PISA 2000
Resultaten i PISA 2000, med läsförståelse som huvudämne, visar att svenska femtonåringar är goda läsare sett i ett internationellt perspektiv. Elevernas resultat har delats in i fem nivåer, och Sverige tillhör de nio länder i OECD som har mellan två tredjedelar och nästan fyra femtedelar av sina elever på Nivå 3 och högre.
Sverige har också en jämförelsevis låg andel av eleverna på Nivå 1. Andelen svenska femtonåringar som finns på den allra högsta nivån, är något högre än OECD:s genomsnitt. Positivt är också att de svenska eleverna dessutom ligger väl samlade, dvs. den totala skillnaden mellan elevernas resultat i läsförståelse är relativt liten sett i ett OECD-perspektiv.
Inom varje land kan skillnaderna i elevprestationer delas upp i skillnader mellan skolor och mellan elever inom skolor. Finland, Island och Sverige har de minsta skillnaderna mellan skolor av alla OECD-länder.
PISA 2000 visar att femtonåriga flickor läser bättre än jämnåriga pojkar. Så är det i alla deltagande OECD-länder. Sverige hör till den tredjedel av länderna som har de största prestationsskillnaderna mellan flickor och pojkar. Vidare framgår att svenska femtonåringar har ett läsintresse som ligger över genomsnittet i OECD.
Prov- och enkätmaterialet var inte lika omfattande i matematik och naturvetenskap, som båda var biämnen i PISA 2000. Resultatet på totalnivå är likartade i matematik och naturvetenskap om vi avser hur de svenska eleverna lyckas jämfört med andra länders elever. I båda fallen låg de svenska elevernas genomsnittsvärden över OECD-genomsnittet. I matematik är det åtta länder som har ett bättre resultat än Sverige och i naturvetenskap har sju länder ett bättre genomsnittligt resultat.
Det finns inga skillnader mellan könen i totalresultaten vare sig i matematik eller i naturvetenskap i Sverige. Internationellt sett finns inga skillnader i prestationer mellan könen i naturvetenskap, men däremot i matematik. I matematik visar hälften av länderna en skillnad i totalresultat mellan könen till pojkarnas fördel.
Elevernas socioekonomiska status hänger mycket nära samman med deras prestationer i alla tre ämnena. Elever med hög socioekonomisk bakgrund och med fler böcker i hemmet, presterar bättre än de med låg socioekonomisk bakgrund och få böcker. Skillnaden är dock något mindre i Sverige än i genomsnittslandet i OECD. Om man delar upp sambandet mellan läsprestation och socioekonomisk bakgrund i samband inom och mellan skolor får man en mer nyanserad bild. Skillnaderna mellan skolor är, relativt deras elevers genomsnittliga socioekonomiska bakgrund, mycket mindre i Sverige än i OECD.
Fler alternativ