Kommunalt huvudmannaskap i praktiken

Denna rapport beskriver hur kommuner hanterar uppdraget att som huvudman ansvara för att den kommunala skolverksamheten följer de nationella riktlinjerna och når de nationella målen. Syftet med studien är att fånga huvudmännens perspektiv och visa på specifika grundproblem i skärningspunkten mellan nationell styrning och kommunal självstyrelse.

Det är kommunens högsta ledningsorgan som har den kommunala huvudmannens uppdrag att ytterst ansvara för skolverksamheten enligt skollagen och kommunallagen. Det innebär att det är kommunfullmäktige, och i praktiken dess beredningsorgan kommunstyrelsen, som är mottagare av statens uppdrag. Det är alltså den politiska kommunledningen som ytterst ansvarar för att skolverksamheten uppnår de nationella målen och kravnivåerna.

Studiens empiriska underlag är kvalitativt och utgörs av intervjuer med de tre högst politiskt ansvariga för skolverksamheten (kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande, nämndordförande) samt med de två högst ansvariga tjänstemännen (kommunchef och förvaltningschef) i åtta kommuner.

Studien visar…

…att de statliga styrsignalerna att arbeta för ökad måluppfyllelse i skolverksamheten inte har fått tillräckligt genomslag i kommunerna. Det finns skilda meningar vem som har huvudmannens uppdrag och hur det ska hanteras. Intervjuerna visar på en separation mellan befogenhet och ansvar i det kommunala huvudmannaskapets utförande. I praktisk handling underordnas de statliga kraven den kommunala prioriteringen, vilket får till följd att vissa statliga mål sorteras bort och nationellt satta målnivåer sänks. Kommunens resursfördelning till skolan sker schablonmässigt, inte utifrån en analys av skolans förutsättningar och behov för att uppnå de nationella målen.

Studien visat också hur kommuners tolkning av sitt huvudmannauppdrag kan hindra dem att agera för att öka likvärdigheten och väsentligt förbättra måluppfyllelsen i skolorna. Studiens beskrivning av orsaker kan samtidigt bli utgångspunkt för ett klargörande av kommunens huvudmannaansvar, dess skyldigheter och dess möjligheter.

I Skolverkets debattartikel, 20120126, beskrivs resultaten mer. Se länk till höger.

Rapporten vänder sig till politiker på nationell nivå, till politiker och förvaltningschefer i kommuner och även till enskilda huvudmän för fristående skolor. Den kan även vara ett underlag för diskussion hos de professionella i skolan och hos olika föräldragrupper.

Vid frågor om studien kontakta:

Projektledare Gunnar Iselau
08-527 334 56