Svenska 15-åringar är bättre på att läsa än att räkna.

Resultaten i naturvetenskap, som släpptes för några dagar sedan, visade att svenska 15-åringar (motsvarar elever i årskurs 9) presterar på en genomsnittlig nivå i jämförelse med övriga OECD-länder. Nu när resultaten från undersökningen presenteras i sin helhet visar det sig att även i matematik presterar svenska 15-åringar på en genomsnittlig nivå. Däremot är läsförståelsen bland svenska elever bättre än i många andra OECD-länder.

I PISA (Programme for International Student Assesment) 2006 är naturvetenskap huvudområde vilket innebär att en mer detaljerad bild av elevers kunskaper inom detta område kan ges. Svenska 15-åringar är förhållandevis duktiga på att kunna förklara och förstå naturvetenskapliga företeelser och samband. Här ligger Sverige över OECD-genomsnittet. Däremot är svenska elever inte lika bra på att identifiera naturvetenskapliga frågeställningar och att använda naturvetenskapliga fakta och argument. Annan forskning visar också att dessa kompetenser, trots att de är representerade i svenska kursplaner, inte ges speciellt mycket utrymme i undervisningen.

Medemåttiga resultat i matematik

I matematik skiljer sig inte heller Sveriges resultat ifrån OECD-genomsnittet. 10 OECD-länder och fem icke OECD-länder presterar signifikant bättre än Sverige. De länder som presterar bäst i matematik är Taiwan, Finland, Sydkorea och Hongkong. Svenska 15-åringar har enligt PISA undersökningen inte blivit sämre i matematik jämfört med tidigare PISA undersökningar. Det är dock några fler länder än tidigare som presterar på en högre nivå än Sverige vilket innebär att Sveriges relativa position har försämrats. I matematik är det de högpresterande svenska eleverna som lyckats något sämre 2006 jämfört med tidigare undersökningar.

Goda resultat i läsning

I läsförståelse presterar svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet och det är endast fem OECD-länder och ett icke OECD-land som presterar på en högre nivå. Elever i Sydkorea uppnår de allra bästa resultaten. När det gäller läsförståelse har Sveriges resultat inte förändrats vare sig i absoluta tal eller i relativ position i förhållande till övriga länder. Svenska elever är fortsatt duktiga läsare. De svagaste läsarna presterar dock något sämre år 2006 jämfört med år 2000. Skillnaderna i prestation mellan pojkar och flickor är fortfarande stora. Det är dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna.

Svensk skola fortfarande bland de mest likvärdiga

I ett internationellt perspektiv är skillnaderna mellan skolor mycket små i Sverige, både utifrån den socioekonomiska sammansättningen på skolorna och utifrån skolornas genomsnittliga resultat. Dessutom lyckas den svenska skolan relativt väl med att kompensera eleverna för olikheter i den socioekonomiska sammansättningen mellan skolor. Men samtidigt visar PISA undersökningen att resultatskillnaderna mellan svenska skolor har ökat sedan den första undersökningen år 2000.

Precis som i tidigare undersökningar visar PISA 2006 också att skillnaderna i genomsnittligt resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är fortsatt stora. Detta gäller inom alla tre undersökta kunskapsområden naturvetenskap, matematik och läsförståelse.