Tendenser i förskola, skola och vuxenutbildning

Elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller som har kommit till Sverige före skolstart lyckas nästan lika bra som svenska elever. Deras meritvärde ökade under 2010 jämfört med förra året. Däremot har elever som kommit till Sverige efter skolstart sämre resultat. Deras resultat har försämrats kraftigt de senaste fem åren.

Elevernas ursprung har stor betydelse. Elever från Nordamerika får högst meritvärde medan elever från Afrika får lägst. Två förklaringar är att eleverna från Afrika har bott i Sverige en kortare tid och har föräldrar med kort utbildning.

Föräldrars utbildningsnivå avgör vilket skolresultat eleverna får oavsett vilket land de kommer ifrån. Detta gäller även elever med svensk bakgrund. Barn till högutbildade föräldrar får i genomsnitt bättre resultat än barn till föräldrar med förgymnasial utbildning. En skillnad är att det är vanligare att föräldrar med utländsk bakgrund har förgymnasial utbildning. Detta leder till att elever med utländsk bakgrund oftare har sämre resultat än svenska elever.

Idag har nästan vart femte barn i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan utländsk bakgrund. I grundläggande komvux är nio av tio födda utomlands och i gymnasial komvux tre av tio. Irak är det vanligaste födelselandet bland alla utlandsfödda elever.

Färre behöriga till gymnasiet

Färre elever blir behöriga till gymnasiet. Bara 88,2 procent klarar betygskraven. Så låga har siffrorna inte varit sedan 1998. En förklaring kan vara de skärpta behörighetskraven till nya gymnasieskolan 2011.

Väl på gymnasiet har eleverna svårt att hitta rätt utbildning från början. Av nybörjarna 2009 avbröt nästan 10 000 sina studier under första året och 20 000 bytte program. Detta medför att andelen elever som klarar sina gymnasiestudier på tre år minskar. Våren 2010 var det 68 procent av eleverna, som påbörjade sin utbildning 2007, som fick ett slutbetyg.

Personaltätheten minskar i förskola och fritidshem

Personaltätheten fortsätter att minska i förskola och fritidshem. I förskolan ansvarar en årsarbetare för 5,4 barn, jämfört med 5,1 för fem år sedan. I fritidshem ansvarar en årsarbetare för 21,5 barn, jämfört med 18,9 barn för fem år sedan. Däremot har lärartätheten i grund- och gymnasieskolan ökat något de senaste åren.  I grundskolan och gymnasieskolan gick det 8,3 respektive 8,1 lärare per 100 elever.

Personalens utbildningsnivå skiljer sig åt mellan verksamhets- och skolformer. I förskola och i fritidshem har drygt hälften av personalen en pedagogisk högskoleexamen medan det i grund- och gymnasieskolan är 86 respektive 75 procent som har det. Högst andel finns i särvux med 89 procent.

I lägesbedömningen del 2 redovisas kort några tendenser i förskola, skola och vuxenutbildning. I del 1 finns en mer samlad bild av utvecklingen och vilka förändringar som har skett inom verksamhetsformerna nationellt och regionalt. Förutom redovisningen per verksamhet innehåller rapporten en fördjupad beskrivning av barn och elever med utländsk bakgrund. 

Rapportens del 1 och 2 finns att ladda ned i vår publikationsdatabas. Där kan du också, om du är intresserad av vissa områden välja att ladda ned dem i delar.