Låg måluppfyllelse i Matematik i komvux
Tre av tio kursdeltagare i komvux klarar inte kurserna Matematik A och B. Resultaten är sämre än genomsnittet för samtliga kurser på gymnasial nivå. Skolverket har under 2012 undersökt möjliga orsaker till varför måluppfyllelsen är låg i dessa kurser.
Analysen bygger dels på uppgifter från 22 kommuner som besvarat en enkät, dels från den nationella uppföljningsstatistiken för kalenderåret 2010.
Analysen visar att det finns flera tänkbara orsaker till låg måluppfyllelse i Matematik A och B. En förklaring är att utbildningen inte i tillräcklig utsträckning utgår från elevens behov. Eleverna inom vuxenutbildningen har ibland svaga förkunskaper och behov av mer stöd än vad som normalt erbjuds. Den korta tiden som finns avsatt för kurserna och lärarnas kompetens i att lära ut matematik till vuxna är andra faktorer som sannolikt bidrar till låg måluppfyllelse.
Den nationella statistiken visar att det finns skillnader mellan eleverna som läser Matematik B jämfört med de som läser Matematik A. Tydligast skillnad finns när det gäller ålder och utbildningsbakgrund. Hela sex av tio av de som läste Matematik B år 2010 var yngre än 25 år. Sex av tio hade gymnasieskola längre än 2 år som utbildningsbakgrund. I Matematik A var eleverna i genomsnitt äldre och hade kortare tidigare utbildning. Däremot går det inte att utifrån statistiken finna förklaringar till varför måluppfyllelsen i matematik är sämre än för andra kurser på gymnasial nivå.
Enkätundersökningen visar att problem med matematikkurserna har uppmärksammats på kommunal nivå. Flertalet av kommunerna har också vidtagit åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.
Nya reformer påverkar kurserna
Det sker redan flera förändringar som påverkar matematikkurserna inom vuxenutbildningen. I nya skollagen förstärks individperspektivet, vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Nya ämnes- och kursplaner har upprättats, en ny betygsskala och nya kunskapskrav tillämpas. Det pågår också en statlig satsning på fortbildning för matematiklärare.
Utgångspunkten för vuxenutbildningen ska vara den vuxnes behov och förutsättningar, vilket ställer krav på att kommunen stödjer eleverna i deras planering och genomförande av studierna. Analysen visar också att det finns ett behov av ytterligare satsning på studie- och yrkesvägledning för elever inom vuxenutbildningen.
