Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek

Kulturrådets statistikrapport Skolbibliotek 2008 visar att två tredjedelar av de svenska skolorna ger sina elever tillgång till skolbibliotek. En tredjedel av dem är dock obemannade, och personalen på de skolbibliotek som har bemanning ägnar bara en fjärdedel av sin arbetstid åt det pedagogiska arbetet med eleverna.

I slutet av augusti presenterade Lärarförbundet och Centrum för lättläst sin undersökning Läsförmåga - en demokratifråga, som syftar till att visa värdet och betydelsen av bemannade skolbibliotek som är väl integrerade i den dagliga undervisningen. Enligt undersökningen är dagens situation ogynnsam för alla elevers lärande, men elever med läs- och skrivsvårigheter riskerar att drabbas särskilt hårt. Om dessa elever inte får den hjälp som de behöver, kan både skolgången och livsmöjligheter efter skolans slut påverkas. Detta kan även få allvarliga konsekvenser för demokratin, som ju förutsätter att medborgarna kan ta del av och bidra till informationsspridning och debatt.

Ändrad skollag

Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, betonade att regeringen är medveten om de brister och den ojämlikhet som finns när det gäller tillgången till bemannade skolbibliotek. Det finns risk för att likvärdigheten hotas, och det är bland annat därför som man har genomfört ändringen i skollagen.

- Ändringen i skollagen är dock inte tillräcklig, utan vi måste även följa upp att den efterlevs, säger Bertil Östberg. Det är Skolinspektionens uppgift att granska att alla elever har tillgång till skolbibliotek som präglar den pedagogiska verksamheten. Skolinspektionen ska vara tuff i sin bedömning och ge förelägganden och viten till de skolor som inte uppfyller det som lagen kräver.

Skolinspektionen har tolkat skollagens skrivning om skolbibliotek och ställer upp tre krav

Skolinspektionen har nyligen tagit fram ett informationsblad som presenterar myndighetens tolkning av skollagen och vad man kommer att ta fasta på när man inspekterar hur skolor ger elever tillgång till skolbibliotek.

Det handlar om tre krav som varje skola ska uppfylla. Först och främst måste det finnas ett skolbibliotek på skolan eller inom rimligt avstånd från skolan. Eleverna ska kunna använda skolbiblioteket kontinuerligt som en resurs i sin utbildning för att nå målen med denna. Det andra kravet innebär att skolbiblioteket ska omfatta såväl skönlitteratur som facklitteratur samt it och andra medier. Slutligen måste skolbibliotekets verksamhet vara anpassat till elevernas behov för att kunna främja deras språkutveckling och stimulera till läsning.

- Kraven på skolbiblioteksverksamheten är ganska allmänt formulerade, säger Bertil Östberg. Skälet till detta är helt enkelt att skolornas förutsättningar och villkor är väldigt varierande. Det måste vi ta hänsyn till så länge likvärdighet kan uppnås. Skolinspektionens granskningar kan utveckla en praxis som sedan blir möjlig att utvärdera. Det är en lämplig väg framåt, anser Bertil Östberg.

Skolbibliotekariernas pedagogiska roll

Mediateket på Pauli gymnasium i Malmö utsågs till Årets skolbibliotek 2010. Här arbetar man med ett aktivt skolbibliotek där bibliotekarierna har en både tydlig och synlig pedagogisk roll i skolan. Skolledningen förutsätter att lärarna samarbetar med bibliotekarierna i alla ämnen och lärarna är tacksamma över denna kompletterande kompetens som hjälper eleverna att nå fram till målen.

- Det är uppenbart att eleverna klarar sig bättre numera, bland annat tack vare bibliotekets språkutvecklande roll, säger Edward Jensinger, rektor på Pauli gymnasium. Bibliotekarierna har själva tagit plats och gjort den här satsningen självklar. De har också tagit fram en handlingsplan för skolbiblioteket med väldefinierade pedagogiska mål. Planen revideras varje år, och just nu pågår arbetet med en ny version.

Skolbiblioteket är en integrerad del av undervisningen i alla ämnen

Norra Fäladens skolområde i Lund är ett annat exempel på hur skolbiblioteket kan bli en naturlig del i undervisningen. Här finns en skolbiblioteksplan som gäller för hela skolområdet och omfattar ungefär 1700 barn och ungdomar i grundskolan. Planen är både ett strategiskt och praktiskt verktyg, och den utvärderas och revideras varje år.

