Sociala medier i skolbiblioteket

I det digitala mediesamhälle som växer fram är vi inte längre enbart mottagare av information, utan vi deltar aktivt i ett ständigt pågående samtal med andra medborgare, näringsliv, intresseorganisationer och beslutsfattare. Kunskap och opinion skapas och sprids på helt andra sätt än när de traditionella medierna dominerade, vilket förstås ställer höga krav på förmågan att bedöma auktoritet och trovärdighet. När vi är producenter av information blir det också allt viktigare att utveckla egna ståndpunkter, att klara att bemöta andras påståenden och att kunna argumentera för sin sak.

Därför behöver elever få möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter inom informationshantering, källkritik och kommunikation som blir allt viktigare i samhället. Här kan skolbibliotekarien spela en avgörande roll och komplettera läraren på en rad viktiga sätt.

Men det förutsätter att skolbiblioteket inte fastnar i traditionella arbetssätt och perspektiv, utan också följer med i utvecklingen, drar nytta av teknikens möjligheter och försöker hitta nya vägar att utveckla elevernas digitala kompetens.

Bloggar för omvärldsbevakning och kommunikation

Anna-Stina Axelsson är numera utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm, men har tidigare arbetat som skolbibliotekarie under flera år. Hon är sedan länge en flitig bloggare och håller ständigt ett öga på vad som händer inom sociala medier.

- Bloggar är för mig helt ovärderliga redskap för omvärldsbevakning och kommunikation, säger Anna-Stina Axelsson. Det gör det enklare än någonsin att följa med i vad som händer och att bygga nätverk, både i Sverige och internationellt. Men det kräver förstås tid, intresse och kunskap. Och man måste vara intresserad av att kommunicera och av att göra bibliotekets verksamhet synlig.

Twitter kan fungera som ett fantastiskt verktyg

Anna Kågedal är bibliotekschef på Kodaikanal International School, som ligger i den sydindiska provinsen Tamil Nadu. Sociala medier av olika slag är en naturlig del av hennes arbete och en oumbärlig del av vardagen. Hon flyttade till Indien förra året och arbetade dessförinnan som avdelningschef för undervisningsavdelningen på Karolinska Institutets bibliotek.

- I Sverige hade jag ett nätverk i den svenska biblioteksvärlden som var till stor nytta för mig, berättar Anna Kågedal. En av mina första prioriteringar när jag kom till Indien var därför att komplettera detta med ett internationellt nätverk av bibliotekarier. Jag sökte efter kolleger som arbetade på intressanta sätt, mejlade, åkte på möten och gjorde studiebesök. Men det gick ganska trögt, ända tills jag lärde mig att använda Twitter!

Twitter är en social nätverkstjänst som gör det möjligt att sprida och ta del av korta uppdateringar. Det är enkelt att följa personer som har samma intressen, och man kan till exempel diskutera och dela med sig av länkar.

- Twitter är helt enastående när det gäller att hålla sig uppdaterad kring biblioteksrelaterade frågor, särskilt trender och aktuell utveckling, säger Anna Kågedal. Det rör sig om en snabbare kommunikationsform än bloggar, eftersom man kan skriva högst 140 tecken åt gången. Men det gäller att hitta personer som delar med sig av information om sådant som man själv är intresserad av. Och för att det ska fungera så bra som möjligt, måste man vara aktiv och själv dela med sig av funderingar, länkfynd och läsvärda twitterinlägg.

Skolbibliotekarier behöver följa med i teknikutvecklingen...

Nino Dawod är skolbibliotekarie på Vimarskolan i Vimmerby, och har bland annat arbetat mycket med barns och ungdomars läslust och språkutveckling. Här kan sociala medier av olika slag spela en viktig roll, både för den egna kompetensutvecklingen och i det praktiska arbetet.

- Jag följer bland annat bloggar som rör böcker och skolbibliotek för att hålla koll på vad de läser och hur de arbetar, säger Nino Dawod. Twitter använder jag också till och från. Bloggar spelar en viktig roll i min nyhetsbevakning och gör det enkelt att snabbt få olika perspektiv och tolkningar på aktuella händelser. Som bibliotekarie är det viktigt att följa med i utvecklingen och att kunna använda ny teknik för att följa med och delta i de samhällsdiskussioner som pågår. Det blir också enklare att hitta nya arbetssätt som engagerar eleverna och ger dem viktiga kunskaper.

... och elever behöver lära sig hantera informationsflödet

Dagens samhälle präglas av ett enormt överflöd av information, och detta behöver barn och ungdomar lära sig att hantera i skolan. De allra flesta unga kan använda tekniken på ett bra sätt, men det innebär inte att de automatiskt kan söka, sortera, analysera, värdera, förstå och dra nytta av den information som de hittar.

- I höst ska jag börja undervisa eleverna på min skola i hur man kan hantera och använda informationsflödet på internet, säger Anna Kågedal. De allra flesta är mest vana vid att söka information via Google och har inte börjat blogga eller twittra. Facebook är dock en viktig del av deras vardag, så där har jag något att knyta an till när det gäller att informera om skolans bibliotek. Men det handlar också om att betona att det viktigaste inte är att memorera och återge den information som eleverna hittar, utan att kunna omvandla och återanvända den.

