PISA - är din skola utvald?

Nästa PISA-undersökning genomförs under våren 2018. Redan nu pågår förberedelser. Denna gång är det ett 80-tal länder som deltar. Från Sverige ska omkring 7 700 femtonåringar från ungefär 250 skolor vara med.

I förstudien deltar elever födda 2001. Det är 40 - 50 elever per skola, beroende på skolans storlek, som deltar från Sverige. Eleverna gör först ett prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. De besvarar också en enkät med frågor om sina hemförhållanden och attityder till skolan och lärande. Provet och enkäten tar cirka 3,5 timmar och  görs på dator. Skolans rektor besvarar också en skolenkät.

Tidplan PISA 2018

Mars 2017: Förstudie - 50 skolor deltar
Mars/April 2018: Huvudstudie - 200 skolor deltar
December 2019: Resultaten släpps

Uppgifter och enkäter från tidigare PISA

Världens största elevundersökning

Illustration av en elev som deltar i PISA-studien

PISA (Programme for International Student Assessment) är världens största elevstudie och är ett OECD-projekt. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. Den undersöker förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

PISA undersöker 15-åriga elevers  

  • förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem.
  • förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap.
  • förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang.
  • kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt
  • engagemang och motvation att lära sig ämnena.

PISA mäter också

  • Rektorers uppfattning hur undervisningen organiseras, lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende.
  • Nationella skillnader och likheter i utbildningssystem och styrdokument.
  • Utbildningssystemets förmåga att ge elever en likvärdig utbildning.

Svenska elevers resultat i PISA har försämrats

Svenska elever har försämrat sina resultat på PISA sedan första PISA genomfördes år 2000.

Försämringen gäller såväl i absoluta mått som relativt andra länder. Det  illustreras i figuren där Sveriges relativa position beräknats i förhållande till de sammanlagt 25 länder som deltagit i samtliga fem PISA-undersökningar i samtliga tre kunskapsområden.

Sveriges resultatutveckling i PISA

Figuren visar att Sveriges resultat var över genomsnittet (0 på den vertikala axeln) i början av 2000-talet för att sedan sjunka kontinuerligt. I PISA 2012 ligger resultaten i alla tre kunskapsområden ungefär 0,7 standardavvikelser under landgenomsnittet.

Svar på vanliga frågor

Därför är Sverige med i PISA

Sverige är med i PISA vart tredje år sedan 2000. Att Sverige är med i PISA möjliggör jämförelser med andra länder som också deltar i PISA och vi kan följa den svenska resultatutvecklingen över tid.

Detta försöker PISA beskriva

Många och skiftande kompetenser och kunskaper krävs för att fungera i ett modernt samhälle. Och det är allt viktigare att kunna förstå och kritiskt granska information. En förutsättning är att eleven har grundläggande kunskaper inom olika ämnesområden. Kompetenserna är viktiga då de ger den enskilde individen möjligheter att hålla sig informerad om och kunna ta ställning i viktiga samhällsfrågor. Målet i PISA är inte primärt att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till skolämnen och styrdokument. Målet är istället att utvärdera hur elever omsätter sina kunskaper i olika sammanhang. I PISA testas elevernas kunskaper och kompetenser i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Därför är det viktigt för utvalda skolor och elever att delta

PISA och andra internationella studier är en del av Skolverkets uppdrag att utvärdera kvalitén i den svenska skolan. Utan dessa internationella studier skulle det inte gå att följa den svenska resultatutvecklingen över tid. Eleverna som tas ut förväntas delta eftersom utvärderingen är en del av skolans arbete på liknande sätt som t ex nationella prov. Men till skillnad från nationella prov är eleverna och skolorna i PISA anonyma. Provet mäter hur eleverna kan tillämpa kunskaper som förvärvats under hela skoltiden.

Så här presenteras PISA-resultaten

PISA undersöker och presenterar resultat på systemnivå. Med detta menas att resultat jämförs mellan länder, skoltyper och grupper av elever, t.ex. mellan elever med olika bakgrund, inom ett land. Resultaten är alltså inte jämförbara mellan enskilda elever och mellan enskilda skolor. 

Kontakt

E-post: pisa@skolverket.se

Senast granskad: 2016-10-27
Innehållsansvar: Avdelningen för analys