på informationssökning och informationsvärdering, hörnstenar och viktiga förutsättningar för att en-till-en-pedagogiken skall fungera och bli framgångsrik.

Håkan Fleischer

- Bibliotekarier brukar vara bra på att handskas med nya medier. Ni provar och testar, men har samtidigt ett kritiskt förhållningssätt.

Det är uppenbart, resonerade Håkan Fleischer, att de allra flesta klarar av en google-sökning med tillhörande finesser, men kanske inte när det kommer till sökningar i sociala medier eller i artikeldatabaser. Här har bibliotekarien ett försprång och en fördel i det att de har en bred överblick över vilka resurser som finns i olika ämnen.  En skolbibliotekarie kan således komplettera lärarens kompetens på ett utmärkt sätt vid en-till-en-satsningar.

Efter Håkan Fleischers föredrag gav oss Tomas Barth från Kompetensforum goda råd om hur vi skyddar oss själva mot utbrändhet och utmattning. Konferensen avslutades av moderator Anette Holmqvist som tackade föreläsare och åhörare för två mycket spännande och innehållsrika dagar. Konferensen anordnades Teknologisk Institut och hade drygt hundratalet besökare.  

2011-11-16 | Text och foto: Thomas Heldmark