Anna Kågedal menar att det är avgörande att lärare börjar använda internet och sociala medier i sin undervisning – och att detta räknas med i betygsättningen. Eleverna lär sig i regel det som de examineras på, så därför är detta troligen den mest effektiva vägen.

Skolbibliotekarier kan dra nytta av teknikens möjligheter!

Fredrik Ernerot är skolbibliotekarie på Kannebäcksskolans mediatek i Göteborg samt ordförande i Skolbibliotek Väst. Han konstaterar att den traditionella synen på skolbiblioteket fortfarande dominerar, och att bokprat ofta värderas mångdubbelt högre än arbete med IT, lärande och sociala medier.

- Varför börjar vi inte använda tekniken på allvar, nu när den är på plats?, undrar Fredrik Ernerot. Eleverna är ju redan med på tåget och väntar bara på att de kommunikationsformer som de är vana vid hemifrån ska börja användas i skolan. Jag tror att vi skulle behöva ett samlat grepp, ungefär som PIM, för att få fart på användningen av sociala medier och utvecklingen av nya sätt att undervisa. Och här gäller det förstås också att bygga vidare på elevernas erfarenheter och kunskaper!

Tänkbara lösningar fungerar inte alltid i praktiken

Anna-Stina Axelsson menar att det är viktigt att både skolbibliotekarien och läraren tänker igenom hur nya medier och tjänster kan användas i undervisningen. Men det går i regel inte att räkna ut på förhand, utan man måste helt enkelt testa hur det fungerar i praktiken, tillsammans med eleverna.

- Jag känner bland annat till att bibliotekarier skapat grupper på Facebook, där eleverna skulle kunna ta kontakt med biblioteket, berättar Anna-Stina Axelsson. Men det föll inte särskilt väl ut, eftersom de inte var intresserade av att blanda sitt privata umgänge med skolarbete. Själv har jag provat att använda chatt för samtal och diskussioner kring böcker, men det fungerade inte heller. Eleverna uppfattade det helt enkelt inte som tillräckligt seriöst, eftersom de ägnade mer tid åt att ändra olika inställningar i programmet än att diskutera innehållet i böckerna.

Låt det digitala samtalet komplettera, inte ersätta det muntliga samtalet med elever

Per Johansson är gymnasiebibliotekarie på Spånga gymnasium och grundskola. Han anser att användningen av sociala medier måste bestämmas av de villkor som gäller på respektive skola. Tekniken ska inte användas för sin egen skull, utan det måste finnas ett bra användningsområde och ett genomtänkt syfte.

- När den tekniska utvecklingen går så snabbt som idag, glömmer man ibland bort att det är människor som det handlar om, påpekar Per Johansson. Och det är alltid den förmedlade informationens faktiska innehåll som är av betydelse i slutändan, inte vilket medium som används. Det vanliga fysiska samtalet, människa till människa, ska inte heller underskattas! Arbetet som skolbibliotekarie bygger till stor del på relationer med eleverna, och därför är det viktigt att kunna föra mer direkta, omedelbara samtal.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte handlar om ett motstånd mot teknik, utan en medvetenhet om att digitala och fysiska kontakter kompletterar varandra. Per Johansson slår fast att Twitter och liknande sätt att kommunicera i regel fungerar alldeles utmärkt när det gäller elever som är intresserade och mer eller mindre självgående. Men för att kunna nå alla elever räcker det inte med en lösning, utan man måste anpassa sig till olika förutsättningar och behov.

Skolbibliotekarier som aktiva och kritiska deltagare i ett ständigt pågående samtal

Just nu arbetar Nino Dawod med att ta fram ett nytt upplägg för undervisningen i informationssökning, källkritik och informationsanvändning som hon tänker börja arbeta med i höst. Här är det viktigt att även ta med sociala medier och att resonera kring deras relevans och trovärdighet som informationskällor. Enligt de traditionella källkritiska kriterierna kan bloggar och Twitter närmast betraktas som muntliga källor. Det kan ibland vara svårare att bedöma sanningshalten, men de för fram mer personliga och direkta perspektiv som ökar förståelsen och ger ett mer mångfacetterat perspektiv.

Hon funderar också på att föra in något socialt datorspel i svenskundervisningen och låta eleverna skapa klaner för att fundera och reflektera kring hur tillvaron ter sig inne i spelet, hur språket fungerar och hur man förhåller sig till och använder information. Antagligen kommer hon att använda Counterstrike, World of Warcraft eller Tibia, men eleverna får avgöra vilket spel det blir.

- Min tanke är att ge varje klan en uppgift som de ska utföra gemensamt och som var och en sedan ska berätta om i en uppsats, säger Nino Dawod. Det kan till exempel gå ut på att beskriva hur de gör när de letar mat eller att förklara varför vissa personer betraktas som mer trovärdiga än andra när de ber om råd och hjälp. På det här sättet får jag in deras informella lärande i undervisningen på ett naturligt sätt. Samtidigt blir det enklare att peka på värdet av att verkligen förstå och kunna använda information, och inte bara kopiera och återge det som andra säger. Det handlar om att kunna vara en aktiv och kritisk deltagare i ett ständigt pågående samtal. Precis som i verkligheten!

Text: Stefan Pålsson | 17 juni 2009