Skolbiblioteket och den nya skollagen

Anger en tydlig ambition för skolbiblioteket

2006 definierade Skolverket i sin lägesbedömning ett skolbibliotek som en gemensam och ordnad resurs av medier som ställs till elevers och lärares förfogande med hjälp av kompetent personal. Samtidigt konstaterades att skolbiblioteket är en del av skolans pedagogiska arbete, och att det övergripande syftet är att stödja elevernas lärande. Den här definitionen återkommer i modifierad form den nya skollagen, som säger att skolbiblioteket är obligatoriskt för alla skolformer. Här betonas även att verksamheten kan organiseras på varierande sätt, beroende på de lokala förutsättningarna och på elevernas behov.

Skolverket arrangerar just nu konferenser runt om i landet, där man förklarar för kommuner och privata huvudmän vad den nya skollagen innebär inom en rad olika områden, bland annat skolbiblioteket.

- Vi kan som myndighet inte ge en klar och bestämd bild av hur ett skolbibliotek ska se ut, säger Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket. Den nya skollagen anger en tydlig ambition och betonar värdet för alla skolformer. Hur detta sedan förverkligas, avgörs på den lokala nivån.

Skolinspektionens uppgift är att ta fram en praxis som anger ramarna för hur skolbibliotekets verksamhet kan bedrivas. Hur detta arbete ska genomföras är dock inte klart, eftersom regeringen ännu inte har formulerat uppdraget.

- Idag finns det väldigt stora variationer bland skolbiblioteken, säger Kjell Ahlgren, undervisningsråd på Skolinspektionen. Det rör sig om allt ifrån ett litet rum med mycket böcker till en mångfacetterad verksamhet som är helt integrerad i ämnesundervisningen. Därför är det inte mer än rimligt att Skolinspektionen kvalitetsgranskar och tar fram underlag för en rimlig kvalitetsnivå.

Kungliga biblioteket kommer att spela en central roll

I kulturpropositionen 2009 nämnde regeringen Kungliga Bibliotekets (KB) centrala roll för att samordna skolbiblioteken och resten av det nationella biblioteksområdet. I väntan på uppdraget har KB under våren arrangerat dialogseminarier för bibliotekarier från många olika delområden, inte minst skolbibliotekarier. Intresset är stort och det bådar gott för det fortsatta arbetet.

- En rad undersökningar visar att integration och pedagogiskt samarbete är viktigt, säger Gunilla Herdenberg, chef för Avdelningen för nationell samverkan på KB. Därför är det förstås bra att skolbibliotekets och andra biblioteks betydelse för lärandet uppmärksammas i de politiska besluten.

Höjda kompetenskrav för skolbibliotekarier

I den nya skollagen sägs att skolbibliotekets verksamhet syftar till att öka elevernas läsintresse, utvidga deras kritiska förståelse och bidra till att måluppfyllelsen ökar. Detta innebär både ökade krav på skolbibliotekariernas kompetenser och på deras förmåga att integrera sin verksamhet i undervisningen.

- Det är ingen tvekan om att det ställs högre förväntningar på skolbibliotekariernas kunskaper och färdigheter i den nya lagen, säger Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun. Och de snabba tekniska förändringarna är en annan tung faktor. Skolbiblioteket ska vara en fysisk lärmiljö, men det gäller också att kunna ta vara på de digitala möjligheterna. DIK:s arbetsgrupp för skolbiblioteksfrågor, som jag ingår i, samarbetar därför med den nytillsatta arbetsgrupp som tittar närmare på bibliotekariers kompetenskrav.

Bibliotekskonsulten Inger Eide-Jensen har utrett bibliotekslagen på regeringens uppdrag, beskrivit viktiga problemställningar och gett förslag på förändringar. Hon konstaterar att den nya skollagen innebär startskottet för en kultur- och skolpolitisk reform som sannolikt kan visa sig betydelsefull på längre sikt.

- Hjulet behöver inte uppfinnas på nytt, säger Inger Eide-Jensen. Men det är viktigt att verkligen kunna dra nytta av de goda och dåliga erfarenheter som finns. Dessutom är det avgörande att inse att en kompetent och läraktig personal spelar en stor och viktig roll för hur verksamheten kan bedrivas när krav och villkor förändras.

En god grund för skolbiblioteket

Gunilla Herdenberg påpekar att signalvärdet av skolbibliotekets omnämnande i skollagen inte ska underskattas. Inger Eide Jensen tillägger att detta säkert kommer att ge skol- och lärarbibliotekarierna mer råg i ryggen. De företräder en verksamhet som är lagstadgad och måste inte längre ständigt försvara sin existens.

- Jag håller med om att lagändringen ger en helt annan trygghet i det dagliga arbetet, säger Cecilia Bengtsson. På Ekerö har vi under en tid arbetat med värdegrundsdokument, och det har utan tvekan haft en positiv inverkan. Annars har det ofta varit lätt att känna sig osäker, såväl när det gäller skolbibliotekets värde och status som för möjligheterna att utveckla och stärka verksamheten.

Kvaliteten står i fokus

I dagsläget får skolinspektionen sällan information om skolbiblioteket när de genomför sina inspektioner. Det är inte ofta det sägs något om varför det finns, hur det används och vilken roll det faktiskt spelar i undervisningen. Nu måste alla skolor tänka om och börja lägga upp en strategi för hur verksamheten ska bedrivas.

Kjell Ahlgren understryker att det faktiskt kan räcka att skolan använder ortens folkbibliotek för att eleverna ska anses ha tillgång till det material och den kompetens de behöver. Det är ju inte formen eller den egna verksamheten som är viktigast, utan kvaliteten på de tjänster som eleverna kan använda i och för sitt lärande.

- Jag håller med om det här, men det är avgörande att uttrycket "ha tillgång till" inte blir helt urvattnat och därmed också närmast meningslöst, säger Helén Ängmo. Ibland är det skolor som undrar "om det räcker med Google", och så är det naturligtvis inte! Skolorna måste kunna visa att de har ett reflekterat tänkande kring skolbiblioteket och personalens kompetens som håller den kvalitet skollagen och eleverna kräver.

Text: Stefan Pålsson | 5 oktober 2010 Foto: Christer Holmqvist