PISA 2003

Därtill kommer länderna Belgien (som hade jämförbart resultat med Sverige 2000) och Nederländerna (vars resultat år 2000 inte var tillförlitligt). År 2000 var Tyskland och Tjeckien sämre än Sverige, men ligger 2003 på jämförbart resultat. Norge och USA har försämrat sin position i relation till Sverige och är 2003 signifikant sämre.

Svenska och danska elever upplever minst ängslan i matematik bland elever i OECD-länder. De svenska eleverna har i större utsträckning än OECD-genomsnittet intresse för och god självuppfattning i matematik, vilket är en positiv förändring sedan 2000. Däremot finns det inga signifikanta skillnader när det gäller hur motiverade svenska elever och OECD-elever är att lära sig matematik, och i vilken utsträckning de uppger att de kan lösa vissa uppgifter i matematik.

De svenska eleverna anser att deras lärare stöder dem i lärandet i större utsträckning än OECD-genomsnittet. En tredjedel av de svenska eleverna anser liksom OECD-genomsnittet att det råder oväsen och oordning på matematiklektionerna.

Problemlösning är ett ämne där eleverna ska använda sig av fler olika skolämnen när de ska lösa uppgifterna. Trots detta är sambandet mellan elevernas resultat i matematik och problemlösning mycket starkt. I problemlösning fick eleverna visa sin förmåga i beslutsfattande, systemanalys och design samt felsökning.

Sverige presterar signifikant bättre än OECD-genomsnitttet. Åtta länder presterar bättre än Sverige och det är samma länder som är bättre än Sverige i matematik med undantag av Nederländerna, som i problemlösning har ett jämförbart resultat. Det är framför allt på uppgifter inom beslutsfattande som de svenska eleverna är bättre.

I naturvetenskap presterar svenska elever i PISA 2003 på ungefär samma nivå som i PISA 2000. Medelpoängen är 506 i PISA 2003, att jämföra med 512 år 2000. Poängen i de båda undersökningarna skiljer sig inte från varandra med statistisk säkerhet. Sverige ligger på en nivå som är signifikant över medelresultatet i OECD. I Sverige finns ingen signifikant skillnad mellan flickors och pojkars resultat.

Finland, Sydkorea, Kanada och Australien är de länder där läsförmågan ligger högst. Sverige delar sin femteplacering med fyra länder. De tjugo övriga deltagande OECD-länderna presterar sämre än Sverige, däribland Norge, Island och Danmark. I PISA 2000 låg Sverige på delad fjärdeplats i läsning och tillsammans med resultaten från PISA 2003 visar det att Sverige fortsatt tillhör den grupp av cirka tio länder vars femtonåringar läser bäst i OECD. Två tredjedelar av våra femtonåringar läser på minst den nivå som anses behövas för att klara de krav på läsförmåga som de förväntas möta i vuxenlivet. En närmare granskning visar dock att här finns en tydlig skillnad mellan flickors och pojkars läsförmåga. Andelen flickor på minst den önskade nivån är nästan tre fjärdedelar medan andelen pojkar är strax under 60 procent. <br />