Lotta Davidsson-Bask, som tillsammans med sin kollega Klara Önnerfält utsågs till Årets skolbibliotekarie 2009, är bibliotekarie på 6-9-skolan Fäladsgården. Hon berättade att man gör sitt bästa för att skolbiblioteket ska komma till nytta i alla ämnen.

- Svenskämnet dominerar ofta när man pratar om skolbibliotekets verksamhet, säger Lotta Davidsson-Bask. Det är egentligen inte särskilt konstigt, eftersom det finns en lång och viktig tradition av arbete med läsfrämjande åtgärder. Jag vill dock betona att vi även satsar mycket på att fungera som en stödjande resurs i alla ämnen. Vi har etablerat ett bra samarbete med alla lärare på skolan, och hjälper till med att utveckla elevernas informationskompetens, kritiska förståelse och reflektionsförmåga.

Krav på bibliotekarieutbildningen

Margareta Lundberg-Rodin är prefekt för Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås. Hon betonade nödvändigheten av att bibliotekarieutbildningarna verkligen är insatta i vad det innebär att arbeta i ett skolbibliotek idag. Annars blir det svårt för studenterna att utveckla de kunskaper och förhållningssätt som de behöver om de vill välja den inriktningen i sitt yrkesliv.

Framför handlar det om att ge alla blivande bibliotekarier en bred bas av kunskaper och erfarenheter att utveckla och att bygga vidare på. Här spelar bland annat ledarskap och en god samarbetsförmåga mellan olika organisationer och yrken viktiga roller. Det är ett komplext uppdrag att vara bibliotekarie, både i skolan och i andra sammanhang. Detta måste de studerande lära sig att hantera.

- Här krävs det verklighetsförankrad och praktisk undervisning, säger Margareta Lundberg-Rodin. De blivande bibliotekarierna kan till exempel lära sig att lägga upp och analysera strategier genom fältstudiekurser. Det är också viktigt att de lär sig att hålla kurser och att tänka pedagogiskt.

Samarbete och stöd från skolledare är nyckelfaktorer för skolbiblioteken

Vilka förutsättningar är nödvändiga för att verksamheten på landets skolbibliotek ska utvecklas och förbättras?

- Sett ur mitt perspektiv är det avgörande att ha skolledare som verkligen förstår skolbibliotekets verksamhet, säger Lotta Davidsson-Bask. Det är också viktigt att etablera samarbete med närliggande folkbibliotek och med Skolbibliotekscentralen, liksom att satsa på utvecklingsprojekt som för samman lärare och skolbibliotekarier.

Edward Jensinger menade att många skolledare är ointresserade av skolbiblioteksfrågor, men han tillade att det är en hållning som inte längre är möjlig eftersom det numera är en obligatorisk verksamhet. Därför är det viktigt att satsa på att få med skolledarna på tåget.

- Ett möjligt sätt att uppnå detta kan vara att rektorsutbildningen börjar arbeta med utvecklingsprocesser som leder till ökad måluppfyllelse, säger Edward Jensinger. Den typen av problemställningar täcker hela skolans verksamhet, så då måste de helt enkelt ta med skolbiblioteket i kalkylen.

Ansvaret ligger hos skolhuvudmännen

I september skrev Nationella skolbiblioteksgruppen och Svensk biblioteksförening ett gemensamt brev till landets skolledare om skolbibliotekets pedagogiska värde och betydelse för skolan. Här betonades bland att en investering i välutbildade och kunniga skolbibliotekarier är detsamma som en investering i skolans förmåga att uppfylla styrdokumentens syften och mål.

Är det kanske nödvändigt med statliga utvecklingsmedel för att stimulera och få ordentlig fart på skolbibliotekens pedagogiska verksamhet?

- I nuläget finns inga pengar avsatta för detta, även om jag inte helt utesluter kommande satsningar, säger Bertil Östberg. Ekonomin sätter dock gränser som vi måste förhålla oss till. Förutsättningen för att kompetensutveckling och skolutveckling ska ha avsedd effekt, är att de är integrerade och planerade delar av den dagliga verksamheten. Här hjälper det inte med statliga medel, utan kommuner och friskolor måste själva ta ansvaret.

2011-10-12 | Text och bild: Stefan Pålsson