Mänskliga fri- och rättigheter

Skolan bör lyfta fram de mänskliga rättigheterna i sin värdegrund. För att klara det måste dock lärarnas kunskaper om de mänskliga rättigheterna bli bättre, menar Elisabeth Abiri.

- Min erfarenhet är att skolornas kunskap om de mänskliga rättigheterna är väldigt skiftande. De flesta känner till att yttrandefrihet är en del av de mänskliga rättigheterna, men ofta finns brister i kunskaperna om vad rättigheterna innehåller. I lärarutbildningen tas inte de mänskliga rättigheterna upp alls och i många läroböcker behandlas de styvmoderligt.

Enligt Elisabeth Abiri behandlar skolor ofta mänskliga rättigheter i samband med att man tar upp kränkningar i andra länder.

- Problemet blir att mänskliga rättigheterna riskerar att bara kopplas samman med villkoren i dessa länder och inte ses som något som har med förhållandena i Sverige att göra - eller ännu mindre med arbetet i skolan. Då blir de mänskliga rättigheterna något som inte har att göra med vilka värderingar som ska prägla skolans arbete i Sverige. En utgångspunkt i skolan borde istället vara vad de mänskliga rättigheterna innebär för oss här och nu. Elever och skolpersonal borde tillsammans diskutera vad man ska göra för att efterleva de mänskliga rättigheterna.

Vad innebär "rätten till ett privatliv"?

För Elisabeth Abiri är de mänskliga rättigheterna inte bara en fråga för samhällskunskapen. Det berör betydligt fler ämnen, däribland historia, och det handlar om skolans eget arbetssätt. Hennes förhoppning är att de mänskliga rättigheterna ska bli en integrerad del i hela skolarbetet.

Elisabeth Abiri understryker att det också är viktigt att problematisera och analysera de mänskliga rättigheterna. I flera fall måste rättigheterna tolkas och vilken tolkning som är den riktiga är inte självklar.

- Vad innebär exempelvis "rätten till ett privatliv"? Vad är det som ska ingå i det? Vad är det som ska skyddas? Det borde diskuteras i skolan.

Samtidigt är det avgörande hur problematiseringen går till.

- Lärarna måste lägga ett golv för diskussionen. Det är inte fruktbart att diskustera om etniska minoriteter eller homosexuella ska ha rättigheter, det ingår redan i rättigheterna. Däremot är det givande att diskutera hur vi kombinerar sådana rättigheter med yttrandefriheten. Vad ska vara tillåtet att säga om etniska minoriteter och homosexuella. När ska vi ingripa mot fördomsfulla och kränkande yttranden? Och vilka yttranden ska vi tolerera även om vi ogillar dem?

"Ta inte bara upp Barnkonventionen!"

För Elisabeth Abiri är det av stor vikt att skolorna inte enbart tar upp Barnkonventionen.

- Den är förstås viktig, men den reglerar främst relationen mellan barn och vuxna. De mänskliga rättigheterna handlar om mycket mer än så.

Om elever och lärare ska läsa något av MR-dokumenten föreslår Elisabeth Abiri istället att man läser FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

- Den är kort (bara 4 sidor) och innehåller det mest centrala. De ytterligare konventionerna som tillkommit handlar främst om att precisera och ytterligare utveckla rättigheterna för kvinnor, migranter, barn etc, säger Elisabeth Abiri.