Skolbiblioteket har en viktig funktion på Europaskolan i Luxemburg

Europaskolan växte fram under 1950-talet, efter att Europeiska kol- och stålgemenskapen, föregångaren till dagens EU, hade bildats 1951. Tanken var att skapa en skola för barnen till de utländska tjänstemän som arbetade på gemenskapens institutioner. Det ansågs betydelsefullt att tjänstemännens familjer kunde följa med, och man ville även stärka samhörigheten mellan barnen från de olika medlemsländerna.

Gemensamma styrdokument för alla europaskolor

Den allra första europaskolan startades i Luxemburg 1953. Idag finns sammanlagt fjorton skolor i sju länder för barn till EU-tjänstemän från de tjugosju medlemsländerna. På Europaskolan i Luxemburg finns det en primäravdelning, för barn i förskolan från tre till fem år samt för elever i år ett till fem, och en sekundäravdelning för elever i år sex till och med gymnasiet.

- Alla europaskolor följer gemensamma stadgar och styrdokument, säger Maria Jorge Loureiro, rektor för primäravdelningen på Europaskolan i Luxemburg. De lägger en mångkulturell och flerspråkig grund för det pedagogiska arbetet. Undervisningen är regelstyrd, och det är min uppgift att se till att lärarna här på skolan verkligen följer kurs- och läroplanerna. När det gäller förstaspråket följer undervisningen respektive lands kursplan. I övrigt är det de gemensamma styrdokumenten som gäller.

På Europaskolan i Luxemburg finns elever från fjorton EU-länder, och varje land har sin egen sektion. Undervisningen i andraspråket och den kulturellt och estetiskt inriktade europeiska timmen överskrider dock sektionsgränderna.

Medlemsländerna anställer och inspekterar sin egen personal, och utbildningsdepartementet eller skolmyndigheten fungerar som arbetsgivare. För Sveriges del är det Skolverket som ansvarar för detta. Det förekommer även övergripande inspektioner som undersöker och bedömer den samlade verksamheten på skolan.

Föräldraföreningen tog initiativ till skolbiblioteket

Samarbetet mellan föräldrar och lärare är avgörande för att skapa en samlad ram och vision för skolans verksamhet, såväl pedagogiskt som socialt och kulturellt. Enligt stadgarna är det föräldraföreningen på respektive skola som samlar och företräder föräldrarna. Det var också föräldraföreningen som i början av 90-talet tog initiativet till skolbiblioteket genom att starta den ideella föreningen "Les mots de Zaza". Föreningen är uppkallad efter den franska barnboksförfattarinnan Jacqueline Cohens barnbok med samma namn, om en mus som samlar på ord.

- Under de första åren sköttes skolbiblioteket helt på frivillig väg av föräldrarna, säger Birgitta Rutberg, skolbibliotekarie på Europaskolan i Luxemburg. Men efterhand blev man intresserade av att få mer struktur i verksamheten och skolan beslöt att anställa en skolbibliotekarie. Jag började arbeta här 2001 och har sedan dess byggt upp och utvecklat skolbiblioteket i primäravdelningen.

Föräldrarnas frivilliga arbete har en stor betydelse

Europaskolan står till tjänst med lokalen och skolbibliotekariens lön. Föräldrarna hjälper till vid inköpen och delar på uppgiften att assistera skolbibliotekarien i det dagliga arbetet.

I början av varje termin presenteras skolbiblioteket och det ges en introduktion för alla nya lärare om hur verksamheten kan komma till nytta i undervisningen. Skolbibliotekarien deltar på föräldramötena för eleverna som börjar i år ett tillsammans med rektorn för primäravdelningen samt rektorn för hela skolan.

- På föräldramötena presenterar jag "Les mots de Zaza", berättar Birgitta Rutberg. Jag ber alla föräldrar att ge 10 euro till skolbiblioteket varje år för inköp av böcker. Det är naturligtvis frivilligt, men det är en stor uppslutning överlag. Resterande finansiering kommer också från frivilliga insatser. Vi arrangerar basarer, säljer korv, och så vidare.

Föräldrarnas frivilliga arbete i skolbiblioteket är en avgörande skillnad i jämförelse med Sverige. De plastar in böcker, sitter bakom disken och hjälper skolbibliotekarien med utlåningen. Sektionerna har varsin föräldrarepresentant som ansvarar för sina volontärer, men där skolbibliotekarien har det yttersta ansvaret.

"Les mots de Zaza" har möte varannan månad och då deltar även skolbibliotekarien. På de här mötena beslutar man om insatser för att samla in pengar, resonerar kring författarbesök och diskuterar vilka böcker och andra medier som ska köpas in. Skolbibliotekarien har en viktig rådgivande roll och inköpen sker alltid i samråd.

- Skolbiblioteket fungerar som en pedagogisk och social knutpunkt, säger Maria Jorge Loureiro. Det är en markering som visar att alla språk och kulturer är lika viktiga. Biblioteksverksamheten bygger en gemensam värdegrund och skapar förutsättningar för elevernas livslånga lärande. Därför är det förstås symboliskt att skolbiblioteket ligger allra högst upp i skolbyggnaden!

