Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?

Resultaten i studien tyder på bristande styrning och egenkontroll på många håll samt att resurser inte differentieras tillräckligt mycket med tanke på de stora skillnader som finns i förskolors och skolors förutsättningar för sin verksamhet.

Resursfördelning är i grunden en politisk fråga. Det finns ingen idealisk resursfördelningsmodell som alla kommuner kan tillämpa. Det som kan krävas av varje kommun är att det finns en medveten modell för resursfördelningen, som värderar de lokala förutsättningarna och behoven och som följs upp och granskas i förhållande till de insatser och resultat som verksamheterna åstadkommer.

Modeller för resursfördelning

Det är stora skillnader mellan kommuner i kostnad per barn i förskolan och per elev i grundskolan, något som är väl känt sedan länge genom Skolverkets årliga statistik. Många, oftast mindre kommuner, har ingen uttalad modell för resursfördelning. Man har istället ett arbetssätt när man fördelar resurser som utgår från tidigare års budget eller utifrån volym. Modeller med en volymbaserad del och tilläggsresurser är den vanligaste fördelningsmodellen.

Uppföljning och utvärdering brister

Uppföljning och utvärdering av resursfördelningens konsekvenser förekommer sällan och det saknas därmed underlag för den politiska diskussionen av hur resurser ska fördelas. Skolverket anser därför att kommuner bör göra ansträngningar att följa upp effekterna av sin resursfördelning. Mer forskning och fler både lokala och nationella studier behövs för att öka kommunernas kunskap om ekonomiska resursers betydelse för kvalitet och resultat i förskola och skola. Skolverket kommer att fortsätta med analyser av resursfördelning och resursanvändning och dess betydelse för resultaten för att öka kunskaperna inom området.