Alla elever ska ha möjlighet att utvecklas

Svenska 15-åringar presterar allt sämre i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Däremot når de höga resultat i digital läsning och medborgarkunskap. För att förbättra elevernas kunskaper behöver skolorna analysera vad de försämrade kunskaperna beror på. Elevernas olika behov måste styra hur skolan lägger upp undervisningen.

Sämre resultat och större skillnader

Den internationella studien PISA visar att både högpresterande och lågpresterande 15-åringar har försämrat sina resultat i matematik. De lägst presterande eleverna har försämrat sina resultat i läsförståelse och naturvetenskap, medan även de högst presterande eleverna har försämrat resultaten i läsförståelse.

Olika elevgrupper

Tittar man på olika elevgrupper var för sig framträder följande resultatmönster:

• Elever med högutbildade föräldrar har bättre resultat än elever med lågutbildade föräldrar.
• Pojkar har sämre betyg än flickor. Nationella prov och internationella studier visar dock inte samma tydliga skillnader.
• Elever med utländsk bakgrund har generellt sett sämre resultat, men det finns stora skillnader inom gruppen. Framför allt är det elever som har kommit till Sverige efter skolstart som har lägre betyg.

 Anpassa undervisningen efter elevernas behov

Skolorna måste anpassa undervisningen bättre till elevernas olika behov. Det gäller både högpresterande och lågpresterande elever, men särskilt elever som inte når målen. För att kunna göra det behöver skolorna analysera elevernas resultat.

Skolorna behöver koppla resultaten inte bara till den enskilda eleven, utan också till skolans verksamhet. Skolorna behöver tydligare visa för eleverna hur de kan stödja deras framtida utvecklingsmöjligheter. Idag lägger skolorna alltför stort ansvar på den enskilda eleven.

I högerspalten finns länk till lägesbedömningen 2011 och länkar till annat material som refereras till i rapporten. Rapporten finns att ladda ned i sin helhet och uppdelad i respektive fördjupningskapitel.