Skolmarknadens geografi

Syftet med studien är att ta fram ett underlag som kan användas för att jämföra och analysera de olika konsekvenser som konkurrensen om eleverna kan få för skolsystemet och marknadens aktörer.

Det svenska skolväsendet har under senare år reformerats på flera områden. Elever har getts större möjlighet att välja skola. Fler och fler elever går i en annan skola än den som ligger närmast hemmet. Fler enskilda huvudmän har fått möjlighet att driva fristående skolor och ett växande antal enskilda huvudmän har etablerats på skolans område. Skolsektorn har fått allt tydligare drag av marknad. Skolverket följer och analyserar utveckling och konsekvenser i det konkurrensutsatta skolsystemet i flera studier. Den här studien som utgör ett av bidragen.

I rapporten delas för läsåret 2009/10 Sveriges 290 kommuner in i 94 lokala skolmarknader. En lokal skolmarknad består av kommuner mellan vilka det finns ett stort pendlingsutbyte av gymnasieelever. För att identifiera lokala skolmarknader som sträcker sig över en eller flera kommungränser presenteras en metod med avstamp i gymnasieelevernas rörlighet. De olika skolmarknaderna blir därmed geografiskt och funktionellt avgränsade, och ger ett verktyg för vidare analyser av olika skolmarknaders funktionssätt och utveckling. Metoden bygger på och vidareutvecklar SCB:s metod för indelning av Sveriges kommuner i lokala arbetsmarknader.

Studien visar att flera centra för gymnasieutbildning har förändrats i sin karaktär sedan läsåret 2003/04. Skolpendlingen har i ökad grad koncentrerats till större utbildningscentra och skolmarknaderna har i viss utsträckning blivit mer regionala och mindre lokala i sin karaktär.