Börja om på nytt program i gymnasieskolan
Statistik från 2010 visar att var tionde gymnasieelev byter program under första läsåret. Hälften av dem börjar också om på ett nytt program ett år senare. Den här rapporten handlar dels om hur vanligt det är att gymnasieelever börjar om i årskurs 1 på ett nytt program, dels om elevers tankar och erfarenheter när det gäller programbyten och omstarter.
Många gymnasieelever som byter till ett annat program än de började på startar om i årskurs 1 på sin nya utbildning. Det innebär att de kommer att gå minst fyra år i gymnasieskolan, vilket medför ökade kostnader för dem själva och deras hemkommuner. Dessa kostnader måste ställas i relation till vilka följderna kan bli för individen, kommunen och andra aktörer när elever inte slutför sina gymnasiestudier alls.
Rapporten bygger på en studie av Skolverkets uppföljningsstatistik samt på en intervjustudie med 18 elever som har börjat om i årskurs 1 på en ny utbildning.
Värt ett extra år
De intervjuade ungdomarna säger att det är värt ett extra år för att få en utbildning som de verkligen vill ha. Rapporten tar upp tre teman som handlar om ungdomarnas beskrivningar av varför det första gymnasieåret inte fungerade som de önskade. Dessa tre teman är att elever inte tyckte att programmet stämde med hans eller hennes intresse, att de upplevde att de inte passade in i klassen och att de kom efter i studierna.
Rapporten syftar till att öka kunskapen om omstarter i gymnasieskolan. Den riktar sig till politiker, huvudmän, studie- och yrkesvägledare och skolpersonal.
Fler alternativ