Skolbiblioteket informerar och knyter kontakter med lärarna

Skolbibliotekarien arrangerar regelbundet utställningar i personalrummet för att visa nya böcker, presentera intressanta teman, och så vidare. Målet är att alla lärare ska veta vad som finns i biblioteket och hur man kan dra nytta av detta i sin undervisning. Det är också viktigt att arbeta utåtriktat och att knyta personliga, informella kontakter med lärarna.

Alla klasser kommer till skolbiblioteket minst en timme varje vecka, eftersom det ingår i schemat för förstaspråket. I regel kommer eleverna även varannan vecka, inom ramen för undervisningen i andraspråket, för att låna böcker på engelska, tyska eller franska. Skolbiblioteket är en naturlig del av undervisningen när klasserna arbetar med olika teman i ämnesundervisningen.

- En stor del av mitt arbete går ut på att hjälpa lärarna att ta fram material som de kan använda i sin undervisning, säger Birgitta Rutberg. Men när eleverna går i femman och sexan börjar de arbeta mer självständigt, och då kan jag börja vägleda dem mer individuellt i informationshantering och källkritik. Jag ger förstås också tips och råd när de letar efter böcker som de behöver i undervisningen eller som de vill läsa av eget intresse.

Birgitta Rutberg noterar att Sverige generellt sett har kommit längre med skolbibliotekets pedagogiska arbete, särskilt när det gäller användningen av internet. På Europaskolan i Luxemburg har man dock ett både större och bredare utbud av böcker än vad som är vanliga på svenska skolor. En hel del av detta är på engelska och franska, men det är oftast inga problem för eleverna.

Skolbiblioteket spelar en kulturell och social roll

Lena Frögren är klasslärare i år fyra i den svenska sektionen. Hon konstaterar att det är viktigt att eleverna får tillgång till det svenska samhället och kulturen genom böckerna, filmerna och litteraturen. En stor del av eleverna är födda i Luxemburg och besöker bara Sverige under sommaren. Det är även vanligt att en av föräldrarna talar ett annat språk hemma, så svenskan kommer inte alltid naturligt.

- Jag använder skolbiblioteket mycket mer i min undervisning här än vad jag gjorde i Sverige, säger Lena Frögren. Skolbiblioteket är hjärtat i skolan och har en stor betydelse för förmedlingen av de kulturella värdena. Eleverna uppskattar också den tid som de tillbringar här. När de var yngre läste Birgitta sagor för dem och nu hjälper hon dem att komma vidare i sin läsning genom att ge tips och råd.

När eleverna jobbar med teman är biblioteket den naturliga startpunkten där de kan få hjälp att hitta både skön- och facklitteratur som de kan använda. Lena Frögrens elever har en timme bokad varje onsdag, men de kan förstås också komma till biblioteket och själva leta och låna när de har tid och möjlighet.

Informationssökning och visualisering är viktigt i undervisningen

I skolbiblioteket finns en dator för internetanvändning och det finns även en datorsal på skolan och en dator i varje klassrum. Lena Frögren berättar att det ofta handlar om att söka efter information i Google eller Unga Fakta, och att hon ger eleverna den hjälp och vägledning som de behöver.

- Jag har en projektor i klassrummet och den använder jag ofta i undervisningen, säger Lena Frögren. Google Earth är ett exempel på en bra tjänst som jag har stor nytta av. Detsamma gäller för en rad andra tjänster på nätet som gör det möjligt att visualisera, tydliggöra och konkretisera det som vi pratar om. Smartboard är på gång och det ska bli spännande att se vad den kan tillföra undervisningen och hur elevernas förståelse kan underlättas.

Skolbibliotekarierna på europaskolorna samarbetar med varandra

Birgitta Rutberg diskuterar ofta praktiska frågor med skolbibliotekarierna på sekundäravdelningen i Luxemburg. Hon har också kontakt med sina kollegor på de andra europaskolorna och sitter med i en arbetsgrupp med fokus på skolbiblioteksfrågor. Här diskuterar man bland annat fortbildningsfrågor och hur det är möjligt att säkerställa en gemensam kvalitetsnivå på skolornas bibliotek.

- Vi brukar träffas regelbundet på de orter där det finns en europaskola. Senast var vi i Frankfurt am Main, säger Birgitta Rutberg. För min egen fortbildnings skull besöker jag bokmässan i Göteborg varje år, och jag deltar också i diskussionerna på nätet, bland annat på BIBLIST.

Skolbibliotekarien hjälper skolan hantera medieutvecklingens utmaningar

Medieutvecklingen går allt snabbare, i synnerhet inom det digitala området. Därför är det viktigt att följa med i vad som händer och att kunna dra nytta av de nya pedagogiska möjligheter som skapas.

- Det informella lärandet är avgörande i dagens samhälle, säger Maria Jorge Loureiro. Lärandet sker överallt, inte minst på nätet, och det är en rejäl utmaning för skolan. När man arbetar med barn handlar det både om att de ska utveckla sin personlighet, sitt tänkande och sin förståelse av viktiga värden. Därför är det nödvändigt att ständigt hitta nya vägar för undervisningen och att kunna anpassa skolans verksamhet till de villkor som gäller. Här har både läraren och skolbibliotekarien viktiga roller att spela och det har vi tagit fasta på här i Luxemburg.

Text: Stefan Pålsson