Morgondagens medborgare
- ICCS 2009: svenska 14-åringars kunskaper, värderingar och deltagande i internationell belysning
Hur ser svenska ungdomar på värdet av jämställdhet mellan män och kvinnor? Kommer dagens 14-åringar att rösta i valen när de blir vuxna? Vad kan egentligen svenska elever om politik och samhälle - och hur intresserade är de? Dessa och många andra frågor besvaras i denna rapport från ICCS 2009 - en internationell studie om demokrati, samhälle och medborgarskap.
Rapporten ger en första orientering om de svenska resultaten i internationell belysning. Vissa jämförelser görs också med en tio år äldre studie på området. Som en bakgrund till resultaten, analyseras dessutom centrala tankegångar i medborgarskolans idé.
Varför är en sådan studie intressant - just nu?
I det ramverk där det internationella forskarlaget redovisar de teoretiska utgångspunkterna för studien hänvisas till en rad förändringar i samhälle och politik under senare tid, som motiverar en undersökning på området. Till dessa hör uppmärksammade terroristattacker runt om i världen, liksom ökade sociala och ekonomiska klyftor på många håll. Andra viktiga utvecklingstendenser är den ökade betydelsen av frivilligorganisationer i världspolitiken, ökad tillgång till Internet och individualiseringstendenser. Allt detta väcker en nyfikenhet på hur ungdomar handlar i och uppfattar världen och aktualiserar också skolans roll i danandet av de nya medborgarna.
14-åringar i 38 länder har genomfört samma kunskapsprov och besvarat samma enkätfrågor och nu kan resultaten jämföras. Jämförelser mellan länder ska naturligtvis göras med viss försiktighet. Översättningsproblem kan - trots de strikta rutinerna - ha inneburit att frågor blir lättare eller svårare i vissa länder än andra.
Från Sverige deltog 3 464 elever i årskurs 8 och 3 515 elever i årskurs 9 på 169 skolor. Det totala antalet lärare i urvalet uppgick till 2 711 och av dessa besvarade 74 procent enkäten. Av de rektorer som skolenkäten riktades till svarade 92 procent.
Förutom uppgifter om vad eleverna kan, tycker och gör när det gäller samhällsfrågor, samlades också data in om elevernas bakgrund och det sammanhang de befinner sig i. Särskilt intressant är förstås uppgifter om skolans sätt att arbeta, t.ex. lärarnas utbildningsnivå och förhållningssätt, skolans organisation och ledarskap.
Föreliggande rapport är en första redovisning med fokus på de svenska elevernas kunskaper, värderingar och deltagande på området. Syftet är att ge en översiktlig beskrivning av resultaten, huvudsakligen med utgångspunkt i den svenska läroplanen. Skolverket anlägger alltså med rapporten ett nationellt utvärderingsperspektiv, vilket präglar inte bara innehållet utan också dess disposition.<br />
Fler alternativ