Mobbning

Forskningen om mobbningen visar samtidigt att det inte är ett helt entydigt begrepp. På några punkter råder dock stor enighet om hur fenomenet mobbning ska förstås. För det första finns alltid en förövare, för det andra finns negativa handlingar och för det tredje finns ett offer.

Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandling. Men en enstaka kränkande behandling innebär inte mobbning. Kränkningarna övergår i mobbning när de upprepas. På denna punkt är definitionen av mobbning vag, det finns inget accepterat kriterium för hur många kränkningar som ska förekomma och under vilken tidsperiod för att fenomenet ska kallas mobbning.

Mobbning tar sig många uttryck

Mobbning kan ta sig många olika uttryck; såsom utfrysning, våldshandlingar, förödmjukelser, trakasserier, verbala hot, utpressning, retningar, ryktesspridning, ofrivillig inlåsning och förstörelse av egendom. Ibland skiljer man även på aktiv mobbning kontra tyst mobbning (såsom utfrysning). En form av mobbning som tillkommit med den digitala teknikens utveckling är mobbning via nätet och mobilen (elaka sms, att bilder läggs ut på nätet mot en persons vilja).

I Sverige slog uttrycket mobbing - senare har stavningen mobbning blivit det vanliga - igenom 1969. Läkaren Peter-Paul Heinemann skrev om "mobbingen" på svenska skolgårdar: "Skolbarn leker mobb långt upp i puberteten, omedvetet, opåtalat och i stort sett accepterat som något ofrånkomligt."

Under 1980-talet blev uttrycket mobbning etablerat på skolorna. Medierna och många böcker, inte minst skönlitterära, tog upp frågan om mobbning.

Frågan framlyft sedan 1980-talet

Sedan mitten av 1980-talet - men framför allt under 1990- och 2000-talet - har mobbning lyfts fram i offentliga skolutredningar, läroplaner och lagtexter.

Under andra hälften av 1990-talet sammanlänkas mobbning med det juridiska begreppet kränkande behandling. Genom ett tillägg i skollagen 1993 blir den som verkar inom skolan skyldig att försöka förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. 2006 trädde "likabehandlingslagen" i kraft, därmed höjdes kraven på skolornas arbete mot mobbning. Från och med 2009 behandlas kränkande behandling i skollagen och diskriminering i diskrimineringslagen.

Mobbning vanligast i högstadiet

I forskningsstudier förekommer varierande uppgifter om hur vanligt det är med mobbning. En förklaring kan vara att mobbning definieras på skilda sätt. "Attityder i skolan" - en undersökning som Skolverket genomförde senast 2009 - visar att trots att en överväldigande majoritet av eleverna trivs i skolan och känner sig trygga där finns det i alla årskurser och skolformer elever som upplever sig mobbade eller på andra sätt kränkta och illa behandlade.

6 procent av eleverna i årskurs 4–6, motsvarande ungefär 17 000 elever, känner sig mobbade av andra elever minst en gång i månaden. Av dessa känner sig hälften, 3 procent eller ungefär 8 600 elever, mobbade varje vecka. Mobbning är vanligare i årskurs 7-9 där 6 procent av eleverna känner sig mobbade eller trakasserade av andra elever jämfört med 2 procent i gymnasieskolan. Tillsammans motsvarar detta cirka 28 000 elever i Sverige. Sammanlagt upplever 4 procent av de äldre eleverna att de mobbas av andra elever.
Andelen är oförändrad sedan 1993 även om andelssiffrorna varierat mellan 2 och 4 procent.