Handlingsplan saknas fortfarande för unga utanför gymnasieskolan

I skollagen står det att "En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder". Skolverkets rapport om informationsansvaret visar att närmare två tredjedelar av kommunerna har en handlingsplan för arbetet med ungdomar 16-19 år. Det är bättre än i uppföljningen 2006 då mindre än hälften av kommunerna hade en handlingsplan.<br />- Det är fler kommuner som arbetar aktivt och strukturerat med informationsansvaret idag än för fyra år sedan, säger Helena Wintgren, undervisningsråd.

Olika sorters åtgärder

Rapporten visar att kommunerna erbjuder ungdomarna olika sorters åtgärder. Den vanligaste åtgärden är studier eller praktik på individuella program. Även studier på folkhögskola, andra gymnasieprogram och vuxenutbildning erbjuds. Studie- och yrkesutbildning är vanligt och psykosocialt stöd erbjuds i vissa fall. <br />- Den är en heterogen grupp och det finns olika anledningar till att dessa ungdomar har hoppat av gymnasieskolan, säger Helena Wintgren.

Nya gymnasieskolan

I den nya gymnasieskolan blir det inte möjligt för kommunerna att erbjuda IV för ungdomar eftersom introduktionsprogrammen kommer att ersätta IV. Idag används IV ibland som en lösning för elever som är behöriga men som inte läser på ett nationellt program av olika anledningar. <br />- Nu kommer de kraven att skärpas och de nya introduktionsprogrammen kommer att rikta sig till elever som inte är behöriga. De behöriga eleverna får bara läsa där om det finns synnerliga skäl, säger Helena Wintgren.

Ansvar för informationen

Arbetet med informationsansvaret ser olika ut i landets kommuner. Ansvaret ligger oftast på en barn- och ungdomsnämnd men det kan även vara kommunstyrelsen som ansvarar för frågan. Det är ofta rektor för IV, det individuella programmet, eller andra gymnasieprogram som leder arbetet. <br />- I sex av tio kommuner är det studie- och yrkesvägledare som sköter det praktiska arbetet, säger Helena Wintgren.

Det vanligaste är att kontakten sker via brev eller telefon. Det förekommer även hembesök och information på kommunernas webbsidor. Fokus ligger på utbildning eftersom kommunerna är skyldiga att erbjuda ungdomarna studier i gymnasieskolan. <br />- Det är viktigt att det finnas alternativ för de ungdomar som inte vill studera i gymnasieskolan, säger Helena Wintgren.

Saknar register

Sex procent av kommunerna svarar att de inte kontaktar ungdomarna och av tio kommuner är det två som inte har någon form av register. <br />- För att bedriva ett systematiskt arbete behöver kommunerna i de allra flesta fall ett register eller en förteckning över ungdomarna, säger Helena Wintgren.

Rapporten visar att politisk prioritet är viktigt för att arbetet ska fungera bra i kommunen. Det behövs resurser för att få ett strukturerat arbete. <br />- Några av de kommuner som Skolverket besökt har satsat mycket och kommit långt med att utveckla arbetssätten, säger Helena Wintgren.

Samarbete i kommunen

Arbetsförmedlingen har jobbgarantin som omfattar ungdomar från 16-24 år och som gäller när man varit inskriven hos Arbetsförmedlingen i tre månader. Det är viktigt att det blir ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och de som arbetar med dessa ungdomar, enligt rapporten. <br />- Det är viktigt med samverkan för att få en bredd i vilka åtgärder man kan erbjuda ungdomarna, säger Helena Wintgren.

Några kommuner beskriver arbetet med att identifiera ungdomarna som ett detektivarbete, berättar Helena Wintgren. Att etablera kontakten och sedan erbjuda en individuell lösning för ungdomarna är nästa steg. <br />- Många kommuner har en del av en tjänst eller ibland en eller flera tjänster för det här arbetet. Det behövs för att arbetet ska ske kontinuerligt, säger Helena Wintgren.

Text: Anna Ström<br />Bild: Thomas Henrikson