Svenska elever bra på digital läsning

PISA 2009, som presenterades i december förra året visade en kraftig försämring av svenska elevers kunskaper i läsförståelse. De mest negativa resultaten hade pojkarna och skillnaderna mellan pojkar och flickor visade sig också ha ökat. Som ett frivilligt tillägg i PISA 2009 genomfördes en studie i digital läsning, där eleverna läser och svarar på frågor via datorn.
Resultatet av studien visar att svenska elever är bättre på att läsa digitala texter än traditionella texter.
– Svenska elever är bra på digital läsning, men vi är inte bäst. Nu måste vi i Sverige fundera på hur vi kan arbeta för att bli ännu bättre i både traditionell och digital läsning, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

Pojkars resultat bättre 

Jämfört med den PISA-studien i läsförståelse är både flickors och pojkars resultat bättre i digital läsning. Flickorna höjer sina resultat med tre poäng, men det är framför allt pojkarna som visar på ett mycket bättre resultat, då de har 22 poäng högre än i det traditionella lästestet.
– Pojkarnas förbättrade resultat gäller inte bara svenska pojkar utan kan ses som ett mönster i alla de deltagande länderna. Men det är de svenska pojkarnas resultat i digital läsning som gör att vi placerar oss över genomsnittet, säger Anita Wester, projektledare för PISA på Skolverket. 

Lagom datoranvändning bäst 

En förklaring till det goda resultatet är att svenska elever är vana att läsa texter på nätet. 94 procent av eleverna svarar att de surfar på nätet hemma minst en gång i veckan. Men även om datorvana har betydelse för hur bra eleverna läser texter på nätet, visar studien att det inte är de elever som använder datorn mest som är bäst på att läsa digitala texter. De elever som får bäst resultat är de elever som använder datorn i måttlig mängd både för skolarbete och hemma på fritiden.
– ”Datorvana” är ett mycket allmänt begrepp, så vi måste fråga eleverna vad de faktiskt gör framför datorn, digital läsning är mer än att bara vardagssurfa, säger Anita Wester.
Att elever som använder datorn i måttlig mängd lyckas bäst gäller för alla deltagande länder och kan även ses som ett mönster oavsett kön och socioekonomisk bakgrund.

Grundläggande läsförståelse viktig 

Digital läsning handlar om att kunna navigera, söka och välja ut relevant information och om att kunna föra samman den informationen.
– För att bli en god läsare av digitala texter krävs samma grundläggande kunskaper i läsförståelse som vid vanlig traditionell läsning. Det vill säga ordkunskap, att förstå och att tolka texter och där är fortfarande flickorna bättre, säger Anita Wester.
Pojkarnas förbättrade resultat i det digitala testet beror alltså inte på att de har större datorvana, möjliga förklaringar till resultatet finns istället att hämta i flertalet tidigare studier.
– Pojkar är mer känsliga för om de tycker att texten är intressant och hur lång texten är. De tycker också att datorn som medium är intressantare än att läsa exempelvis böcker eller tidningar, säger Anita Wester.

Finland inte med 

Av 66 deltagande länder i PISA 2009, deltog endast 19 länder varav 16 OECD-länder i det frivilliga tilläggstestet. Medelvärdet för den digitala lässkalan är 499 poäng. Sydkorea är det land som med ett medelvärde 568 poäng placerar sig i topp. Därefter följer Australien, Nya Zeeland och Japan.  Sverige placerar sig som nummer fem med ett medelvärde på 510 poäng. Hur Sveriges placering hade blivit om alla de 66 länderna och särskilt Finland hade deltagit är omöjligt att svara på menar Anita Wester.
– Men hade Finland deltagit hade de sannolikt placerat sig över oss, eftersom mönstret är att elever som har god läsförståelse i det traditionella testet också visar goda resultat i det digitala lästestet, säger Anita Wester.

Nästa steg 

Syftet med PISA-studien är att mäta hur väl rustade ungdomar är att möta vardagen och fungera som fullvärdiga medborgare.  Skolverkets generaldirektör Anna Ekström menar därför att det har varit extra viktigt att delta i studien.
– Den här delstudien mäter de kompetenser och färdigheter som både är viktiga nu och i framtiden, säger Anna Ekström.
Mindre ensamarbete framför datorn, mer lärarstöd och att varva läsning på nätet med annat, till exempel böcker och tidningar, menar hon därför är de bästa ingredienserna för att Sverige ska lyckas ännu bättre. 
– Om Sverige ska vara ett kunskapssamhälle måste vi ha jättebra undervisning i de här ämnena, säger Anna Ekström.

Text: Auri Andersson
Bild: Thomas Henrikson