Sokratiska samtal - stärker analysförmågan

Metoden Sokratiska samtal kan användas för alla åldersgrupper, från förskolan till vuxna. Ofta utgår samtalen från en bild eller en text. Samtalsledaren ställer en inledande fråga som alla deltagare kan svara på. Frågan ska utgå både från bilden/texten och från deltagarnas egen upplevelse ("vad skulle du göra i en liknande situation"). Ett syfte med frågan är att den ska hjälpa deltagarna att så syn på sin förförståelse och kanske sina förutfattade uppfattningar. Samtalen kommer ofta att handla om grundläggande värdefrågor, exempelvis om vilka handlingar som är moraliskt riktiga. När metoden används med femåringar räcker det att hålla på i 20 minuter, längre orkar de inte. Med vuxna kan ett samtal hålla på i upp till en och halv timme.

I skriften "Sokratiska samtal", utgiven av Västra Götalandsregionen, Konst- och Kulturutveckling (2007) preciseras de spelregler som gäller för ett samtal och som alla deltagare måste acceptera:

• Att genom eftertänksam dialog göra ett utforskande möjligt.
• Att det inte finns några "rätt" eller "fel", men mer eller mindre underbyggda argument.
• Att lyssna.
• Att vara beredd att ändra sin ståndpunkt.

Ann Pihlgren har under många år praktiserat metoden inom ungdomsskolan, ofta har utgångspunkten varit just en bild. Ofta har en klass delats in i två grupper, för att alla ska kunna komma till tals bör det inte vara alltför många deltagare.
- Ett underliggande motiv för att låta barnen själva styra diskussionen är att tron på deras egen förmåga, men också att barn inte kan skyddas från allt ont utan utvecklas när konflikter tillåts framträda.

Utvecklar kritiskt tänkande

I sin forskning har Ann Pihlgren funnit att eleverna som återkommande, det vill säga ungefär var tredje vecka, får praktisera Sokratiska samtal utvecklar sina förmågor inom fyra områden:
- För det första utvecklar de sitt kritiska tänkande, de blir kapabla att göra mer avancerade analyser och dra mer preciserade slutsatser. För det andra utvecklar de språket, de blir bättre på att tala och läsa, framför allt tränas de i att läsa för att förstå en text och för att kunna delta i en diskussion. För det tredje blir de också bättre på att skriva, något som de har nytta av i alla ämnen. Och för det fjärde påverkas elevernas sociala samspel, de blir mer öppna för andras idéer. De blir skickligare på att samverka med andra för att lösa ett problem och de får en beredskap för att möta åsikter om inte är deras egna.

Men Ann Pihlgren menar att eleverna också förändras på ett mer svårfångat plan, de får en annan självbild. Ann Pihlgren berättar om en elev som sade att det tidigare alltid hade varit viktigt för honom att "vinna" diskussioner. Plötsligt fick han insikten att det inte behöver vara något farligt att lugnt stå fast vid sin ståndpunkt även om andra inte håller med.
- Metoden stimulerar ett djupare tänkande, olika perspektiv får komma till uttryck, man blir ofta varse att ett problem kan ha många bottnar, något som förhindrar att man hamnar i en enkel lösning.

Enkelt att lära ut

En fördel med Sokratiska samtal är att metoden är ganska enkel att lära ut. Ett samtal kan också avbrytas när som helst. Det viktiga är samtalet och själva processen, inte vad man kommer fram till.

- Däremot kan det ofta vara svårt för lärarna att kliva ur sin vanliga roll. Plötslig ska ju läraren inte ha en plan för vad eleverna ska komma fram till. Samtidigt är min erfarenhet att metoden kan skapa en nytändning för lärare. Plötsligt får de en möjlighet att ta fasta på ursprungliga idéer som de ofta hade när de började att studera till lärare. Att introducera Sokratiska samtal är också en väg för att få syn på sina egna tankar. Alla som deltar påverkas.

För Ann Pihlgren finns en nära koppling mellan Sokratiska samtal och skolans värdegrundsarbete.
- En fördel är att det kommer att handla om värdegrund i ett vidare perspektiv. Det är oerhört viktigt att skolan arbetar mot mobbning och diskriminering, men frågan om värdegrund kan inte reduceras till det. Det handlar också om demokrati och människosyn.