Fördjupad analys av PIRLS 2006

Idag finns en väl utvecklad kunskap om hur den tidiga läsutvecklingen ter sig bland barn, men inte lika mycket kunskap om den fortsatta läsutvecklingen och utvecklandet av en mer avancerad läsförståelse. Den här rapporten är en fördjupningsstudie över läsförståelsen bland 10-åringar i Sverige och bygger på data från studien PIRLS som genomfördes 2006 och som undersökte läsförmågan hos elever i årskurs 4. Det är Skolverkets förhoppning att rapporten ska komma till användning bland lärare och ge stöd för det språk- och läsutvecklande arbetet i skolan.

Läs- och skrivinlärningen har traditionellt förlagts till de tidiga skolåren och ämnet svenska. I fokus för undervisningen har stått att lära barnen att knäcka skriftkoden. Ett sådant smalt sätt att se på läs- och skrivinlärning är inte längre relevant. Varje ny typ av text och textskrivande man möter ställer krav på nya förmågor, varje nytt ämnesområde likaså. Det räcker inte med att ha knäckt skriftkoden för att på ett produktivt och reflekterande sätt kunna läsa eller skriva olika typer av texter på papper eller digitalt. Det är inte bara svenskämnet och de tidiga skolåren som bär ansvaret för läs och skrivinlärandet i olika utvecklingsfaser utan ansvaret vilar på både förskola, skola och på skolans alla ämnen.

Resultaten visar att svensk skola stödjer elevers utveckling av en grundläggande läsförmåga. Däremot stödjer skolan inte elevers vidare utveckling av mer avancerade förmågor i tillräcklig utsträckning. Utifrån resultaten förs en diskussion om vilka typer av stödstrukturer som kan ges i undervisningen för elever med olika läsförmåga och läsarpotential för att bidra till en fortsatt utveckling av läsförmågan.