Nödvändigt med kartläggning

För DO är det avgörande att det finns en systematik och långsiktighet i skolans arbete mot diskriminering och kränkningar. Skolan måste medvetet försöka förhindra diskriminering utifrån etnisk tillhörighet, religion, kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsidentitet & könsuttryck.

Skolornas huvudmän är skyldiga att varje år utarbeta en plan för likabehandling. I den ska man beskriva hur arbetet mot diskriminering bedrivs. George Svéd understryker vikten av att alla grunderna för diskriminering tas upp i planen.

I praktiken skriver skolorna för det mesta samman planen för likabehandling med planen mot kränkande behandling. Det är också något som både Skolverket och DO anser är lämpligt. Därmed kommer planen att innefatta både kränkningar som sker utifrån någon av diskrimineringsgrunderna och kränkningar som sker utan att någon av diskrimineringsgrunderna utgör ett motiv för handlingen. Allra vanligast är att skolorna bedriver ett aktivt arbete mot "mobbning", det innefattar återkommande kränkningar, som kan vara diskriminerande men inte behöver vara det. Lagstiftningen mot diskriminering kan härledas ur internationella konventioner om mänskliga rättigheter. När det gäller diskrimineringsgrunderna handlar det om egenskaper som historiskt medfört en särskild utsatthet för enskilda personer.

- Det handlar om trakasserier, som ofta styrs av andra mekanismer än mobbning. Främlingsfientlighet, islamofobi, antisemitism, antiziganism, sexism och homofobi har rötter i negativa föreställningar om "de andra". Kunskap om de här bakomliggande föreställningarna är viktiga för att kunna motverka diskriminering effektivt.

Konkret arbete centralt

För George Svéd är skolornas konkreta arbete mot diskriminering det centrala. Han pekar på några av de vanligaste orsakerna till att arbetet ibland brister:

- Om skolorna inte genomför en ordentlig kartläggning av hur det ser ut på skolan med diskriminering och kränkningar är det också svårt att vidta förebyggande och åtgärdande insatser. En annan vanlig brist är att det saknas åtgärder kopplade till varje diskrimineringsgrund.

- Den tredje bristen är att skolorna inte involverar eleverna i arbetet med att ta fram planerna. Egentligen är det inte planerna i sig utan processen med att få fram dem som är det viktigaste.

George Svéd ger olika exempel på hur planerna ska förankras hos eleverna. Han nämner att de kan diskuteras i klassråd och elevråd, att eleverna kan tillfrågas genom enkäter, och att skolan kan anordna grupparbeten eller temadagar kring planerna.

Viktigt med uppdatering

George Svéd understryker att det är viktigt att skolorna inte bara kopierar gamla planer mot diskriminering och kränkningar, utan att planerna verkligen uppdateras varje år.

- Det är också viktigt att planerna är konkreta, först då blir de möjliga att följa upp. Vi har idag ganska stora kunskaper om när och var diskriminering och kränkningar förekommer. Det är när vuxennärvaron är låg t.ex. under raster, när elever köar till matsalen eller byter om till idrotten. Vissa platser är värre än andra, som toaletterna och undanskymda ställen på skolgården. När planerna skrivs är det en fördel att använda en karta över skolan och fundera över vad som kan göras på olika platser för att förhindra diskriminering och kränkningar.

DO har i samarbete med andra tillsynsmyndigheter på området tagit fram handledningar och utbildningar om det främjande och förebyggande arbetet. Men det behövs mer kunskap och metodstöd. Därför har DO i samverkan med Skolverket, Skolinspektionen samt Barn- och elevombudet utvecklat ett webbverktyg som ska hjälpa skolorna att utforma planer för ett effektivare arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Verktyget lanseras i november.

Risk för förflackning

Om inte skolan lyckas stävja diskriminering och kränkningar finns risk för förflackning. George Svéd är klart oroad. Han tycker att det redan nu finns tydliga tecken på att ribban har förskjutits, att kränkande tillmälen allt fortare uppfattas som något normalt och tillåtet. Han exemplifierar med hur uttrycken "hora" och "bög" används i skolan. Inte sällan har skolpersonalen slutat att reagera.
- Ytterst handlar det om allas rätt till en utbildning på lika villkor utifrån sina egna förutsättningar, säger George Svéd.