Erfarenhet av demokrati minskar utanförskap

Judith Torney-Purta framträder på Bokmässan i Göteborg bara några dagar efter det svenska riksdagsvalet. Få vet mer om samhällsengagemang, attityder och medborgarkunskaper hos unga människor än just hon. Som professor i utvecklingspsykologi vid universitetet i Maryland har hon varit med och analyserat de två största internationella studier som gjorts om ungas medborgarkunskaper och attityder.

Utanförskap

14-åringar i närmare 40 länder, däribland Sverige, har deltagit i ICCS, International Civic and Citizenship Study, åren 1999 och 2009. Under seminariet i Göteborg får det dryga 50-talet åhörare följa med på en tvärvetenskaplig resa i ett hisnande tempo bland diagram om utvecklingen av ungas engagemang i samhällsfrågor under de tio år som passerat mellan studierna. Judith Torney-Purta säger att hon är oroad över den grupp unga, ungefär 7-8 procent, i varje deltagarland som enligt studierna känner ett utanförskap i samhället.

Goda kunskaper

De svenska resultaten i den senaste ICCS-studien visar på elever med goda kunskaper om samhället, en stark uppslutning kring demokratiska värderingar och topplacering i synen på jämställdhet. Samtidigt är intresset för politik och samhällsfrågor lågt. I årets skolval tredubblade Sverigedemokraterna sina röster till 12,8 procent, jämfört med skolvalet 2006, och blev fjärde största parti när eleverna fick bestämma.

Väckarklocka

De goda resultaten i de båda ICCS-studierna har invaggat Sverige i en falsk trygghet, menar Judith Torney-Purta i en intervju med Nyhetsbrevet efter seminariet.<br />- Valresultatet var en väckarklocka för er i Sverige. Ni har inte förstått att ni har unga människor som stöder odemokratiska värderingar även här. Integrationsfrågor, attityder till invandrare och liknande är inte längre något personligt eller kulturellt, utan i högsta grad politiskt, säger Judith Torney-Purta.

Ej förberedda

De svenska elevernas uppfattning i ICCS är att det är viktigt att rösta vid val - men inte nödvändigtvis lika viktigt att följa med i det politiska skeendet. Denna uppfattning delar Sverige med många länder i studien. Judith Torney-Purta tycker inte att unga i någon del av världen är riktigt väl förberedda att ta medborgaransvar.<br />- Hur ska unga människor kunna vara en intelligent röst om de inte har några djupare medborgar- eller demokratikunskaper, utan bara går efter partiernas slogan?

Kritiskt förhållningssätt

ICCS-studierna tar inte upp hur framväxten av internet och sociala medier påverkat ungas medborgarkunskaper och engagemang. En förklaring är att skeendet går så snabbt att resultaten blir inaktuella innan några slutsatser hunnit dras. Men Judith Torney-Purta tror självklart att internet har en påverkan. Men även här är hon snabb med att lyfta vikten av att unga har goda medborgarkunskaper för att bli bra internetanvändare - och kritiskt kunna förhålla sig till den information de får.

Öppna diskussioner

ICCS-studierna visar att synen på demokratiska rättigheter hänger ihop med kunskapsresultaten. Att satsa på ökade kunskaper hos unga som känner utanförskap eller hyser odemokratiska värderingar är utan tvivel värdefullt, menar Judith Torney-Purta. Men det är långt ifrån det enda som kan ge effekt. <br />- Man måste börja med att ge eleverna demokratiska erfarenheter i det dagliga livet. Inom ramen för skoldemokratin kan elever få egna erfarenheter av att gemensamt driva igenom lösningar på ett problem.

Skolan kan erbjuda ett öppet och respektfullt diskussionsklimat i klassrummet och på så vis ge elever demokratiska erfarenheter, menar Judith Torney-Purta.<br />- Läraren kan uppmuntra elever att våga ta upp olika frågeställningar, få dem att respektera varandras åsikter och att känna sig fria att ha andra åsikter än deras kamraters. Sådana positiva erfarenheter hos eleverna verkar göra skillnad och göra att de känner sig mindre utanför.

Utbildning och stöd

Men det är inget lätt arbete för den enskilda läraren, konstaterar Judith Torney-Purta. <br />- Dels kan föräldrar protestera över att vissa värderingar debatteras i klassrummet. Dels är det svårt att hantera olika åsikter, kulturer och värderingar i en grupp elever. Elever som känner utanförskap kanske inte heller vill delta, de sitter ofta tysta även i mindre grupper.<br />Det behövs stort politiskt mod för att möta odemokratiska värderingar bland unga, menar Judith Torney-Purta. <br />- Inom skolans värld skulle det betyda att lärare får utbildning och stöd i form av utprövade modeller för hur dessa öppna klassrumsdiskussioner genomförs på ett produktivt sätt.

Text: Helena Norman