Statlig styrning i ett allt brokigare skolsystem

Huvudmän och skolor blir mer olika varandra. I Sverige finns både små och stora skolor, skolor med allmänna profiler och speciella inriktningar. Det finns fristående huvudmän med bara en skola och fristående skolor som ingår i stora koncerner. Många lägger ner stora resurser på marknadsföring.

Allt starkare marknadsinslag

Allt fler aktörer verkar idag på en allt mer konkurrensutsatt skolmarknad. Intresset för att starta fristående skolor är större än någonsin. Samtidigt är prognosen att elevantalet i gymnasieskolan kommer att fortsätta minska kraftigt fram till 2015. Skolmarknaden utvecklas och förändras mycket snabbt. Exempelvis ökade de gymnasieskolor som ingår i koncerner med 161 procent mellan 2005 och 2009. Var tredje elev som går i en fristående grund- eller gymnasieskola 2009 går i en skola som ägs av någon av de 10 största koncernerna.

Statligt stöd når inte ut

Skolverket ser att de statliga stödinsatserna inte når alla huvudmän och skolor. Framför allt deltar små och enskilda huvudmän i mindre utsträckning i statlig fortbildning och konferenser. För att nå alla huvudmän måste staten anpassa stödet till huvudmännens behov och förutsättningar. En utmaning i framtiden är de små och enskilda huvudmän som behöver få del av det statliga stödet.

Saklig information viktigt

På den allt mer konkurrensutsatta skolmarknaden ökar elevers behov av saklig och objektiv information för att kunna välja rätt utbildning. En viktig åtgärd är bättre studie- och yrkesvägledning i skolorna. Det är också viktigt att skolor tänker igenom att deras information till föräldrar och elever är saklig och lättillgänglig.

I högerspalten finns länk till lägesbedömningen 2011 och länkar till annat material som refereras till i rapporten. Rapporten finns att ladda ned i sin helhet och uppdelad i respektive fördjupningskapitel.