Hedersrelaterad problematik
Kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck i det svenska samhället är i dag större än då det först uppmärksammades i Sverige i slutet av 1990-talet. Sedan dess har forskning och olika kartläggningar genomförts, ny kunskap har tillförts och flera myndigheter genomför insatser för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.
Att upprätthålla en familjs heder innebär framför allt att kontrollera den unga kvinnans sexualitet, så att hon inte drar skam över familjen. Kravet på att flickan är oskuld före äktenskapet är en sådan kontroll men också familjens kontroll över valet av framtida partner.
Ett hederstänkande omfattar emellertid inte enbart flickorna och de unga kvinnorna utan även pojkarna och de unga männen, som till exempel kan tvingas till giftemål mot sin vilja. Det är också de unga männen som kan förmås att utöva våld och förtryck mot andra, som systrar, bröder eller kusiner. Skolpersonal behöver således inte enbart uppmärksamma de unga kvinnornas utan även de unga männens situation.
Eftersom ett hederstänkande bygger på en heteronormativ struktur med tydliga könsmönster kan även hbt-personer beläggas med skam inom dessa familjer. Om familjen får reda på att deras barn är hbt-person kan detta leda till intolerans, hot och/eller våld från föräldrarna. Det är betydligt vanligare att hbt-personer blir utsatta för våld eller hot om våld än heterosexuella, och i samband med hedersrelaterat våld och förtryck är hbt-personer särskilt utsatta.
Hedersproblematik i skolan tar sig olika uttryck och kan till exempel innebära att flickor och ibland även pojkar begränsas av sin familj att delta i vissa delar av undervisningen, till exempel sex- och samlevnadsundervisning, musikundervisning eller simundervisning i idrott och hälsa. Elever kan även vara utsatta för social kontroll av släktingar och bekanta.
Fler alternativ