Gymnasieelevers byten av program och skolor

 I en tidigare studie uppgav flertalet kommuner att den ökade konkurrensen om gymnasieelever har lett till att fler elever byter program och skola. Dessutom uppgav många kommuner att det har blivit vanligare att elever börjar om i årskurs 1 efter ett programbyte, vilket i sin tur påverkar genomströmningen i gymnasieskolan

 Analysen bygger på Skolverkets uppföljningsstatistik och utgår från förändringar mellan var nybörjareleverna i gymnasieskolan 2006 var registrerade sitt första år respektive två år senare, 2008. Den bygger också på tidigare studier samt en mindre intervjustudie. Resultaten visar att 29 procent av de elever som bytte fick slutbetyg efter tre års studier, jämfört med 85 procent av de som inte hade bytt.

 Analysen ger en bild av vilka utbildningar som elever byter från och till, och om det finns några bakgrundsvariabler som skiljer dem som byter utbildning från dem som stannar kvar där de börjat. Kommunernas perspektiv är särskilt uppmärksammat eftersom elevens hemkommun, det vill säga den kommun där eleven är folkbokförd, är garant för att eleven får den gymnasieutbildning han eller hon har rätt till och även ska finansiera den.

 Studien syftar till att öka kunskapen om gymnasieelevers byten mellan program och skolor, för att därigenom bidra till Skolverkets löpande uppföljning av hur utbildningssystemet fungerar i olika avseenden. Avsikten är att ge politiker, tjänstemän och huvudmän underlag för beslut som handlar om elevers förutsättningar att välja och genomföra sin gymnasieutbildning.