Modet att ta upp frågor om rasism och främlingsfientlighet

Exempel: En lärare vet om att det bland eleverna förekommer laddade samtal med rasistiska och främlingsfientliga förtecken på raster. Samtidigt undviker läraren att lyfta dessa frågor i klassrummet på grund av omsorg av elever som skulle kunna känna sig utsatta för kränkningar.

Läraren kan antingen fånga frågan i flykten och ta samtalet där och då, eller bedöma att det är bättre att ta upp frågan vid ett senare tillfälle. Det senare ger läraren möjlighet att förbereda sig. Detta kanske också behöver markeras och meddelas till eleverna för att visa att skolpersonalen har uppfattat att dessa samtal förekommer på rasterna och att man tänker arbeta med det framöver. 
 
Det är viktigt att våga ta upp frågorna även om läraren eller eleverna kan känna oro för hur diskussionen kommer att utvecklas. Att undvika brännande och svåra frågor kan innebära att samtalen om vissa perspektiv i skolans värdegrund uteblir. Då värdegrundsperspektiven ska genomsyra så väl undervisningen som hela utbildningen är det viktigt att våga lyfta svåra frågor. Skolan behöver kunna hantera även diskussioner och samtal kring laddade och komplicerade frågor. Det är i samtal som dessa man kommer åt normer och föreställningar, får träna sin språkliga och källkritiska förmåga och får gestalta de värden som skolan ska stå upp för.
 
En möjlighet som kan skapa större trygghet både för lärare och elever kan vara att läraren styr diskussionen i klassrummet. Läraren kan förbereda vilka frågor som ska lyftas fram och hur det ska ske. Flera myndigheter och organisationer har tagit fram stöd- och metodmaterial om hur dessa samtal kan gå till. I stödmaterialet Förskolan och skolans värdegrund ges exempel på olika samtalmetoder för värden.
 

Samtalsfrågor

  • Har ni erfarenhet av liknande situationer på er skola? Vad hände? Hur hanterade skolpersonalen och eleverna situationen? 
  • Vilka erfarenheter har ni av att arbeta med svåra och laddade frågor i er verksamhet? Vilka arbetssätt verkar fungera? Vad bör man tänka på vid dessa samtal?
  • Hur kan man lyfta svåra frågor, utan att vissa elever riskerar att känna sig utsatta eller kränkta? Vilka för- och nackdelar ser ni med att lyfta diskussionen till en mer allmän nivå med förslagsvis fiktiva exempel eller med en bredare ansats om rasism i allmänhet?
  • Finns det andra frågor och situationer som kan liknas vid denna, och som också riskerar att undvikas i klassrummen för att de uppfattas som laddade? Vilka erfarenheter och idéer kan ni i så fall föra över från dem?
  • Hur kan man hantera en ensidig argumentation i klassrummet där inte eleverna själva kommer med motargument? Vilken roll ska en lärare ta i en sådan situation? 
  • Hur utvecklar ni elevernas källkritiska tänkande i praktiken i klassrummen? Hur hanterar ni frågor som både innehåller fakta och åsikter och hur kan man klargöra och problematisera den skillnaden för eleverna? 
  • Hur kan denna situation användas för att utveckla det främjande och förebyggande värdegrundsarbetet? Vilka signaler ger situationen och hur kan dessa tas omhand i det fortsatta arbetet?
 

Underlag och stöd från myndigheter och organisationer

Senast granskad: 2015-03-13
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen