Vem tar ansvar för elevers informationskompetens?

Konferensen, som samlade ett 70-tal deltagare, öppnades av rektor Hans Nordmark som hälsade alla välkomna. Inledningstalare var gymnasiebibliotekarie Einar Spetz, som redogjorde för sin undersökning om elevers och lärares attityder till Wikipedia. Därefter talade frilansskribenten Stefan Pålsson om digital kompetens som bildningsbegrepp, och avslutningsvis delade universitetsbibliotekarien Agneta Lantz med sig av sina erfarenheter och tankar kring informationskompetens som grund för framgångsrika universitetsstudier.

Wikipedia-älskad och avskydd?

Einar Spetz, bibliotekarie på Vallentuna gymnasium, har genomfört undersökningar på tre gymnasieskolor i Stockholms Län, i syfte att kartlägga elevers och lärares uppfattningar och attityder kring Wikipedia. Undersökningarna visade att 69 procent av lärarna hade använt Wikipedia de senaste 30 dagarna samt att 63 procent av lärarna uppfattade Wikipedia som ganska eller mycket trovärdigt. När det gällde eleverna hade 87 procent av dem använt Wikipedia den senaste månaden och hela 90 procent av dem ansåg att Wikipedia är en ganska eller mycket trovärdig källa.

Spetz undersökningar påvisade också några intressanta paradoxer: För det första tror eleverna att lärare är betydligt mer skeptiska till Wikipedia än vad lärarna själva påstår att de är. För det andra tror eleverna att deras klasskamrater fäster större tilltro till Wikipedia än vad de själva gör, medan lärarna tror att deras kollegor fäster mindre tilltro till Wikipedia än vad de själva gör.

När Spetz fick frågor om urvalsprocess och undersökningsmetoder påpekade han att hans arbete är en begränsad förstudie, inte ett resultat av regelrätt forskning.

Digital kompetens-ett nytt bildningsbegrepp?

Temadagens andra talare var Stefan Pålsson, frilansskribent som bland annat skriver för Skolverket (Omvärldsbloggen) och KK-stiftelsen, med inriktning på samhällets digitalisering och lärandets utveckling. Pålsson beskrev några trender som präglar vår tid: digitaliseringen som innebär att vi måste vara uppkopplade för att klara oss i samhället, globaliseringen som gör att enskilda länder får allt mindre betydelse samt att nätverk via internet blir en allt större del av både privatliv och arbetsliv.

Något annat som präglar vårt samhälle, menar Pålsson, är den enorma mängd information vi ständigt översvämmas av. Informationen på internet fördubblas vart tredje år och cirka 70 procent av materialet produceras av användarna, utan faktagranskning eller redaktionell kontroll. Eftersom vem som helst kan lägga ut vad som helst på internet är det viktigt att medborgare själva har förmågan att filtrera fram relevant material ur det enorma informationsflödet.

Dessa trender styr vilket kunnande som krävs i dagens och morgondagens samhälle, något som kan beskrivas som digital kompetens. Pålsson menar att digital kompetens bör bli en del av bildningsbegreppet. EU har redan beslutat att digital kompetens ska räknas som en av de åtta nyckelkompetenser som alla medborgare behöver. Om detta ska bli verklighet i Sverige, behöver vi föra en aktiv debatt om hur undervisningen skall ge elever de färdigheter som framtidens studier och samhälle kräver, avslutade Pålsson.

Informationskompetens för framgångsrika studier

Agneta Lantz, universitetsbibliotekarie på Linköpings universitet, var temadagens tredje talare. Enligt Lantz finns det ett stort glapp mellan gymnasieelevers kompetens och kraven som ställs för universitetsstudier. Detta innebär att nyblivna studenter ofta har svårt att klara av studierna, framförallt genom att de har begränsade kunskaper om informationssökning samt bristande förståelse för forskningsprocessen.

Informationskompetens är nyckeln till professionell framgång och till morgondagens samhälle, menar Agneta Lantz. Det ställs nya krav på människor i arbetslivet och då blir förmågan att lära om och lära nytt allt viktigare. Därför borde informationskompetens börja betraktas som ett centralt utbildningsmål på alla nivåer i samhället, hävdar Lantz.

Enligt Agneta Lantz är informationskompetens ett mångfacetterat begrepp, som i stora drag kan beskrivas som ”ett effektivt förhållande till informationsresurserna i varje individs livsvärld”. Informationskompetens är något som behöver tränas under hela skolgången. På så sätt kan ungdomar som lämnar gymnasiet ha tillräcklig förmåga att lyckas med sina universitetsstudier. I denna strävan efterlyser Agneta Lantz också ett ökat samarbete mellan gymnasieskolor och universitet.

Vems är ansvaret att elever blir informationskompetenta?

Vem bär då ansvaret för att morgondagens elever blir informationskompetenta? Konferensen gav inget tydligt svar. I de samtalsgrupper som diskuterade ämnet efter lunchen förde dock deltagarna fram uppfattningen att det ytterst sett är skolledarnas ansvar att garantera detta på lokal skolnivå. Ansvaret att rent konkret utbilda eleverna vilar dock på lärarna och bibliotekarierna, och det är nödvändigt med ett nära samarbete mellan dessa yrkesgrupper för att detta ska bli verklighet, menade flera av konferensens deltagare.

Det var alltså mycket angelägna frågor som behandlades på konferensen, frågor som berör långt fler än de bibliotekarier och lärare som deltog. Det är högst troligt att begreppet informationskompetens kommer upp på dagordningen i fler sammanhang framöver.

Text: Ulf Jämterud | 26 november 2008 Foto: Christer Holmqvist