Rasism i skolan - stor skillnad på hur olika rektorer faktiskt handlar

Att eleverna i projektet fick möjlighet att skriva om sin egen bakgrund och känna sig stolta över den och sig själva var en ny och bekräftande upplevelse för de här eleverna, menar Cecilia Gärding. Det gav självförtroende och självkänsla.
Att få vara den man är och vill vara är nyckeln till en trygg identitet. Många elever upplever inte att deras erfarenheter och bakgrund får erkännande i skolan. Tvärtom upplever de ofta diskriminering och kränkningar på grund av sin etniska eller kulturella bakgrund. Enligt skolans värdegrund ska den kulturella mångfalden främjas och intolerans bemötas med aktiva insatser.

En fantastisk läroplan

- Läroplanen är fantastisk, säger Cecilia, men hur vi implementerar mångfaldsarbetet i skolan är det som avgör. Det är stor skillnad på hur olika rektorer faktiskt handlar.
På en skola hon var i kontakt med saknades ledningens engagemang och uthållighet. På en annan skola däremot uppmärksammade rektorn rasismen på skolan, prioriterade problemet och initierade en ungdomskonferens som tog reda på vad skolan kunde göra för att förbättra situationen.
- Hur vi skapar konkreta åtgärder, speglar mångfald och skapar känsla av samhörighet är inte något självklart.

Temadag fel signal

Ett exempel som Cecilia tar upp är när en skola anordnar en temadag om mångkultur. Det ger signalen att det här inte är något vi behöver göra varje dag, trots att det egentligen är tvärtom, det här behöver vi göra varje dag. Mångfald är en viktig del i den demokratiska utbildningen. Barnen och eleverna behöver få med sig verktyg för att exempelvis förstå migration.
Det är inte ofta som läroböckerna skriver om migrationen från Sverige och Europa till Amerika för drygt hundra år sen utifrån samma utgångspunkter som migration till Sverige och Europa idag, poängterar Cecilia. (Denna historia tas upp i läroboken Afrosvensk i det nya Sverige)
Inte heller är det så vanligt att visa hur det svenska har kommit till i en dialog med andra kulturer. Mycket av ”det svenska” har någon eller några tagit med sig hit från någon annan kultur, de har i sin tur fått det från någon annan kultur, och så vidare. Det svenska är helt enkelt något vi skapat gemensamt, tillsammans med icke-svenskar. Under processens gång händer mycket. Men om vi går riktigt långt tillbaka i vår kulturhistoria så hamnar vi i Afrika. Där har mänskligheten sitt gemensamma ursprung och där började också den migration som än idag fortgår som ett led i människors strävan att förbättra sina livsvillkor.
- Många av eleverna som är födda i Sverige men vars föräldrar har kommit till Sverige kallas invandrare. Men om man är född här varför ska man kallas invandrare?

Inga "invandrare" före 1964

Det visar tydligt att begreppet invandrare behöver problematiseras menar Cecilia, och påpekar att begreppet infördes som ett policybegrepp först efter 1964 då det användes i en socialpsykiatrisk undersökning av 222 Stockholmspojkar. Undersökningen handlar om pojkar i skolåldern vars föräldrar kommit till Stockholm från svenska landsbygden och mindre industriorter. (Idag skriver Cecilia en bok om invandrarbegreppets historia och hur det har medverkat i att skapa sociala konsekvenser för både etniska svenskar och dem som har rötter i ett annat land.)
Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar att stimulera förståelsen av kulturell mångfald.

- Ingen ska som vuxen känna att de behöver byta efternamn för att passa in. Inga elever eller grupper av elever ska behöva anpassa sig efter ett begränsande glastak. De ska inte känna att de på grund av sin beroendeställning till sin lärare inte vågar ta upp sin situation och sina erfarenheter. Alla elever ska få känna att de kan och får vara sig själva. Känna att det här är mitt hem. Och få tro att man kan bli det man vill bli. De vuxna behöver fungera som förebilder och ha positiva förväntningar på alla elever.

- Vi behöver höja värdet av de här frågorna, använda aulan och jobba tillsammans. När träffas alla i skolan som grupp, förutom vid uppropet i början av terminen? frågar Cecilia retoriskt.

Text: Ove Utzinger